No description available.

No description available.

Det finns många hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidär både varma och kalla tak väl isolerade som medför att takets utsida får en begränsaduppvärmning, främst på grund av ökad bjälklagsisolering, vilket hindrar snöavsmältning.Således kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner åt bör istället talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjälklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. Får fuktigluft stanna kvar under en längre period kan mikrobiell tillväxt ske på framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjälp av relevant litterär fakta, beräkningar och mätningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. Läsaren ska få en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och beräkningarsom ges i rapporten. Målet för rapporten är frågeställningen besvaras och att slutsatsen skallge läsaren kunskap och rekommendationer till liknande projekt och frågeställning.Resultat av beräkningar visar att speciellt kritiska perioder för relativa fuktigheten ivindsutrymmet är sommar, höst och vinter. Vår och sommar borde ge en lägre relativfuktighet, då faktorer som bland annat solinstrålning ej inverkar vid stationära beräkningar.Hur mycket isolering som används på vindsbjälklaget är i högsta grad avgörande för hurklimatet på vinden kommer att se ut, då beräkningar med olika mängder har utförts.Mätningarna på takstol och råspont visar att fuktkvoten under vårperiod, då vinden byggs,håller sig under de beräknade och föreskrivna kraven som ställs på trämaterial som skallbyggas in i konstruktion.Utifrån genomförda litteraturstudier, beräkningar och mätningar dras slutsatsen att dentilltänkta takkonstruktionen till kvarteret Tuppen med två centimeter takboard bör klara deföreskrivna kraven, på 75 % relativ fuktighet och brand. Slutsats som kan dras för relativafuktighet och temperatur på vindsutrymmet, är att ökad takboard, minskad bjälklagsisoleringoch en låg luftomsättning ger ett varmare och torrare klimat på vinden.Rekommendationer som kan ges av rapporten är att kunskap, kontroll och uppföljning före,under och efter byggskedet är av stor vikt för det slutgiltiga resultatet, vid fukt- ochbrandprojektering.

Kallvindar har varit drabbade av fuktskador på grund av olika faktorer. Reparationer avsådana skador blir väldigt dyra. Nya ventilationslösningar har introducerats som kanförhindra uppkomsten av fuktskador. Vissa lösningar har visat sig ge bättre resultat änandra. Värmeisolering av en kallvind innebär att kvarhålla värmen i byggnaden från taketoch har historiskt sett hanterats genom att lägga in tjockare isolering i vindsbjälklaget.Det har medfört konsekvenser som mögelskador på kallvindar. Tilläggsisoleringen ibefintliga byggnader ökar risken för relativ fuktighet till en nivå som är i riskzon förmikrobiell tillväxt. Relativ fuktighet samt temperatur styr mängden av mikrobiell tillväxt.Olika delar av en byggnad utsätts för olika temperaturer och relativ luftfuktighet. Det ärett resultat av designen av konstruktionen och fukt från utomhusluften vid ventilation.Material som används i konstruktionen påverkas av de omgivande förhållandena, och omde är gynnsamma för mögelsvampar finns det en risk för att mögel växer på materialen.Med insikten för risk av fukt förekom förslag om att förbättra ventilationen och förhindrastora reparationskostnader. En vanlig ventilationslösning som har använts det senasteårhundrandet är självdrag. Med tiden introducerades nya tekniker såsom mekaniskt styrdventilation. Nya byggnadstekniska lösningar för vinds- och yttertakskonstruktioner medfokus på minskad energiförbrukning förändrar klimatet i ett vindsutrymme. I Sverige harmestadels små- och flerbostadshus självdragsventilerade kallvindar med underlagstakmed råspont.I studien undersöks två kallvindar på två skolor i Kalmar från 2019. Fokuset ligger påderas kallvindar som har samma uppbyggnad, men två olika ventilationslösningar,självdragsventilation respektive mekaniskt styrd ventilation. Tillvägagångssättet i arbetethar varit mätningar, både manuellt genom arbetsplatsbesök och automatiskt registreradmätdata via sensorer utplacerade i vindsplanen, för att få kunskap om hur kallvindarnapåverkas från period till period över året. Mätdata från respektive mätningsmetoderpresenteras i olika diagram. Med resultatet läggs en jämförelse och ett underlag skapasför vilken ventilationslösning som är mer effektiv.Insamlad mätdata från skolorna gav olika mätvärden. Falkenbergsskolans klimatloggrarsamlade data under hela dygnet och presenterade det som dygnsmedelvärde.Djurängsskolans klimatloggrar samlade data oregelbundet. Loggrarna mätte relativfuktighet och temperatur vid oregelbundna tider på dygnet. Denna oregelbundenhetresulterade i att en direkt jämförelse av dygnsmedelvärden för skolorna försvårades.Resultaten från denna studie visar att den mekaniska ventilationen ger ett bättre klimat påkallvinden. Den mekaniska ventilationen styrs med klimatsensorer som väljer när luftenär fördelaktig att föra in på vinden. Självdragsventilationen ventilerar med utomhusluftenhela tiden oavsett temperatur eller relativ fuktighet i luften.

Detta examensarbete har genomförts med målet att undersöka om flerbostadshus som byggs enligt NCC:s tekniska plattform har kallvindar som är utsatta för eller riskerar att bli utsatta för fuktskador. En undersökning har gjort gällande hur det kommer sig att vissa konstruktioner klarar sig bättre än andra och vilka alternativa lösningar som finns på detta.   Tio objekt valdes ut, alla konstruerade av NCC, alla med vindsbjälklag av betong, ventilerade med uteluft, med underlagstak av råspont och trätakstolar. De ligger alla i Stockholmsområdet och de är färdigställda mellan åren 2004 och 2016.   För att göra dessa undersökningar, genomfördes mätningar på tio olika kallvindar. Relativ fuktighet och temperatur mättes med hjälp av klimatloggers som mätte inomhus och utomhus på varje objekt, en gång i timmen under mätperioden från den 13 februari till den 9 april. Fuktkvoten i trä mättes på alla kallvindar, där mätningar gjordes i råspont och takstol i varje väderstreck. Mätningarna gjordes vid tre tillfällen under perioden i varje kallvind.   Under besöken genomfördes okulärbesiktningar på alla kallvindar där mögelpåväxt och konstruktionsdetaljer undersöktes.   Historiskt sett är fuktproblem på kallvindar vanligt förekommande. Genom att kallvindar har ett välisolerat vindsbjälklag hålls temperaturerna allt som oftast låga i kallvindsutrymmet. Detta kan leda till att utrymmena får en hög relativ fuktighet och är därför utsatta för en ökad risk för fuktproblem. Genom nattutstrålning kan takytan få en lägre temperatur än kallvindsluften, vilket i sin tur kan leda till kondens på råsponten.   Fuktkvoterna sjönk i snitt ungefär 4 procentenheter under mätperioden från 12% till 8%, vilket innebär att riskerna för röta eller mögelpåväxt är nästintill obefintlig, då riskerna för mögel och röta kräver fuktkvoter över 16% för att finnas.   Den relativa fuktigheten ligger vid ett antal tillfällen över 75% i de olika kallvindarna, vilket är över BBR-kravet. Detta sker dock under perioder när temperaturerna är så låga att risker för fuktskador inte är aktuella. Under mätperioden har snittemperaturen gått upp, vilket har lett till att den relativa fuktigheten har minskat. Risken för mögelpåväxt har även bedömts med hjälp av diagram baserat på data från Smith och Hill samt Viitanen. Enligt dessa finns heller ingen risk för mögelpåväxt i någon av de tio kallvindarna.   Enligt den okulära besiktningen kunde inga synliga fuktskador hittas i någon av de tio olika objekten. De fel som hittades var skillnader mellan objektens konstruktionsritningar och dess reella utförande. Objekt 3, 7 och 8 saknade ångspärr, vilket påstods finnas i ritningarna. Objekt 4 saknade luftning i nock som var utritad på ritningarna.   Slutsatsen är att NCC:s konstruktioner för kallvindar på flerbostadshus är säkra gällande fuktskador. / This master thesis has been made with the goal to study if apartment buildings built according to NCC:s technical platform has ventilated cold attics exposed to risks for moisture damages. A study has been made to see how some types of constructions holds up better than others and how this can be solved.   Ten objects were chosen, all constructed på NCC, all constructed with concrete joists, ventilated with outdoor air, a roof with underlay of tongue and groove and trusses of wood. They’re all situated in the Stockholm area and are completed between the years of 2004 and 2016.   To complete these studies, measurements were made in ten different ventilated cold attics. Relative humidity and temperatures were measured with climate loggers, which collected data from both outdoors and indoors once every hour in the period from february 13 to april 9. The water content in wood was measured in all attics in the tongue and grove and the trusses, where measurements were made in all orientations of the attic. This data was collected at three times for each object.   During the visits to the object, a visual inspection was made in all attics, where mold growth and construction details were inspected.   Historically moisture problems are common in ventilated cold attics. When cold attics has a well insulated roof joist the temperatures is kept low in the attic. This may result in a high relative humidity and are therefore exposed to a higher risk of moisture problems. Due to night radiation the roof’s surface temperature could be lower than the air temperature in the attic, which can result in condensation on the tongue and grove.   The water content in the wood decreased with an average of about 4 percentage points during the period of measurement from 12% to 8%, which means that the risks of mold growth and rot is nearly non-existent. To risk mold growth and rot, the water content has to be above 16%.   The relative humidity is at a few occasions above 75% in the different attics, which is above the requirements from BBR. This, however, happens during periods when the temperature is at a level where the risk for moisture damage is very low. During the measurement period, the average temperatures has increased which resulted in a decreased relative humidity in the attics. The risk for mold growth has been evaluated in diagrams based on data from Smith and Hill and also Viitanen. According to these there are no risks of mold growth in any of the ten attics.   According to the visual inspection no visible moisture damages could be found in any of the ten attics. The faults that were found was differences between the construction drawings and what was actually constructed. In the object 3, 7 and 8 there were no moisture barrier even though the drawings said so. In object 4 there were no ventilation in the ridge, which was to be found in the drawings.   The conclusion is that there are no moisture problems in apartment buildings constructed by NCC.

Ekonomiska aspekter och krav på minskad energianvändning leder bland annat till tilläggsisolering av vindsbjälklag och byte av uppvärmningssystem. Åtgärderna ger ett kallare och fuktigare klimat på vinden vilket gynnar mögeltillväxt. Minst 60 % av alla traditionella vindar med självdrag kan anses ha riklig tillväxt av mögelsvamp (Ahrenens och Borglund 2007). Syftet med denna studie är att ta ett steg i rätt riktning om vilka åtgärder som kan göras på de vindar som idag är angripna. I denna studie har tre vindars fukttillstånd utretts och jämförts. Ett av objekten har simulerats och utsatts för olika åtgärder. Simuleringarna bekräftar att minskad isolering ger ett torrare klimat på vinden. En ökning av ventilationen ger liten men knappt märkbar förbättring av vindsklimatet. Hög värmekapacitivitet hos isoleringsmaterial verkar ge en jämnare temperatur på vinden vilket sänker luftfuktigheten. Genom att isolera vindens tak och gavlar sker en markant sänkning av mögelrisken. Då varje vind är olika uppbyggd finns ingen generell lösning utan varje vind måste bedömas utifrån sina nuvarande förhållanden.

På grund av att det hela tiden kommer nya sätt att bygga på uppstår nya problem varav många är fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjälp av loggning. Mätningarna jämförs sedan med simuleringar i programmet Wufi® Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstå inne i konstruktionen.

Att bostäder drabbas av fuktskador är ett vanligt problem i Sverige. Enligt en undersökning utförd av Boverket  har 36% av Sveriges bostäder problem med fukt. Fuktproblem leder ofta till mögel- och rötskador som har hälsofarliga konsekvenser för de boende i husen och det är även kostsamt att åtgärda de skador som fukt orsakar. Enligt Boverket (2010) skulle det kosta 90,1 miljarder kronor att åtgärda alla fuktskador i Sveriges bostäder.   Kallvindskonstruktionen är en vanlig konstruktionslösning i Sverige, framförallt på småhus, trots att den har visat sig vara en extra känslig konstruktionsdel. I en undersökning utförd av Ahrnens och Boglund (2007) visar det sig att 60% av kallvindarna på småhus i Västra Götaland har stor risk att drabbas av fuktskador. Anledningen till att kallvindskonstruktionen har stor risk att drabbas av fuktproblem är att den ventileras okontrollerat med utomhusluft oavsett vad det råder för luftförhållande utomhus. Är luften fuktig och har en hög relativ fuktighet kommer även kallvindsklimatet få en hög relativ fuktighet, vilket kommer leda till fuktskador om detta förhållande fortsätter under en längre tidsperiod.   En direkt koppling har kunnat visats mellan vindsbjälklagets isoleringstjocklek och risken för att kallvinden ska drabbas av fuktskador (mögel och röta); tjockare isolering leder till att risken drastiskt ökar. På grund av den ökade isoleringstjockleken läcker mindre värmeenergi upp från huset och därmed sänks temperaturen i vindsutrymmet och då ökar den relativa fuktigheten. Detta innebär att lågenergihus har en förhöjd risk att drabbas av fuktproblem i vindsutrymmet då det krävs en tjock isoleringsmängd i husets vindsbjälklag för att klara de energikrav som ställs på lågenergihus.   För att förstå hur utomhusklimatet påverkar en konventionell kallvindskonstruktion har denna studie utförts på ett hus med sensorer. Huset är beläget i Molkom några mil norr om Karlstad, Värmland. Huset är klassat som ett lågenergihus med en konventionell kallvindskonstruktion. I denna studie har det undersökts hur väderfaktorerna vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd påverkar kallvindens klimat. Det har även gjorts en analys om kallvindskonstruktionen löper risk för att drabbas av fuktskador. Sensorerna som har suttit placerade vid den aktuella byggnaden har mätt vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd under ett år. Det har även suttit sensorer i kallvindsutrymmet som har mätt temperatur, relativ fuktighet och fukthalt i takstolen. Med hjälp av dessa data har en dataanalys utförts för att se hur de olika väderfaktorerna påverkar kallvindens klimat.   Resultatet av dataanalysen visar att kallvinden på den aktuella byggnaden löper en liten risk att drabbas av ett mögelangrepp på grund av hög relativ fuktighet (över 75%) under en lång tidsperiod och kan därmed inte anses som en fuktsäker konstruktionsdel.   Kallvindens klimat påverkas beroende på vilken vindriktning det blåser ifrån. När vind råder från nord och öst påverkar det kallvindens klimat generellt positivt, medan vind från syd och väst försämrar generellt kallvindens klimat. Vindhastigheten har däremot ingen betydande påverkan på hur mycket de olika vindriktningarna påverkar.   Analysen visar även att kallvindens klimat generellt följer det klimat som råder utomhus. Detta leder till att när det råder nederbörd blir utomhusluften fuktigare vilket då också leder till att kallvindens klimat blir fuktigare. Det visar sig också att det är generellt bra att ventilera kallvinden på våren och sommaren, medan kallvindens klimat försämras på hösten och vintern när den ventileras med utomhusluft.   Samtliga bilder och tabeller är publicerade med tillstånd.

Low ventilated cold winds have previously shown to fare better when it comes tomoisture balance. Recent fire requirements has led to that several major constructionfirms have abandoned the use of ventilation at the eaves, this has led to attics withvery limited ventilation. Although these winds should cope well with humidity overtheir lifespan, it have emerged moisture damages to new buildings with this kind ofwind. The reason for this is believed to be large quantities of construction moisturethat low ventilated winds can’t get rid of.This thesis was commissioned by AK-Konsult Indoor Air AB and has audited the coldwind structures from a building built in Örebro with proven moisture problems in theprograms WUFI and WUFI-Bio.The study shows that the winds in their current situation are risk structures whichare in great need of initial help from dehumidifiers to get rid of trapped constructionmoisture.There is uncertainty over how long you should dehumidify the structures, thereforemore extensive measurements should be done.The recommendation to is to dehumidify the structures until they certainly have gotrid of a large portion of the initial construction moisture. A more long lasting solutionis to evaluate the construction type to evade the issue.

Mögelpåväxt orsakat av fuktproblem är vanligt förekommande på kallvindar i det svenska småhusbeståndet. Enligt en rapport från Boverket har var femte småhus en fuktskada på vinden orsakad av hög relativ fuktighet. Statistik från samma rapport visar att äldre hus med självdragsventilation är drabbade i större utsträckning. Luftläckage av fuktig inomhusluft till vind uppges vara en orsak bakom förhöjd luftfuktighet. Äldre hus är oftast inte lika lufttäta som moderna vilket gör dessa kallvindar mer utsatta. Att tilläggsisolera yttertaket utifrån har visat sig vara en åtgärd som sänker den relativa fuktigheten på kallvindar. Detta brukar kallas för att bygga om kallvinden till en klimatvind.   Denna studie baserar sig på en klimatvind på ett äldre småhus beläget i Skellefteå kommun. Den tidigare kallvinden var drabbad av fuktskador och byggdes därför om till en klimatvind 2014. Sedan dess har ingen utvärdering gjorts om detta är tillräckligt för att fuktsäkra vinden. Syftet med denna studie är därför att ta reda på om klimatvinden på detta hus är fuktsäker till följd av ombyggnaden. Resultatet kommer att användas som ett underlag för att besluta om fler åtgärder är nödvändiga för att fuktsäkra vinden.   För att bedöma fuktsäkerheten har mätningar av temperatur och relativ fuktighet på klimatvinden utförts. Under samma period utfördes även likadana mätningar på en traditionellt uppbyggd kallvind belägen 150 meter från klimatvinden. Genom att jämföra mätresultat mellan dessa vindar kan slutsatser om den utvändiga isoleringens effekt på vindsklimatet göras.   Resultatet av klimatmätningarna visar att den relativa fuktigheten på klimatvinden har legat långt under kritisk nivå för mögeltillväxt. Under samma mätperiod har relativ fuktighet på referensvinden varit i närheten av kritiska nivåer. Klimatvinden har i jämförelse med referensvinden ett varmare och torrare klimat och påverkas inte i lika stor utsträckning av svängningarna i utomhusklimatet. Slutsatsen är att klimatvinden anses vara fuktsäker under mätperioden. Rekommendationen är att fortsätta med klimatmätningar under en helårsperiod för att kunna bedöma fuktsäkerheten ur ett helårsperspektiv. / Mold growth caused by moisture are common in cold attics in small houses in Sweden. According to a report from the National Board of Housing - Boverket, a fifth of all attics in small houses in sweden has moisture problems caused by increased levels of relative humidity. Statistics from the same report show that older houses with natural draft ventilation are affected to a greater extent. Air leakage of damp indoor air into the attic space is said to be one cause of increased humidity. The construction of older houses are usually not as airtight compared to modern houses. This makes the attics in old houses more vulnerable to this problem. Additionally insulation with eps insulation at the outside of the roof has been shown to reduce the relative humidity in cold attics. This report refers to attics with this type of construction as a ”climate attic”   This study is based on a climate attic of a older house located in Skellefteå municipality. The former cold attic had mold problems caused by moisture and was therefore converted to a climate attic in 2014. Since then, no evaluation has been made of the moisture saftey in this climate attic. The purpose of this study is therefore to find out if the climate attic in this house is moisture safe due to the conversion. The results will be used to determining whether more actions are necessary to make the attic moisture safe.   In order to evaluate the moisture safety in the climate attic, measurements of temperature and relative humidity has been made. During the same period measurements were made in a traditionally cold attic. By comparing measurement results between those attics conclusions of the effect from the external isolation can be made. The results from the measurements made in the climate attic shows that the relative humidity has been far below critical levels for mold growth. During the same period the relative humidity in the traditional cold attic has been close to critical levels. In comparison with the traditionally cold attic, the climate attic has a warmer and drier climate and is not affected to the same extent by the fluctuations in the outdoor climate. The conclusion is that the climate attic are considered to be moistureproof during the time measurement was made. The recommendation is to continue with climate measurements over a full-year period to assess moisture safety from a full-year perspective. / <p>Kull H14</p>