BACKGROUND: Weight issues in children are a growing global health problem. Overweight and obese children are one of the greatest public health challenges we face nowadays. In health promotion, the child's healthy lifestyle is of great importance to their health and development. ISO BMI over 25 is defined as overweight and ISO BMI over 30 is defined as obese. The District nurse assists, supports and guides parents to make responsible decisions for their children, and their own health. AIM: The aim of this study was to describe the district nurse's experiences and practices of giving health advice to parents with overweight children. METHOD: The study had a qualitative approach. The study was based on individual interviews, with ten participants. Data analysis was then done using qualitative content analysis. RESULTS: District nurses had, in many cases, similar experiences of health calls. The reactions they received from the parents were varied. Because of the various reactions, the district nurse was required to adapt her/his working and personal tools. The present form of communicating also had impediments and difficulties were experienced in health calls. CONCLUSION: District Nurses working in the area of health promotion faced several difficulties. These places a high requirement on her/his knowledge and puts demands on her to deal with these challenges.

I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården. Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden.

Sammanfattning   Bakgrund: Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Elever som är utsatta för mobbning riskerar en sämre hälsa på kort och lång sikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av mobbning bland elever i årskurs 4-9. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Tio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre kategorier: Att vara lyhörd för att kunna agera, Att se och upptäcka mobbning och Att samverka för att förebygga. Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter var att trygghet och tillgänglighet var förutsättningar för att elever ska gå till hen. Elever sökte skolsköterskor främst för psykiska- och fysiska åkommor, innan den egentliga orsaken, mobbning framkom. Skolsköterskor samarbetade med andra professioner på skolan i mobbnings- och kränkningsärenden. Slutsats: Skolsköterskor uppgav att de var en del av samverkan i team, men hade ingen ledande position trots att de är högst involverade. Vidare framkom att hälsosamtalen och hälsobesöken var redskap för att identifiera utsatta elever.   Nyckelord: erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, mobbning och skolsköterskan / Summary   Background: No pupil should be afraid to go to school. Pupils who are exposed to mobbing risk lowered health in the short and long term. Aim: To describe school health nurse’s experiences of bullying among pupils in grade 4-9. Methods: The study was conducted with a qualitative method with an inductive approach. Ten school health nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in three categories: To be responsive to act, To see and detect bullying and To cooperate to prevent. Results: School health nurses experiences were that safety and availability are conditions needed in order for pupils to visit them. Pupils came to the school health nurses mainly with psychological and physical problems, before they revealed the actual reason, bullying. The school health nurses cooperated with other professionals at the school, in matters regarding bullying. Conclusion: School health nurses expressed that they were parts of cooperation in teams, but they did not have a leading position although they were involved in cases of bullying. Furthermore, the health conversations and visits were tools for identifying exposed pupils.   Keywords: bullying, experiences, qualitative content analysis and school nurse

Das Internet kann auf vielfältige Weise in den (häuslichen) Alltag integriert werden - die vorliegende, durchaus interessante Studie analysiert hauptsächlich auf der Basis von problemzentrierten Interviews und einer qualitativen Inhaltsanalyse (nach MAYRING) die (aktiven) Aneignungsmodi und die Integration dieses Mediums in den Alltag. Im Mittelpunkt der Studie stehen die Effekte der Nutzungs- und Kommunikationsformen des Internets, aufgegliedert in zeitliche, räumliche, inhaltliche und soziale Dimensionen. Im Besonderen werden die Wirkungen der Internetnutzung in Bezug auf Beziehungsstrukturen zwischen (Lebens-) Partner/innen und Geschlechterverhältnisse fokussiert. Dabei wird der Frage nachgegangen, inwieweit Ungleichheitsstrukturen auch im Bereich des going online reproduziert werden. Durch die Auswahl von jeweils zwölf Paaren in Deutschland und Australien werden Veränderungsprozesse in zwei Ländern verglichen, die sich in einer etwas differenten Phase des Diffusions- und Integrationsgrads befinden. Die Autorin verweist darauf, dass gerade qualitativ orientierte Studien die sich wandelnden Kommunikationsprozesse und Interaktionsstrukturen im häuslichen Alltag in den Blick nehmen können - das wird mit der Studie gezeigt, auch wenn "nur" ein eher explorativer Anspruch deutlich wird.

The research contained within this PhD project forms part of the Pedagogical ElectroAcoustic Resource Site project of the Music, Technology and Innovation Research Centre of De Montfort University Leicester. This thesis contributes to current research in music education and musicology related to electroacoustic music. The purpose of this research was to investigate the influence of teaching on the change in inexperienced listeners’ appreciation of electroacoustic music. A curriculum was developed to introduce electroacoustic music to 11 to 14 year old students (Key Stage 3). The curriculum was based on concepts distinguishing between electroacoustic music using (mainly) real-world sounds and generated sounds. The curriculum is presented in an online learning environment with an accompanying teacher’s handbook. The learning environment represents the prototype for the pedagogical ElectroAcoustic Resource Site offering online learning, blended learning and classroom-based learning. The website was developed following user-centred design; the curriculum was tested in a large-scale study including four Key Stage 3 classes within three schools in Leicester. In five lessons music using real-world sounds (soundscape and musique concrète) was introduced, which included the delivery of a listening training, independent research and creative tasks (composition or devising a role-play). The teaching design followed the methods of active, collaborative and self-regulated learning. Data was collected by using questionnaires, direct responses to listening experiences before and after the teaching, and summaries of the teaching written by the participants. Following a Qualitative Content Analysis, the results of the study show that the participants’ appreciation of electroacoustic music changed during the course of these lessons. Learning success could be established as well as a declining alienation towards electroacoustic music. The principal conclusion is that the appreciation of electroacoustic music can be enhanced through the acquiring of conceptual knowledge, especially through the enhancing of listening skills following the structured listening training as well as the broadening of vocabulary to describe the listening experience.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livshotande sjukdom som karaktäriseras av hypomani, mani och depression som påverkar både personen själv och dennes anhöriga. Då sjukdomen inte kan botas riktas behandlingen mot att lindra symtomen. Problem: Bipolär sjukdom ger en komplexitet som kan vara svår för vårdpersonalen att hantera då förändringar i stämningslägena kan vara såväl subtilt som påfallande. Därav behöver vårdpersonalen kunskap för att kunna ge ett adekvat stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och tretton underkategorier. Kvinnorna uttryckte att livet med bipolär sjukdom var som en känslomässig berg- och dalbana där stämningslägena var uppe eller nere, vilket gjorde livet svårt att hantera och svårt att skapa en identitet. Vidare beskrevs relationernas inverkan på kvinnorna. Slutligen beskrevs vardagen med bipolär sjukdom som kantades av kontrollförlust, bristande konsekvenstänk samt strategier för att hantera sjukdomen. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom är som att leva i en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen kan leda till problem med identitetsskapande. Personens interaktion med omgivningen påverkas och det kan uppkomma problem med att hantera vardagen. / Background: Bipolar disorder is a life-threatening disease characterized by hypomania, mania and depression, which influences both the affected as well as the relatives. The disease cannot be cured and the treatment therefore aims to ease the suffering. Problem: Bipolar disorder gives a complexity that can be difficult for health professionals to handle as the changes in mood can be both subtle as striking. The health professionals need knowledge to be able to provide adequate support. Purpose: The purpose is to describe women’s experiences to live with bipolar disorder. Method: Five autobiogrophies were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result gave four categories and thirteen subcategories. The examined women expressed that living with a bipolar disorder were like an emotional rollercoaster. Their mood were either up or down, which made their life hard to handle and to form an identity. At last, aspects of relationships and the everyday life was described. Conclusion: To live with bipolar disorder is like living in an emotional rollercoaster. The disease can lead to problems in creating an identity. People’s interaction with the surrounding environment is affected and problems with handling the every day life. Keywords

The purpose of this study is to examine how the Swedish daily press Dagens Nyheter andSvenska Dagbladet during the period August 2018 until April 2019 portrays the youngactivist Greta Thunberg and the social movement and hashtag #Fridaysforfuture in theirarticles. The analysis has been executed through a qualitative content analysis and framing theory.The results of the study is that both news papers portays Greta Thunberg based on twothemes; age and functional limitation. When it comes to the social movements the newspapers portrays it based on two themes; age and incentives. The conclusion of this studyis that Greta Thunberg is portrayed through two perspectives based on the fact that she isa child. One perspective is that she is an independent child who refuses to go to schooland listen to other adult people. The second perspective involves a normative child whois ruled by their parents. The analysis results of the study also show that the #Fridaysforfuture movement is mainlyproduced on the basis that the movement consists of children and young people. Theparticipants of the movement are thus portrayed on the basis that they are children andyoung people.

Donald Trump’s announcement on June 1st, 2017, to withdraw the United States from the Paris Climate Agreement generated widespread news coverage. In this qualitative framing study, a selection of articles published on that topic in the German Frankfurter Allgemeine Zeitung and the American New York Times are analyzed with respect to generic news frames, issue-specific frames, actor-statements, and images. The most frequently used news frames were economic consequences, conflict, and responsibility. The morality frame appeared only twice, whereas the human interest frame was not evident in the verbal text at all, but occurred in one image. Two issue-specific frames emerged, the setback frame, evident in the majority of articles, cast Trump’s decision as a momentous setback for the U.S. and the global fight against climate change. The contradictory no impact frame implied that the Paris Agreement has many problems as is, and the U.S. withdrawal will have no impact on the state of the climate. The images accompanying the articles were shown to support the verbal issue-specific framing of the articles, whereas no clear relation could be found connecting certain types of actor-statements with the presence of a certain frame.

Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten. Kommunikation mellan tre parter innebär stora utmaningar för alla inblandade. Syftet är att beskriva faktorer som inverkar på samtalet mellan vårdpersonal och patient som översätts av tolk. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där fjorton kvalitativa artiklar som motsvarade vårt syfte analyserades. Litteratursökningen har skett genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy och Samsök. I analysen framkom sju kategorier vilka beskrivs vidare i resultatet. Kategorierna är Brist på tid, Tolk och vårdpersonal har makt över tiden, Brist på tolk, Dyrt att använda tolk, Okunskap om tolkverksamheten, Oprofessionella tolkar samt Fördel att använda samma tolk. Resultatet i vår studie visar att det finns stora brister i samarbetsformerna mellan vårdpersonal och tolkar och att vårdsektorn och tolkservice måste utveckla nya samarbetsformer så att flexibiliteten i samtalet och vårdandet ökar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Introduction Attention deficit hyperactivity syndrome (ADHD) is a neuropsychiatric disorder that is characterized by three core symptoms: inattention, hyperactivity, and impulsivity. The prevalence of ADHD is estimated to be 3-10 %. The number of ADHD diagnosis and prescriptions of central stimulants that are used to treat the disorder have been steadily growing which has led to debates about the diagnostic process and pharmacological treatment. The ethics of the diagnostic process and treatment have been discussed, and it has been pointed out that there’s a lack of knowledge about how the ADHD patients experience the diagnosis and treatment. Aim The aim of this study is to review the existing knowledge of the ADHD patient experiences concerning the diagnosis and the medical treatment, and to examine this knowledge in the light of medical ethics. Method This is a scoping review. Eight studies were included in this study. The inclusion criteria were that the participants of the studies were interviewed by using semi-structured interviews, both genders were included, and that the interviews covered both diagnosis and medical treatment. Material was analysed by using qualitative content analysis. Results Four main themes emerged from the material: access, diagnosis, treatment, and impairment. All the main themes include several sub-categories. Conclusion In the light of the principles of biomedical ethics the diagnostic process and the treatment measures of ADHD are not ethically trouble-free. Studying the patient experiences does evoke ethical question of patients’ autonomy and the justification of distribution of needed services.