Studien undersökte sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste även hur kvinnor inom ett verksamhetsområde i en kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvämlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 män) och instrumentet som användes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) där Cronbach’s alfanivån låg mellan 0,71 – 0,83 på de subskalor som användes. Envägs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegränsat – och tillsvidareanställda gällande arbetskrav (p=0,002). Analysresultatet visade även att arbetslivserfarenhet har en signifikant effekt i samband med arbetskrav (p = 0,04). De kvinnliga respondenterna skattade arbetskrav (M=3,06), social interaktion (M=4,06) och kontroll (M=2,89). Slutsatsen blev att de som har en tillsvidareanställning och mer arbetslivserfarenhet upplever högre arbetskrav och att de kvinnliga respondenterna inte anses ha ett ”spänt eller iso-spänt - arbete” enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell.

De arbetsrelaterade mentala påfrestningarna har under de senaste åren ökat i samtliga europeiska länder och de psykosociala arbetsmiljöriskerna har identifierats som en av de största utmaningarna inom hälsa och säkerhet. Forskning visar också på att det finns tydliga kopplingar mellan ekonomiska nedskärningar och psykosociala arbetsmiljöproblem. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda med erfarenhet av omfattande nedskärningar vid en vårdavdelning i Västerbottens läns landsting upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten handlade om att kollegorna har stor betydelse för arbetet, men att den höga personalomsättningen är påfrestande för de sociala relationerna. Arbetsbelastningen upplevs regelbundet öka och innehåller krav som hindrar det dagliga arbetet. Personalen har svårt att hinna återhämta sig under arbetstid och emellan arbetspassen och personalen upplever också att dom får otillfredsställande belöning och känner sig oprioriterade. Dom upplever även en avsaknad av mandat, fasta rutiner och en tydlig struktur. Detta påverkar på olika sätt personalens arbetsmiljö och personalens välmående. Personalens arbetsmiljö och mående påverkar i sin tur den vård som personalen kan ge till patienterna.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter. Dels av en direkt relation till den närmaste chefen på kundföretaget, av en trygg relation till konsultchefen på bemanningsföretaget samt av arbetskamrater som är inkluderande. Positiv påverkan följde även av yrkesrollen, så som att kunna välja grad av engagemang både uppgiftsmässigt och socialt. Tendenserna i denna studie kan ses användbara för fortsatt forskning om hur bemanningsbranschen kan utvecklas för att göra den psykosociala arbetsmiljön bättre.

Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att leda omvårdnadsarbetet med fokus på vårdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell användes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: Förmåga att vara uppmuntrande och motiverande samt närvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv inställning, uppmuntrar till engagemang, är fysiskt och psykiskt tillgänglig samt stödjer nya idéer så bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö. Att ha kompetens innebär att ledaren tillämpar sin kunskap inom hälso- och sjukvård. Förmågan att skapa relationer genom kommunikation och hantera ett organisatoriskt ansvar beskriver att kommunikation är nödvändigt för att skapa relationer och hantera konflikter samt att tillhandahålla tillräckligt med personal och utveckla verksamheten. Förmågan att tillämpa en god ledarstil visar att olika stilar har olika effekt på den psykosociala arbetsmiljön. Slutsats: Det finns olika dimensioner i ledarskapet som har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskans förmåga att leda är en förutsättning för en god psykosocial arbetsmiljö vilket i sin tur ger god omvårdnad och hög vårdkvalité.

Syftet med denna undersökning är att studera hur undersköterskor som arbetar inomhemtjänsten i offentlig sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Undersökningensfrågeställning formulerades utifrån syftet därmed till ”hur upplever undersköterskor inomhemtjänsten i den offentliga sektorn sin psykosociala arbetsmiljö?”. Tidigare studier har visatatt denna yrkesgrupp ofta arbetar under förhållanden som är slitsamma och psykisktpåfrestande, men ändå finner en stor meningsfullhet och trivsel i vad de gör. För att undersöka frågeställningen har det utgåtts från etablerade teorier om ämnet. Demodeller som använts är Karaseks krav- kontroll och stödmodell samt Antonovskys känsla avsammanhang (KASAM). I undersökningen har även ytterligare forskning kring psykosocialarbetsmiljö och stress studerats för att skapa en bred utgångspunkt. För att få fram ett djuptempiriskt material har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer använts. För att sedan fåfram kärnan ur intervjuerna har dessa kodats och analyserats till olika teman. De teman som urskilts ur det empiriska materialet är egenkontroll, arbetskrav, stöd, stress,utveckling samt trivsel, vilka senare formulerats till underrubriker som presenteras i kapitletAnalys och resultat. Kapitlet presenteras med hjälp av citat från intervjuerna. Resultatet frånundersökningen visade att undersköterskorna upplever sig ha en tillfredsställande psykosocialarbetsmiljö. Den aspekt de värdesätter mest är gemenskapen och det sociala stöd de får frånvarandra. I koppling till de teoretiska modeller som använts visade studien attundersköterskorna har kollektiva aktiva arbeten, på gränsen till högstressarbeten, och en starkkänsla av sammanhang.

<p>Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.</p>