På grund av att det hela tiden kommer nya sätt att bygga på uppstår nya problem varav många är fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjälp av loggning. Mätningarna jämförs sedan med simuleringar i programmet Wufi® Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstå inne i konstruktionen.

Bränder i radhus har under en längre tid varit förödande, oftast med hela radhuslängor totalförstörda. Branden sprider sig upp till vinden för att normalt mötas av en bristande avskiljande vägg. För att förebygga dessa katastrofala bränder genomför räddningstjänster runtomkring landet inspektioner och tillsyner av radhusvindarna så att de klarar av minst 30 minuter. 30 minuter har tidigare varit den minimumtid som en avskiljande vägg på vinden ska stå emot en brand. Dessa tillsyner gjordes med bland annat lagligt stöd från 2 kap. 2 § i lagen om skydd mot olyckor som säger att ägaren ska i skälig omfattning vidta de åtgärder som behövs för att förebygga bränder. Detta innebär att vindar som tidigare haft godkänt brandskydd för 30 minuter, har efter tillsynerna bevisas inte klara av den påstådda tiden och behöver åtgärda denna brist.  En av lösningarna vid brister på radhus med innertak av råspont är att sätta en 60 cm lång gipsskiva ut ifrån den avskiljande väggen längst taket på båda sidorna av väggen. Detta är tänkt att hjälpa till att förhindra, inte stoppa, en brand så pass länge att den avskiljande väggen kan upprätthålla sitt brandskydd i minst 30 minuter. Enligt existerande teori ska en gipsskiva hålla i ca 15-20 minuter. Problemet är att detta lösningsförslag saknar empiriskt underlag. I denna rapport togs tre moduler fram för att undersöka om branden kunde ta sig över en oskyddad och skyddad avskiljande vägg. Som brandkälla anpassades en heptanbrand för att efterlikna brandkurvan ISO 834, även känd som standardbrandkurvan. Första brandförsöket med första modulen stötte på flera stora problem medan övriga två moduler, efter modifieringar, gav rimliga resultat. Resultatet visar att branden inte kunde ta sig över en oskyddad vägg men att en skyddad vägg höll sig bättre. Med ca 8 minuter för brand-gas, -rök att ta sig över men 38 minuter innan genombränning, öppen låga, för oskyddad avskiljande vägg. För skyddad avskiljande vägg tog det över 46 minuter innan brandgas började ta sig över avskiljande väggen.  Vidare analyseras och diskuteras resultatets trovärdighet utifrån uppmätt effekt och temperaturer samt modulens uppbyggnad. Temperaturkurvorna var för sig bedöms trovärdiga även om de skiljer sig ifrån varandra mellan testerna. Framtagna effekten höll sig överraskande väl mot antagna effektens värde. Slutsatsen blev att en brand inte kan ta sig genom en oskyddad avskiljande vägg inom 30 minuter men att en skyddad vägg stod anmärkningsvärt bättre emot branden. / Fires in row houses have under a long time had devastating consequences, often with several family’s homes total destroyed. Fires usually go up to the attic where it normally is meet with deficient firewalls that doesn’t prevent fire from spreading to adjacent attics.  To prevent these catastrophes fires, fire brigades all-around Sweden carry through inspections and oversight on these deficient firewalls so that it can stand against a fire for at least 30 minutes. By Swedish law, the owner of a house must, within reasonably scale, prevent fires from spreading. This includes buildings that previously had acceptably fire prevention for its time of construction but nowadays, with new information, can be proven to not maintains its alleged prevention time. 30 minutes were the minimal time that have previously been accepted as a firewall in the attic.  One of the solutions to deficiency with attic ceilings of so called “råspont”, translated to “tongue and groove boards”, is to extend a 60 cm gypsum board out from the firewall onto the ceiling, on both side of the firewall. This is to help prevent the fire from spreading to next attic within 30 minutes. The main principle is that a single gypsum board can withstand ca 15-20 minutes of fire before failing. The problem is that these solutions is only theoretical, and no empirical experiment have been done to test this solutions reliability. In this report, three modules were designed and tested to see if a fire could get through/over a firewall with, and without, a gypsum board protection within 30 minutes. As a source of fire, a heptane fire was designed to imitate ISO 834 fire curve, also known as standard fire curve. First test of the modules had quite a bit of problems and failure but the other two, after some rearrangement and fixes, delivered somewhat reliable results. The results shows that the fire couldn’t get through an unprotected firewall within 30 minutes, but a protected firewall withstand the fire considerably longer. The unprotected firewall let through smoke around 8 minutes and an open flame was visible around 38 minutes. The protected firewall started to let through smoke after 46 minutes mark. There after analyzed and discussed the reliability of the experiment according to measured heat release rate (HRR) and temperature curve. The temperature curves are each of they own reasonable and believable but differs from one another. The measured HRR were surprisingly accurate against the previously calculated HRR.  The conclusion was that a fire couldn’t get over an unprotected firewall within 30 minutes but that a protected firewall held considerably longer against a fire.

Veckbildning i bitumenbaserade tätskiktmattor är ett problem som är känt i branschen. Problemet uppstår oftast på underlagstak av trä som är byggda under årets fuktigaste period, oktober-november, och vecken börjar då att bildas i slutet av våren i takt med den ökande solinstrålningen. Vecken bildas när underlagstaket torkar ut och krymper, det leder till att tätskiktets infästningspunkter skjuts ihop och ett materialöverskott av tätskiktsmatta bildas – ett tillräckligt stort materialöverskott visar sig i form av ett veck. Idag kan veckbildningen leda till att tätskiktsmattor måste bytas ut av estetiska skäl. Denna rapport utreder vilka faktorer som påverkar risken för veckbildning. Rörelser i både trä och tätskikt har studerats. Träets rörelser är direkt beroende av dess fuktkvot, när träet torkar ut krymper det också. För att utreda de faktorer som påverkar träets fuktighet har fuktberäknings-programmet WUFI använts. WUFI har nyttjats för att göra en parameterstudie där olika parametrar har jämförts, till exempel: platser i landet, inbyggnadsfuktkvoter, tidpunkter för inbyggnad etc. Till skillnad från de flesta andra material krymper bitumenbaserade tätskikt initialt till följd av uppvärmning från solen. Hur träet och tätskiktet påverkar varandra till följd av deras inbördes rörelser har utretts i form av en hypotes. Antagandet utgår från att tätskiktets mekaniska infästningspunkter i underlagstaket är en viktig del - ju kortare avstånd mellan infästningspunkterna, desto högre är risken för veckbildning. Beräkningar, utifrån antagandet, har gjorts för att kunna jämföra olika utföranden med varandra. Faktorer som leder till minskad risk för veckbildning är att minska fuktkvotsändringen och därmed fuktrörelserna genom att bygga tak med så låg inbyggnadsfuktkvot som möjligt, till exempel genom att bygga under våren/sommaren. Vid byggnation under höst/vinter kan fuktkvoten hållas nere med en avfuktare. Att använda takplywood i stället för råspont leder till minskade rörelser i underlagstaket. En annan åtgärd som skulle minska risken för veckbildning är att öka den maximalt tillåtna krympningen i tätskiktet. / Creasing in roofing membranes is a problem that is familiar in the industry. The issue usually occurs on wooden roof deckings constructed during the wettest period of the year, October-November. The creases then begin to form at the end of the spring due to the increasing solar radiation. When the roof decking dries out and shrinks, the creases start to form. The shrinking leads to the attachment points of the roofing membrane getting pushed together. That creates an excess of material - a sufficiently large surplus of material appears in the form of a crease. Today, the formation of creases can lead to roofing membranes having to get replaced for aesthetic reasons. This report investigates the factors that affect the risk of creasing. Both the movement in the wood and the roofing membrane have been examined. The wood's motions are directly dependent on its moisture content. When the wood is drying, it's also shrinking. The moisture calculation program WUFI has been used to investigate the factors that affect the wood's moisture. The investigation is in the form of a parameter study where different parameters have been compared, for example, places in the country, built-in moisture ratios, built-in times, and more. Unlike most other materials, bituminous roofing membranes initially shrink due to heating from the sun. How the wood and the roofing membrane affect each other as a result of their respective movements has been investigated in the form of a hypothesis. It assumes that the mechanical attachment points of the roofing membrane in the roof decking are of importance - the shorter the distance between the attachment points, the higher the risk of creases. Calculations, based on the assumption, have been made to compare different roofing components with each other. Factors that lead to a reduced risk of creasing are to reduce the moisture ratio change and thus the moisture movements by building roofs with as low a built-in moisture ratio as possible, for example, by constructing in the spring/summer. When constructing during autumn/winter, the moisture ratio can be kept down with a dehumidifier. Using roof plywood instead of tongued and grooved board leads to reduced movements in the roof decking. Another measure that would reduce the risk of creasing is to increase the maximum allowable shrinkage in the roofing membrane.