In this essay we have investigated how team building can make a project group more effective towards reaching the goals of the project. With this question at issue we have interviewed a couple of project managers in the event industry that we believed was well suited for this research. The purpose of this essay has been to view if team building is used in practice and if so is used with the purpose to make the project groups work more efficient. To reach our purpose we chose to use a qualitative method with a cross-sectional design and semi-structured interviews.In the theoretical reference frame there is one chapter about the project manager's influence on the project group, definition of team building, definition of the project group and how a team is created, the groups different stages and pros and risks with having a friendly work relationship. Among other things we used the FIRO-model that presents which different phases a group goes through.The study came to the conclusion that team building can make a project more efficient by having a project manager that is enthusiastic. Team building can also enhance the chemistry within the project group and help the group to get to know each other in a simple way. For example having lunch together or that the company organizes kick-offs before the project goes into intense periods. The study also came to the conclusion that it is good for the group to get to know one another as long as they stay professional in their work role. It is important that the project group is not afraid to speak their minds to help the project grow.This paper is written in Swedish. / Denna uppsats undersöker hur teambuilding kan effektivisera en projektgrupp mot att nå de uppsatta målen i projektet. Med denna frågeställning som grund har vi intervjuat ett flertal projektledare i eventbranschen som vi ansett passat in i vår studie. Syftet med studien har varit att se om teambuilding används i praktiken och om det i så fall används med syfte att effektivisera projektgruppens arbete. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med tvärsnittsdesign och semistrukturerade intervjuer.I den teoretiska referensramen har vi med avsnitt om projektledarens påverkan på projektgruppen, definition av teambuilding och projektgruppen, hur ett team skapas, gruppens olika faser samt fördelar och risker med att ha en vänskaplig arbetsrelation. Vi använde bland annat FIRO-modellen som visar på vilka faser en grupp genomgår.Studien resulterade i att vi funnit att teambuilding kan effektivisera projekt genom att ha en projektledare som är entusiasmerande. Teambuilding kan också hjälpa till att skapa personkemi inom gruppen och hjälpa gruppen att lära känna varandra genom ett så enkelt sätt som att äta lunch tillsammans eller att företaget anordnar kick-offer innan intensiva perioder i projektet. Det som studien kommit fram till är att det är till projektets fördel att gruppen lär känna varandra så länge de håller sig professionella och fortfarande inte är rädda för att ge varandra konstruktiv kritik som får projektet att växa.

Thesis (Ph. D.)--University of California, Santa Cruz, 1987. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 266-300).

Pandemin har forcerat organisatoriska förändringar och flyttat delar av organisationen från kontoret till projektmedlemmars hem. Projektgrupper är till sin natur beroende av att samarbeta med övriga projektmedlemmar. Rekommendationen om att arbeta hemifrån kan därav hänföras till ytterligare utmaningar för projektmedlemmar samt ge upphov till nya möjligheter. Studiens syfte har varit att undersöka hur projektmedlemmar upplever omställningen från kontorsarbete till distansarbete. Detta undersöks genom en kvalitativ metod kopplat till projektmedlemmars upplevelse av motivation, kommunikation och samarbete. Via semistrukturerade intervjuer kommer studien fram till att projektmedlemmar har upplevt en skillnad i motivation, kommunikation och samarbete till följd av distansarbete men att den stora skillnad är hur projektmedlemmar motiveras, kommunicerar och samarbetar under pandemins distansarbete jämfört med innan. Studien visar att distansarbete tenderar att öka upplevd produktivitet samtidigt som fysisk interaktion blir lidande. Studien kommer således fram till att en balans mellan kontorsarbete och distansarbete är önskvärt för att möta framtidens krav. / The pandemic has forced organizational changes. Project groups are by nature dependent on working closely with other project members. The recommendations for working from home during the Covid-19 pandemic can therefore be attributed to further challenges for project members and encourage new opportunities. The purpose of the study has been to investigate how project members experience the transition from office work to telework. This is investigated through qualitative research linked to project members' experience of motivation, communication and collaboration. Through semi-structured interviews, the study concluded that project members have experienced a difference in motivation, communication and collaboration as a result of teleworking due to the adoption of new ways of working. The study shows that teleworking tends to increase perceived productivity in projects while physical interaction suffers. Concluded in the study is that a balance between office work and telework is desirable to meet future demands.

Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.