Our work deals with the role of Psalm 118 in the New Testament, which is also the name of our work. In order to figure out the function of Psalm 118 in the New Testament we analyzed the Psalm itself and offered quotations and remarks of it. Our thesis is that authors of the New Testament have found a new meaning for Psalm 118. This meaning is Christological and along with that we hope that these authors do not take our cited quotations out of context too harshly. Consequently, we provided the reader with an analysis of three New Testament quotations of selected verses, namely the concept of context, exegesis and the use of the psalm 118. The first selected texts deal with confidence in God and the second ones with rejected corner stone. Lastly, we considered the exultations and blessings of the King. We are looking at interpretation of our Psalm and the use of the context of cited verses.

The Psalter has formed the basis of Judeo-Christian worship since ancient times. It has served, and continues to serve, individuals and communities of faith as a foundation for communal and personal devotion. As a devotional tool it is unique in that it provides prayers which address God directly concerning the whole gamut of life experience. While the Psalms can be examined and analysed as a literary text, they must be used and experienced by people to more fully discover and recognize their power in providing a pathway for expressing life experience. The lament psalms are of particular interest in this regard. There appears to be a reluctance, in some quarters, to employ them as an expression of prayer. As a result, the lament psalms as a way of engaging with experiences of personal distress, and voicing the reflections and responses such experiences produce, have often been ignored. This study suggests that psalms of lament provide a framework for expressing personal distress in the context of prayer. The framework, identified as a matrix of lament, consists of various modes of articulation characterized as expressing, asserting, investing and imagining constellations. The study examines what happens when individuals, who have first been made aware of the matrix of lament and its constellations, use lament psalms for prayer. Praying of lament psalms in this study is embedded in a prescribed process through which participants engage with their experiences of personal distress. As a result of such a process any significant psychodynamic changes which may take place can be observed, examined and explored, thereby, highlighting the efficacy of using lament psalms as a form of prayer. The study achieves this by examining the reflections and responses of selected individuals to see whether the process does in fact facilitate changes in the individual’s levels of distress, sense of personal control over distress and the nature of relationship between the individual and God. The reflections and responses also provide some indication of how the process might ‘birth’ a fresh perspective on personal distress for those who choose to incorporate these psalms into their journey of faith.

Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om psalmsångens funktion i gudstjänsten och utforska vilka avsikter kyrkomusikern kan tänkas ha med psalmsången i gudstjänsten. Här med särskilt fokus på att leda psalmsången med orgeln. Min undersökning bygger på både litteraturstudium och kvalitativa intervjuer med tjänstgörande personer i kyrkan. Genom litteraturstudium reflekterade jag över fyra exempel på funktion och sedan har jag försökt tydliggöra reflektionen med intervjuresultat. Studien visar psalmsångens avgörande funktioner vilka innebär delaktighet, gemenskap och budskap i gudstjänsten. Kyrkomusikern har en viktig roll i att leda församlingen och bidrar med sina konstnärliga idéer och sin begåvning i gudstjänsten. Studien visar också att det finns både utmaningar och möjligheter med psalmsången i gudstjänsten. Svårigheter är bl. a. en sångsvag församling och att många har en liten psalmrepertoar. Kyrkomusikerna tar ett stort ansvar och möjliggör för församlingen att kunna delta i gudstjänsten och idag är det mycket viktigt att få församlingen att närma sig psalmsången.

This thesis deals with spirituality in adolescents and its artistic expression in relation to the biblical tradition. The theme of the thesis partly builds on my bachelor thesis. The thesis is divided into two parts - theoretical and research. The theoretical part describes the basic concepts, the developmental-psychological characteristics of adolescents, spirituality and art (music, fine arts, poetry, Psalms and symbols). The experimental part is devoted to work with a selected group and the evaluation of the results using content analysis.

No description available.

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

Bakgrund: Psalmsången är en av gudstjänstens och de kyrkliga handlingarnas starkaste moment av delaktighet och gemenskapsfrämjande. ”För vår lutherska tradition är psalmen ett signum, ett kännetecken för att inte säga ett varumärke […]. Kombinationen av ord och ton gör att psalmen hittar längre in i våra livs dolda rum än vad enbart ord eller enbart musik gör. Därför finns det också mycket känslor kring psalmer […]”. Detta skriver tidigare ärkebiskop och teolog K G Hammar i förordet till Psalmer i 2000-talet. Många gudstjänstbesökare uttrycker dock svårigheter med att sjunga med i psalmerna. Oftast handlar det om att man kanske inte kan psalmerna men många uttrycker också spontant att tonarterna är för höga för att man enkelt ska kunna sjunga med i dem. Syfte och frågeställning: Syftet i denna uppsats är att utifrån ett relevant material och i ett historiskt perspektiv undersöka tendenser till tonartssänkning i psalmer. Mina frågeställningar är: Kan man se tendenser till tonartssänkning vid en jämförelse mellan Den svenskapsalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986)? Hur motiveras eventuella tonartssänkningar i psalmbokskommitténs betänkande Densvenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985)? Vad motiverade Verbums utgivning av Den svenska koralboken, urval i lägresättningar (K Bengtsson, 2002)? Hur har tonarter i ett jämförande perspektiv hanterats i Evangelisk-lutherska kyrkan iFinland? Hur stort är tonomfånget i psalmerna i Den svenska psalmboken (1986)? Metod och material: Metoden i arbetet är ett jämförande studium av psalmboksrevisioner med fokus på tonart, där förekomsten av faktisk tonartssänkning kartläggs. Materialet som jag har använt för att undersöka psalmerna och tonarterna är i första hand Den svenska psalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986). Vidare har jag undersökt hur man har resonerat och vilka argument som använts i arbetet med psalmerna inför psalmboksrevideringen 1986 och hur man tänkt kring tonarter i några specifika psalmer. Ett viktigt material i denna uppsats är Den svenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985). Övrigt relevant material i studien är Den svenska koralboken, urval i lägre sättningar (2002), Psalmer och visor 76, Sjung, kyrka sjung (Carlshamre, Skagersten, Harling, 2002) samt intervjumaterial. Resultat: Psalmbokskommittén bakom Den svenska psalmboken (1986) var väl medveten om nödvändigheten att sänka flera av psalmernas tonarter. Ambitionen i arbetet var bland annat att psalmmelodierna inte skulle gå över c2. Ja, man kan se tendenser till tonartssänkning då 13% av psalmbokens 325 första psalmer fick lägre tonart. Ambitionen att psalmerna inte skulle överstiga c2 nådde man dock inte eftersom ca 50 % av första delen går över detta uppsatta mål. Intentionerna att sänka psalmerna fanns tydligt uttalat. Dock avslöjar inte psalmbokskommittén mycket, för att säga inget, om hur man har motiverat tonartssänkningarna eller hur diskussionerna gått i frågan. År 2002 gav Verbum ut en koralbok med lägre sättningar där 191 psalmer hade sänkts med företrädesvis ett halvt eller ett helt tonsteg. Psalmerna rörde sig i ett register mellan lilla bess till ciss/dess 2. Enbart utgivandet av en koralbok med lägre tonarter indikerar att det finns en önskan om att sjunga psalmer i lägre tonart än den givna i psalmboken. I Finland pågick revisionsarbetet med den evangelisk-lutherska psalmboken parallellt med arbetet i Sverige. Där sänktes ett mycket större antal psalmer, till och med fler i slutänden än vad psalmbokskommittén förordade. Ca 37 % av totalt 632 psalmer sänktes. Av de 325 första psalmerna i Den svenska psalmboken (1986) sträcker sig tonomfånget från lilla a och upp till e2, ett omfång på en oktav och en kvint.

Psalm 23 is a sacred work in four movements, written for women's chorus (SSAA), a tenor solo and a chamber ensemble consisting of flute, oboe, trumpet, percussion, timpani, and string quartet. It is designed to be performed as a portion of a church service or in concert. The text, Psalm 23 from the Bible is sung in Chinese, and the verses of the Psalm are arranged as follows: Movement 1, Verse 1, General musical characteristics: pastoral; Movement 2, Verses 2-3, General musical characteristics: peaceful; Movement 3, Verses 4-5, General musical characteristics: agitated; Movement 4, Verse 6, General musical characteristics: majestic. The form, tonal structure and harmony of each movement are influenced by the characteristics of an original synthetic scale.

The diploma thesis contributes to study of the Italian and Czech origins of the sacred music by Neapolitan composers from the first third of the 18th century. The first chapters of the thesis concentrate on classification of manuscripts with music by the Neapolitan composer Domenico Sarri (1678-1744) whose many works have been preserved in Czech music archives. Though Sarri demonstrably was a significant representative of the Neapolitan music production of his time, his work has not yet been adequately explored. This thesis therefore also includes a complete reconstruction of Sarri's psalm Dixit Dominus F major. In the last part of the thesis, this piece is analyzed and compared within the selection of few works by Sarri and his contemporaries with the aim to specify some of the general and individual aspects of Sarri's musical thinking.

Faith inspired by living creation according to Psalm 104, Bless the LORD, O my soul! This work is concerned with the structure of Psalm 104, in various ways partition of Psalm's motives by various authors. It is aimed at analyzing of translations of selected parts, which are concerned with living creation. is concerned with variants of translation of some Hebrew (Greek and Latin) terms of animals (ibex, daman) in Czech. It compares the Psalm 104 with Egyptian Hymn to the Sun and other similar creation texts in the Old Testament. In the Old Testament is among the texts at first creation's report in Gn 1, others creations Psalms (Ps 8, Ps 19 and Ps 146) and 38-41 chapter of Job. Through many thematic similarities and disimilarities in ideas, it looks like very significant differences in the form of the texts presentations. While Psalm 104 is a praise of God in personal relationship to the God, the report of creation in Gn 1 is unpersonal story abote the God and in case of Jb 38-41 is a preaching speech of God to man. At more deeply meditation over the Psalm 104 and other similar texts, which arn't ment in more detail, is noticeable similarity of Psalm 104 with the report of the Flood in Gn 7-9 and analogical ancient myths in Mesopotamia. Also, this work is interested in a question of mythical,...