Vi har uppmärksammat att elever har svårt att lösa problem med enkla metoder och strategier. Därmed ser vi ett behov av att undersöka elevers beräkningar av numeriska uttryck eftersom att det ligger till grund för att kunna lösa matematiska problem. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga hur elever hanterar och beräknar numeriska uttryck genom att besvara följande forskningsfrågor: Vilka uppfattningar finns om hur numeriska uttryck hanteras av elever? Vilka missuppfattningar kan elever ha om de fyra räknesättens egenskaper? I läroplanen (Lgr11) uttrycks det att elever ska få kännedom om grundläggande matematiska begrepp och metoder för att sedan kunna ta dessa i bruk. Data som i vårt fall består av vetenskapligt granskad forskning har samlats in genom informationssökning där vetenskapliga texter valdes ut och granskades. Forskningen i studien har visat att det finns svårigheter hos elever om hur numeriska uttryck ska beräknas. Det finns missuppfattningar om hur räknelagar samt räkneregler ska hanteras. Elever har visat sig ha bristande kunskaper om strukturer för numeriska uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie kan vi dra slutsatsen att det finns alternativa sätt att undervisa om prioriteringsregeln genom att använda exempelvis bilder. För att eleverna ska få bättre förståelse för räknelagarna bör de även få kännedom om alternativa metoder att beräkna numeriska uttryck med hjälp av räknelagarna. I slutsatsen har vi dragit kopplingar till det sociokulturella perspektivet.

Prioriteringsreglerna är en överenskommen konvention som beskriver räkneoperationers ordningsföljd. Reglerna har visat sig vara något som ställer till problem för elever. I många engelskspråkiga länder används så kallade minnesregler för att komma ihåg prioriteringsreglerna. Minnesregler används för att komma ihåg information med hjälp av akronymer. Trots att detta används frekvent i många läromedel har vetenskaplig forskning visat att det kan medföra missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka hur matematdidaktisk forskning beskriver elevers tillvägagångssätt vid beräkning av numeriska uttryck där prioriteringsregler behöver tillämpas. Denna litteraturstudie baseras på databassökning efter vetenskapliga artiklar. Forskningen som analyserats visar att elever upplever svårigheter vid beräkningar av numeriska uttryck där flera operationer förekommer. Forskning har även visat att det finns missuppfattningar bland elever vad gäller prioriteringsregler och struktur. Det kan beskrivas som att elever missbrukar, missuppfattar, ignorerar, glömmer bort eller inte har kunskap om de regler och konventioner som grundar strukturen för numeriska uttryck.

Läroboken styr till stor del vilket innehåll som behandlas i matematikundervisningen. Med detta i åtanke har fem svenska läroboksserier har utsatts för en latent och manifest innehållsanalys av hur de presenterar de aritmetiska räknelagarna och räknereglerna. I studien framkommer både kvantitativ och kvalitativ data. Den kvantitativa datan indikerar att få läroboksserier tar upp associativa och distributiva lagen explicit. Den kvalitativa datan pekar på att räknelagarna ofta beskrivs i andra sammanhang. Flera exempel i läroböckerna gör generaliseringar som riskerar leda till begränsad förståelse för räknelagarna och räknereglerna. / In mathematics education textbooks to a large extent determine what is offered for students to be learnt. With this in mind, in this study, five Swedish textbooks series is reviewed in a latent and manifest content analysis approach where both quantitative and qualitative data is presented. The result of the quantitative data indicate that only a few textbooks series mentions the associative and distributive law in explicit manners. The result of the qualitative data shows that the basic laws of arithmetic is often described in other contexts. Many examples in the textbooks makes generalizations that may lead to limited understanding of the basic laws and rules of arithmetic.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i de tidiga skolåren är medvetna om de lagar, regler och strategier som bygger strukturen i aritmetiska uttryck. Inom matematiken finns det räknelagar, räkneregler och räknestrategier. Därför är det viktigt att elever i skolan ges möjligheten att utveckla kunskaper om dem. Data har samlats in genom 16 semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs 1. Eleverna i studien har under fyra deluppgifter fått visa hur de gör när de summerar tre eller fyra tal. Studien har visat att elever väljer tal efter olika principer, placerar tal efter olika principer och ändrar placering av talen vid beräkningar. I den här studien har elever visat att de kan göra motiveringar till varför operationsordningar går att ändra. Studien har visat att eleverna använt associativa lagen trots att de saknar formell undervisning om den. Vid de olika deluppgifterna har räknelagar, räkneregler och räknestrategier används. Studien har visat att flera elever kan göra generaliseringar över kommutativa och associativa lagen. Slutsatsen av studien är att elever redan i årskurs 1 är väl medvetna om de lagar, regler och strategier som bygger strukturen i aritmetiska uttryck. / In mathematics, there are laws, rules and strategies of arithmetic. That is why it is important that young students are given the opportunity to develop knowledge about them. The purpose of this study it to investigate whether students in the early school years are aware of the laws, rules and strategies that build the structure of arithmetic. The data for this study is 16 semi-structured interviews with Swedish 1:st grade students. The students in this study have, during four sub-tasks, shown how they add three or four numbers. The study shows that students choose numbers according to different principles, place numbers according to different principles and change the placement of the numbers in calculations. Students can also give reasons for why the order of number can be changed. Students used the associative law even though they lack formal education about it. For the various sub-tasks, it is obvious that arithmetic laws, rules and strategies have been used. Particularly several students have shown that they can make generalizations of the commutative and associative law. The conclusion of the study shows that students are aware of the laws, rules and strategies that build the structure of arithmetic expressions.

Syftet med den här ämnesdidaktiska studien är att undersöka framställningen av multiplikationens olika egenskaper och dess likheter och skillnader mellan två läroboksserier. Detta för att undersöka och förstå vilka möjligheter elever i årskurs 3 ges via läroböcker. Studiens två frågeställningar lyder: Hur framställs multiplikation och dess olika egenskaper i matematikläroböcker för årskurs 3? och Vilka likheter och skillnader avseende multiplikation och dess egenskaper förekommer i två läroboksserier? Ett teoretiskt ämnesdidaktiskt ramverk har konstruerats som utgör en matematisk modell utifrån multiplikationens olika egenskaper. Dessa egenskaper är: upprepad addition, rektangelformation, förlängning, kartesisk produkt, den kommutativa lagen, den associativa lagen, den distributiva lagen samt teorin om multiplikationstabellen. De metoder som användes för att sammanställa resultatet av undersökningen har skett genom en innehållsmässig aspekt av fyra läroböcker. Denna analys utfördes djupgående med fokus på strukturen och karaktären hos innehållet. Dessutom skedde en jämförelse utifrån en mätbar aspekt för att undersöka likheter och skillnader mellan de två läroboksserierna. Resultatet visade att ingen lärobok framställer samtliga av multiplikationens egenskaper i linje med studiens teoretiska ramverk. Däremot förekom de flesta aspekterna av multiplikation i samtliga läroböcker, men med vissa skillnader.