Rainbow shelves, shelves with a LGBTQ theme, are becoming popular in Swedish libraries, and may have been created to counteract the poor indexing of the fiction with LGBTQ themes. The purpose of this thesis is to examine how the books on this shelf are indexed in one Swedish library. In order to do so we first examine the subject headings list used to index fiction to see what LGBTQ subject headings there are and if they are lacking in any way. Then we examine the representation of these subject headings on the rainbow shelf to see how the shortcomings of the list influence the indexing. We also do a content analysis on the books found to have no LGBTQ subject headings to examine why they have been placed on the shelf. Are there shortcomings in the indexing of these books? We use queer theory to suggest that the shortcomings of the indexing is caused by the underlying heteronormativity of our society. We find that many LGBTQ words are not represented in the subject headings list and that heteronormativity is predominant but only made visible through what does not conform to the norm. The most prevalent LGBTQ subject headings in the rainbow shelf are those concerning homosexuality, while bisexuality and transgender subject headings are barely used at all. We find that the indexing of the books without LGBTQ terms in many cases is lacking, but in others it is a question of how you choose to interpret the book.

Då forskningsläget visar sex- och samlevnadsundervisning heteronormativ och därav inte inbjuder HBTQ-personer att delta i denna på ett meningsfullt sätt, har vi valt att utföra en diskursanalys på fem läromedel i biologi och dess tillhörande sex- och samlevnadsavsnitt. Eftersom läromedel har en stark position i klassrum vill vi undersöka ifall dessa framskrivs ur ett heteronormativt alternativt icke-heteronormativt perspektiv. Detta görs genom att använda ett queerteroretiskt perspektiv som teoretiskt ramverk, vilket innebär att särskilja biologiskt kön, socialt kön och sexuellt begär. Resultatet visar på hur urvalet verkar inom fyra identifierade resultataspekter, varav den första är hur de fysiologiska aspekterna av pubertet beskrivs utifrån två kön – ”kvinna” och ”man”. Den andra resultataspekten representeras av hur befruktningsprocessen antas bestå av ett samlag mellan en ”kvinna” och en ”man” och hur detta framskrivs som det ensamma tillvägagångssättet för reproduktion. Tredje resultataspekten lyfter hur identitet och sexualitet ses som någon icke-definitivt och hur detta kan vara föränderligt över tid och den sista aspekten berör hur det biologiska könet antas vara i samklang med det sociala könet.

<p>Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.</p>

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.

The aim of the study is to find out how the characters of Moomin and their relationships to each other might be portrayed from a queer theoretical perspective, as well as how the Moomin characters deviates from normative ideas. The purpose is to gain knowledge of how and if the Moomin books can be used as an educational tool with children as part of the preschool’s work with values. A qualitative analysis has been used to investigate the original books of Moomin. The result of this study indicates that you can use the books of Moomin, due the fact of the variety and the diversity of characters as well as using the characters relationships with each other and to enable a discussion of norms and values. In the analysis the queer perspective was used to highlight characters who were perceived as deviant and not part of the norm. The results showed the possibility of using the books in a preschool’s work with values to encourage knowledge and understanding regarding the equality of all.