This thesis deals with the current situation of unconventional vehicles in public transportation in Prague. It includes historical excursion with a detailed overview and outlook for the future with proposals for improvements and expansion of these means of transport. Representatives of the category of unconventional vehicles in Prague are three cableways (to Petřín, to Mrázovka and in the zoo) and five ferries (Lahovičky - Nádraží Modřany, Kotevní -- Císařská louka -- Výtoň, Lihovar -- Veslařský ostrov, V Podbabě -- Podhoří a Sedlec -- Zámky). All five lines of ferries, as well as a funicular to Petrin, are fully integrated into the metropolitan transportation system.

During the last year and a half the Sars-Cov-2 virus has affected the world in many different ways. One of the things that Sars-Cov-2 has had an effect on, is the amount of travelers. Kalmar Länstrafik, the authority responsible for public transportation, has noticed a decline of travelers during the last year. Therefore it has been requested to make a study on gamification. Gamification, the idea of using game elements in non-game contexts, is a term coined by Nick Pelling in 2002. It is commonly used to make users more engaged by earning rewards, finishing tasks and competing with others. Many of the game elements can be found in all different kinds of systems. They are usually referred to as graphical components for levels, achievements and leaderboards. Like games, gamification requires the voluntary participation of users. This thesis presents an overview of the research made on gamification in public transportation, to find out if a gamification strategy can be applied to the public transportation application GoOn to make users more prone to use the application. In addition to the literature review, a proof of concept is implemented into the application GoOn to visually present and evaluate a gamification strategy. After the proof of concept is implemented it is tested by a selected group of users. The users are also handed a survey inside of the implemented program to gauge the potential benefits of using a gamified solution for GoOn. / Under det senaste ett och ett halvt året har Sars-Cov-2 viruset påverkat världen på många sätt. En av dom sakerna som Sars-Cov-2 har påverkat är antalet resenärer i kollektivtrafiken. Kalmar Länstrafik, myndigheten som ansvarar för kollektivtrafiken i Kalmar Län, har noterat en minskning av resande i kollektivtrafiken det senaste året. På grund av minskningen i kollektivtrafiken har Kalmar Länstrafik efterfrågat en undersökning om spelifiering.  Spelifiering är en idé om att använda spel element i miljöer som inte är spelrelaterade. Termen spelifiering myntades av Nick Pelling år 2002. Spelifiering används mest för att få användare mer engagerade genom att låta dom tjäna olika belöningar, klara uppdrag eller tävla med andra användare. Man kan hitta spel element i många olika typer av system men brukar ofta refereras till som grafiska komponenter för levels, achievements och leaderboards. Precis som med spel så kräver spelifiering att användarna volontärt medverkar.  Den här kandidatuppsatsen presenterar en överblick av forskningen som gjorts på spelifiering och spelifiering i kollektivtrafiken, för att ta reda på om en spelifierings-strategi kan appliceras i applikationen GoOn. Detta görs för att ta reda på om detta kan göra användarna mer benägna att använda applikationen. GoOn är en applikation som används för att resa med kollektivtrafiken och har lanserats av Kalmar Länstrafik. Utöver litteraturstudien så implementeras även ett konceptuellt program i GoOn för att visuellt presentera och utvärdera spelifierings-strategin. Efter att det konceptuella programmet har implementerats av en utvald grupp användare få svara på ett frågeformulär i det implementerade programmet. Detta görs för att mäta dem potentiella fördelarna med en gamifierad applikation i kollektivtrafiken.

The purpose of this study was to examine how the safety was regarded by the public at three differently located bus stops in Umeå’s local bus traffic. Umeå is in the context a medium sized town located in the northern of Sweden.    The study was conducted through interviews at bus stops in three different locational districts within Umeå’s municipal borders. Vasaplan, Ålidhem and Röbäck. The bus stops differentiate from one another through means of population density, location, repute, and the availability of amenities in the area. A total of 38 recipients was interviewed at these bus stops, the questions asked to the recipients treated how the safety was perceived according to the time of the day at each location, if they had been exposed to or observed any alarming events at the bus stops as well as which attributes, they thought could increase or decrease said safety at the bus stop.    The data has been analyzed through the theoretical approaches of grounded theory. The result concludes that there are differences in the perceived safety between the bus stops. Röbäck was in many regards considered the safest bus stop. Whereas the definition in the safety between Vasaplan and Ålidhem was more difficult to define. The result also contains the attributes which the recipients have opinionated contributed most to the safety at the bis stop in both a positive and a negative way. The safety at the bus stop was largely dependent upon the time of the day, as evenings were when most recipient felt unsafe in the transit environments.

No description available.

In the last years the steady development of autonomous driving technology has enabled the deployment of more mature autonomous vehicles. These vehicles have been applied in several pilot projects worldwide, most commonly in the form of small buses. At the same time, the amount of people traveling in especially urban areas is continuously growing, resulting in more trips in the transportation system. An efficient transportation system is therefore required to serve the growing passenger demand. Autonomous buses (AB) are assumed to have lower operational costs and with that public transport (PT) systems can potentially be designed more efficiently to facilitate the increased demand better. In this study, an AB specific simulation-based optimization framework is proposed which allows analyzing the impacts AB have on line-based PT systems. The thesis focuses on the transition from existing PT systems towards line-based PT systems operated partially or exclusively by AB. Existing work on PT service design is extended so that realistic AB systems can be investigated. This is achieved by (i) using AB specific operator cost formulations, (ii) integrating infrastructure costs required for AB operations, (iii) utilizing a dynamic, stochastic and schedule-based passenger assignment model for the simulation of PT networks and by (iv) formulating a multi-objective optimization problem allowing to investigate the stakeholder-specific impacts of AB. In Paper I the effects of AB, concerning service frequency and vehicle capacity, on fixed-line PT networks are investigated. Among other metrics, the changes are evaluated based on differences in level of service and passenger flow. Additionally, the sequential introduction of AB in existing PT systems is studied. The framework addresses a case study in Kista, Sweden. The study confirmed the initial hypothesis that the deployment of AB leads to an increase in service frequency and a marginal reduction in vehicle capacity. Furthermore, it could be seen that the deployment of AB increases the passenger load on AB lines and that passengers can shift from other PT modes towards the AB services. Paper II incorporates a multi-objective heuristic optimization algorithm in the simulation framework. The study investigates changes in transport network design based on the deployment of AB. The differences in user-focused and operator-focused network design are analyzed and the impact of AB on these is quantified. This study is applied to a case study in Barkarby, Sweden where a full-sized, line-based PT network is designed to exclusively operate AB. Among other findings, we show that the autonomous technology reduces the number of served bus stops and reduces the total PT network size. Additionally, average passenger waiting time can be reduced when deploying AB on user-focused PT networks, which in turn leads to a further reduction of user cost. / De senaste årens framsteg inom autonom körteknik har lett till mer mogna autonoma fordon. Dessa fordon har setts tillämpas i flera pilotprojekt över hela världen, oftast i form av små bussar. Samtidigt växer mängden människor som reser, särskilt i stadsområden, kontinuerligt vilket resulterar i fler resor i transportsystemet. Därför krävs ett effektivt transportsystem för att tillgodose det växande antalet passagerare. Autonoma bussar (AB) antas ha lägre driftskostnader och därmed kan system för kollektivtrafik (public transport, PT) potentiellt utformas mer effektivt för att underlätta den ökade efterfrågan bättre. I denna studie föreslås ett AB-specifikt simuleringsbaserat optimeringsramverk som gör det möjligt att analysera effekterna AB har på linjebaserade PT-system. Avhandlingen fokuserar på övergången från befintliga PT-system till linjebaserade PT-system som delvis eller uteslutande drivs av AB. Befintligt arbete med PT-tjänstdesign utvidgas så att realistiska AB-system kan undersökas. Detta uppnås genom att (i) använda AB-specifika operatörskostnadsformuleringar, (ii) integrera infrastrukturkostnader som krävs för AB-verksamhet, (iii) använda en dynamisk, stokastisk och schemabaserad modell för att tilldela passagerare vid simulering av PT-nät samt genom att (iv) formulera ett multifunktionellt optimeringsproblem som gör det möjligt att undersöka AB: s intressespecifika effekter. I artikel I undersöks effekterna av AB, med avseende på servicefrekvens och fordonskapacitet, på fasta linjer i PT-nät. Förändringar utvärderas bland annat utifrån skillnader i servicenivå och passagerarflöde. Dessutom studeras den sekventiella introduktionen av AB i befintliga PT-system. Det föreslagna ramverket tillämpas på en fallstudie i Kista, Sverige. Studien bekräftade den initiala hypotesen att utplaceringen av AB leder till en ökning av servicefrekvensen och en marginell minskning av fordonens kapacitet. Vidare kunde man se att utplaceringen av AB ökar passagerarbelastningen på AB-linjer och att passagerare kan skifta från andra PT-former mot AB-tjänsterna. Artikel II integrerar en multifunktionell heuristisk optimeringsalgoritm i ramverket för simuleringen. Studien undersöker förändringar i transportnätverkets design baserat på implementeringen av AB. Skillnaderna i användarfokuserad och operatörsfokuserad nätverksdesign analyseras och AB: s inverkan på dessa kvantifieras. Denna studie tillämpas på en fallstudie i Barkarby, Sverige, där ett fullstort linjebaserat PT-nät är utformat för att exklusivt driva AB. Vi visar bland annat att den autonoma tekniken reducerar antalet använda busshållplatser och reducerar den totala PT-nätstorleken. Dessutom kan implementeringen av AB på användarfokuserade PT-nät ytterligare förbättra servicenivån främst genom att minska den genomsnittliga väntetiden per passagerare.

Projects to expand the passenger rail network in the United States will connect major metropolitan areas over long distances, travelling through smaller communities along the way. Transit-oriented development (TOD) is a concept for planning around stations to support transit and allow the development of dense, mixed use, walkable places. TOD literature focuses largely on developing around transit in metropolitan areas. Guidance for small towns and cities in rural areas is lacking. This thesis compares best planning practices from TOD literature to the planning practices of small cities located in rural areas of New England where new passenger rail service or a new station has been developed in the last fifteen years. The research focuses on planning efforts in the area within a half mile of the station. Two indicators, property values and ridership, were also used to determine if the service has impacted the area surrounding the station. The goal of the research is to determine how planning for rural stations differs from planning for TOD in metropolitan areas. Findings show that many of the best planning practices from the literature were applied in the small cities, though there were a few important differences. The station was included as part of broader development plans, rather than acting as a central focus of the plan. Additionally, it was found that stations should incorporate multiple uses to create activity throughout the day since train service is less frequent than in an urban setting.

No description available.

No description available.

Hur kommer det sig att antalet resenärer inom Stockholms kollektivtrafik skiljer sig kraftigt från dag till dag? Är skillnaden rent slumpmässig eller spelar faktorer som befolkningsmängd, lufttemperatur, nederbörd, månad eller veckodag en signifikant roll för att förklara variationen? Denna uppsats ämnar att utforska dessa externa variablers påverkan på kollektivtrafiken och hur denna typ av datadriven information kan leda till bättre understödda beslut. Den applicerade metoden var multipel linjär regression och data som användes mottogs från Trafikförvaltningen, SMHI och SCB. Slutsatsen från studien visar att variationerna i antal resenärer i Stockholms Lokaltrafik kan förklaras med cirka 84\% från befolkningsmängden, månad och veckodag. / Why is it that the number of travellers in Stockholm's public transportation differs from day to day? Is the difference arbitrary or do factors such as population, temperature, weather conditions, months, or even weekdays have a significant role in this variation? This thesis aims to explore these external variables and their effect on public transportation, as well as how this type of data driven information can result in well supported decisions. The method applied to the study was multiple linear regression and the data used was retrieved from Trafikförvaltningen, SMHI, and SCB. The study concluded that the variations in the number of travellers in Stockholm's public transportation is up to 84\% explained by population, as well as month and weekday.

Genomförandet av en sårbarhetsanalys syftar till att identifiera svaga delar av ett system för att på effektivaste sätt förebygga och åtgärda eventuella brister i systemet. Ett sätt att identifiera de svaga delarna är att simulera olika scenarier genom att använda en matematisk modell. I den här studien byggs en matematisk modell upp med hjälp av optimeringslära, en gren inom matematiken som används för att hitta ett optimalt värde till en funktion under vissa begränsande villkor. Optimeringslära lämpar sig väl for att studera flöden, så som till exempel Stockholms kollektivtrafik. Stockholms kollektivtrafik kan ses som ett flöde av resenärer som så snabbt som möjligt vill ta sig från en punkt till en annan under begränsade villkor i form av utrymme, tid och förbindelser. Stockholms kollektivtrafik förenklas till ett system bestående av 34 noder, sammanlänkade genom SL:s spårtrafik Och stombusslinjer. Normalt trafikflöde simuleras och används som referensfall För fyra olika scenarier med begränsningar i trafiken. De fyra scenarierna är: • Kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Slussen och T-Centralen • Kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Skanstull och Gullmarsplan • Kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Fridhemsplan och Alvik • Inga fungerande tvärförbindelser Resultatet från simuleringarna visar att Stockholms kollektivtrafik generellt har bra resiliens men att systemet är väldigt beroende av T-Centralen och Stockholm Central som en stor del av resenärerna passerar. Efter känslighetsanalys dras slutsatsen att den matematiska modellen genererar trovärdiga resultat och optimeringslära visar sig vara ett bra verktyg vid sårbarhetsanalys av flöden. / The purpose of performing a vulnerability analysis is to identify security deficiencies in a system and to reduce the risk of harmful events in an efficient manner. One way to identify vulnerabilities is to simulate different scenarios by using a mathematical model. In this study an optimization model is used, which means that an optimal value is found for a function under some certain limiting constraints. Optimization is a good choice when dealing with flow problems, such as the public transportation system in Stockholm. The public transportation system in Stockholm can be viewed as a flow of travelers that want to move as quickly as possible from one place to another while constrained by limited capacity, time and connections. The public transportation system is simplified into 34 nodes, connected through the major routes, in form of commuter trains, subways, trams and buses. Normal traffic flow is simulated and used as a reference for  our scenarios with certain limitations in the traffic flow. The four different scenarios are: • Capacity limitations between Slussen and T-Centralen • Capacity limitations between Skanstull and Gullmarsplan • Capacity limitations between Fridhemsplan and Alvik • Non working transverse route. The simulation results prove that the Stockholm public transportation system has good resilience. However, the system is very dependent on the specific nodes T-Centralen and Stockholm Central, through which an extensive number of travelers pass by each day. A sensitivity analysis is performed on the result to ensure that the mathematical model generates credible results, and optimization theory proves to be a good tool for investigating the vulnerability of flows. / <p>www.ima.kth.se</p>