Få studier har studerat personalens roll i att främja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. Särskilt fokus fanns på vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde på sex semi-strukturerade intervjuer med personal på gruppbostäder för vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning. Materialet analyserades med inspiration från innehållsanalys och systematisk textkondensering. Resultatet visade att personalen uppgav att de boende var i olika grad fysiskt aktiva. Aktiviteterna genomförde de på egen hand eller med stöd från personalen. Möjligheter som personalen ansågs sig ha var resurser i form av tid och pengar samt det nya schemasystemet som hade gett dem ökade möjligheter att anpassa sig efter de boendes behov. Hinder som upplevdes var litet intresse för fysisk aktivitet från de boende, yttre förutsättningar såsom transportsvårigheter och personalbrist. En slutsats är att personalen upplevde sig ha resurser för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Hinder som personalen uppgav var bland annat de boendes motivation, utemiljö samt transportsvårigheter.

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Syfte: Att sammanställa forskning rörande vad som, från sjuksköterskans perspektiv, kännetecknar vårdmötet inom somatisk vård med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning.Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohälsa och förväntas söka vård på samma villkor som normalbegåvade personer. Enligt gällande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vården efter individens förutsättningar och ta särskild hänsyn till utsatta grupper.Metod: Litteraturstudie baserad på analys av systematiskt sökta primärkällor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrån fastställda inklusionskriterier. Resultat: Två grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: Svårigheter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: Svårigheter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstånd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: Känslor av rädsla och sårbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: Önskemål om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvårdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhålla sig till. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver utbildning om psykisk utvecklingsstörning för att kunna leva upp till uppställda krav. / Aim: To describe research concerning the nurse's perspective on health care meetings in somatic care between nurses and adult patients with intellectual disabilities. Background: Persons with intellectual disabilities have an increased risk of illness and is expected to seek health care on the same terms as persons with average intelligence. According to guidelines, the nurse should adapt given care to individual conditions and pay particular attention to vulnerable groups in society. Methods: Literature review based on analysis of systematically sought primary research, quality scrutinized and selected according to defined inclusion criteria.Results: Two groups with a total of six themes were described. A: Difficulties, containing the themes A1: Challenges and possibilities in communication, A2: Difficulties and possibilities in assessing the patient's condition, A3: Ethical concerns relating to decision-making and informed consent, and A4: Feelings of fear and vulnerability and Group B: Needs, with the themes B1: Need for education and B2: Requests for teamwork.Conclusions: We see a difference between given care and guidelines nurses need to follow. Nurses and nursing students need training in the field of intellectual disability to fulfill the requirements.

This study examines how the staff at a serviced housing for persons with developmental disabilities understands and manage their professional roles, and how they interact with the users. The material consists mainly of participant observation and interviews with duty personnel. The study has an existentialist/phenomenological framework and describes how personnel perceived their work situation as problematic and how this affected the staff's way of relating to and interact with the users. There was instances in which the staff exercised power over the users. The thesis also shows how the staff's jointly designed practical routine had compromising effects on the ethical principles they highlighted as important to follow in the interviews. The study shows that it is possible to understand the gap between the staff's ideals and practices based on their efforts to establish security, continuity and predictability in a situation that was perceived as unsafe.