Bakgrund: Underlättande och försvårande faktorer till fysisk aktivitet (FA) är välstuderat inom flera patientgrupper men hos friska vuxna finns inte lika mycket information. Syftet med denna kvalitativa litteraturöversikt var att sammanfatta litteratur gällande underlättande och försvårande faktorer för FA bland friska vuxna.  Metod: Studien var en litteraturstudie där intervjustudier sammanfattades för att få en bild om vilka återkommande teman som finns angående underlättande och försvårande faktorer för FA hos friska vuxna. Varje studie granskades individuellt med Critical Appraisal Skills Programme (CASP) och det sammanvägda resultatets granskades med Confidence in the Evidence from Reviews of Qualitative Research (GRADE- CERQual).  Resultat: Resultatsammanfattningen visar att det finns gemensamma faktorer som lyfts i många studier. Dessa kategoriserades in i fyra olika teman; biologiska, psykologiska, sociala och ekonomiska, samt miljö och samhälle. De främst förekommande underlättande faktorerna var: viktnedgång, njutning, social kontakt och tillgång till platser att träna på. De främsta försvårande faktorerna var: närvaro av sjukdom och rädsla. En majoritet av studierna i litteraturöversikten hade låg risk för snedvridning enligt CASP. Den sammanvägda granskningen med GRADE-CERQual visar inte på några tydliga risker för snedvridning.   Slutsats: Bland dessa kvalitativa intervjustudier fanns en majoritet av psykologiska och sociala faktorer. De ingående intervjustudierna och det sammanvägda resultatet hade låg risk för snedvridning men resultatet bör tolkas utifrån att de granskningsinstrument som används vid kvalitativ litteraturöversikt i sig kan ha stor risk för snedvridning genom att instrumenten lämnar stort tolkningsutrymme. Framtida forskning bör fortsätta undersöka upplevelser av underlättande och försvårande faktorer för FA för att utforska skillnader och gemensamma faktorer mellan populationer.

Bakgrund: Under de första månaderna efter en förlossning diagnostiseras 8–15% av alla nyblivna mödrar i Sverige med depression. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av förlossningsdepression. Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultatet analyserades med inspiration av Popenoe et al., (2021) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, tre huvudkategorier och nio underkategorier. Temat var “Inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar”. De tre huvudkategorierna var: Tappa kontrollen över sitt liv, Vilja vara ensam men ändå känna sig övergiven och Vara rädd för att bli dömd som en dålig mamma. Slutsats: Kvinnorna behöver mer stöd från vårdpersonalen när de drabbats av förlossningsdepression. Kvinnorna behöver hjälp att initiera samtal om psykisk ohälsa & förlossningsdepression eftersom det är ett tabubelagt ämne. Det krävs att kvinnorna känner förtroende för vårdpersonalen för att våga berätta om sin ohälsa. / Background: 8-15% of all women in Sweden get diagnosed with perinatal depression during the first month postpartum. Aim: Describe women's experiences of suffering from perinatal depression. Method: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Searches in databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo were conducted. The result was analyzed with the Popenoe et al., (2021) model for analyzing literature studies. Result: The analysis resulted in one theme, three main categories and nine subcategories. The theme was “Not being able to live up to one's own and expectations of others”. The three main categories were: Losing control over one's life, Wanting to be alone but still feeling abandoned, Fear of being judged as an unsuitable mother. Conclusion: The results showed that women who suffer from postnatal depression need more support from healthcare professionals. They need help to initiate conversation about mental illness and perinatal depression since it's taboo to talk about. There's a need for women to feel comfortable with healthcare professionals to have the courage to open up about their mental illness.

Bakgrund: Idag lider ca 50 miljoner människor av demens, de flesta är över 65 år. Demenssjukdom är ett paraplybegrepp för olika sjukdomar som drabbar hjärnan och orsakar nedsatt minne- och tankeförmåga. Personer med demens visar olika symptom beroende på var i hjärnan skadan sitter. I samband med att sjukdomen utvecklas kan en flytt till särskilt boende bli aktuellt eftersom omvårdnadsbehovet ökar. Hälso- och sjukvårdens uppgift är i stora drag att bidra till en så god livskvalitet som möjligt för den dementa. Att uppnå en god livskvalitet ställer stora krav på vårdmiljön.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att utifrån personal och anhörigas erfarenheter utforska vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka på särskilt boende med fokus på allmänna utrymmen.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Sju av studierna baserades på individuella fokusgruppsintervjuer och resterande fem studier utgick från observations- och intervjustudier. Granskningen utgick från SBU:s (2014) mall för kvalitetsgranskning samt SBU:s (2017) kriterier för kvalitetsbedömning. Sex av studierna uppnådde en hög kvalitet och resterande sex studier uppnådde en medel kvalitet.Resultat: Enligt personal och anhöriga finns det tre olika teman med åtta tillhörande subteman som har inverkan på vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka. Teman är: Det perceptuella, det sociala samspelet och det psykosociala.Konklusion: Små ändringar i miljön visade sig minska desorienteringen och agitationen vilket i sin tur ökade självständigheten, kommunikationen och livskvaliteten bland de demenssjuka. / Background: About 50 million people suffer from dementia, most of them are over 65 years. Dementia is an umbrella concept for various diseases that affect the brain and cause impaired memory and thought ability. People with dementia shows different symptoms depending on where in the brain the injury is. In connection with the development of the disease, a move to a nursing home may become necessary as the need for nursing increases. The task of health care is to contribute to the best quality of life for the demented. Achieving a good quality of life for those with dementia places large demands on the care environment.Main: The purpose of the literature study was to explore the importance of the care environment in regards to the quality of life for people with dementia in nursing homes with focus on general spaces, based on staff and relatives experiences.Method: The literature study is based on twelve scientific studies with qualitative study design. Seven of the studies were based on individual focus group interviews and the remaining five studies were based on observational- and interview studies. The audit was based on SBU:s (2014) quality assessment template and SBU:s (2017) criteria for quality assessment. Six of the studies achieved a high quality and the remaining six studies achieved a medium quality.Results: According to staff and relatives, there are three different themes with eight associated subthemes that have an impact on the importance of the care environment for the quality of life for people with dementia; All three themes are: The perceptual, the social interaction and the psychosocial.Conclusion: Small changes in the environment were found to reduce disorientation and agitation, which in turn increased the independence, communication and the quality of life of the dementia sufferers.