<p>Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna. Uppsatsen hade sin grund i hermeneutiken och analysen utgick från två teoretiska perspektiv: Berglinds handlingsteori och stämplingsteorin. Resultaten visade att klienterna levde i en hemlikmiljö och hade tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det fanns få regler och krav som var förbundna med de särskilda boendena och detta bidrog till klienternas självbestämmande. Färre än hälften av klienterna deltog i någon daglig sysselsättning. Deltagandet i samhällets gemenskap bestod främst av att klienterna gick ut och handlade och besökte restauranger. Det framgick dock att psykiskt funktionshindrade inte kunde uppfattas som accepterade i samhället. De sociala kontakterna är få, men det finns en gemenskap på boendet med möjlighet att umgås med personal och andra boenden.</p>

Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna. Uppsatsen hade sin grund i hermeneutiken och analysen utgick från två teoretiska perspektiv: Berglinds handlingsteori och stämplingsteorin. Resultaten visade att klienterna levde i en hemlikmiljö och hade tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det fanns få regler och krav som var förbundna med de särskilda boendena och detta bidrog till klienternas självbestämmande. Färre än hälften av klienterna deltog i någon daglig sysselsättning. Deltagandet i samhällets gemenskap bestod främst av att klienterna gick ut och handlade och besökte restauranger. Det framgick dock att psykiskt funktionshindrade inte kunde uppfattas som accepterade i samhället. De sociala kontakterna är få, men det finns en gemenskap på boendet med möjlighet att umgås med personal och andra boenden.

Psykisk ohälsa, mentalsjukhus, psykiatrireform, stigmatisering, överdiagnostik, medikalisering, diskurser, attityder, påverkan, förhållningssätt, samhälle / Mental illness, mental hospitals, psychiatric reform, stigmatization, overdiagnosis, medicalization, discourse, attitudes, influence, approach, community

Mental health has issues globally and Sweden is one of the countries where this phenomenon occurs. In light of the swedish psychiatric reform and regarding to contemporary psychiatry this study has the purpose of examine the perspective in recovery process by healthcare professionals in this field. The theoretical tools for this are based on concepts by Tor Wennerberg and Jaakko Seikkula. The methodological tools are inspired by phenomenology and hermeneutics and the approach is qualitative interviews with healthcare professionals from the swedish psychiatric field. The results show that the operations partly has weight and structural issues. Long-term direction, social factors, follow-ups and work with relatives is an important factor in recovery process. Pharmaceuticals is used for large scale and this is a dilemma though it can be a supportive role in psychiatric treatment and recovery process. Conclusions is that outpatient swedish psychiatry field may have adversials in regard to the goals and purpose of the psychiatric reform twenty years ago. Further conclusion is that inter- and intrapersonal balance of autonomy versus dependence is a complex phenomena by reason of not necessarily being affected by if whether liberty and self-determination occurs or not. Another is that the patient initiative of discharge has some interesting aspects in regard to recovery process. Long-term perspective, an alliance and group-based solidarity based on some of the theoretical concepts is important in regard to recovery process. The last three factors show some interesting perspectives in regard to information and time. In regard to the limited materials of this study it is hard to draw any concrete conclusions about what long-term directions the swedish authorities can take to conduct good psychiatric care achieving a lower rate of mental illness but the field may have lack of a nuanced definition of not just recovery but recovery process and what it can contain.