Fuktskador på uteluftsventilerade vindar är ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjälklagsisolering minskar både energiförlusten genom bjälklaget och uppvärmningsbehovet i huset, men hur många funderar på vad som händer med det förändrade klimatet på vinden och hur det kan påverka fuktförhållandena i utsatta delar av konstruktionen. Studier från Chalmers Tekniska Högskola har framställt ett fuktberäkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en beräkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbättra fuktsäkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten.  Studien har påvisat att den studerade konstruktionen inte är fuktsäker om den uppförs i Stockholmsområdet. Det visades även att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador.  Studien har påvisat vikten av inte beräkna med medelår för klimat och hur det påverkar beräkningsresultatet av mögeltillväxt. Detta har understrukit vikten av att ha ett beräkningsprogram som Simple Cold Attic Model som kraftigt reducerar beräkningsmängden vid fuktriskbedömning.  Rekommendationen till företaget AK Konsult är att tillämpa beräkningsprogrammet när det har utvecklats till fullo. / Moisture Damage in outdoor air ventilated attics is a growing problem in the more environmentally conscious Sweden. Thick ceiling insulation reduces both energy loss through the soffit and the need for heating in the house, but how many people are thinking about what happens to the changing climate on the wind and how it can affect moisture conditions in deprived parts of the structure.Studies from Chalmers University of Technology have resulted in a moisture calculation program for outdoor air ventilated attics named Simple Cold Attic Model. The program's performance and potential have been examined in this report, through a calculation analysis of an outdoor air ventilated attic construction. Attempts to improve the moisture safety in the construction have been carried out and are presented in this report.The study has demonstrated that the studied structure is not moisture-proof if it is built in the Stockholm area. It also shows that an active choice in the design can prevent moisture damage. The study has shown the importance of not calculating with an average year for climate and how it affects the calculation result of mold growth. This emphasizes the importance of having a calculation tool as Simple Cold Attic Model, that significantly reduces the amount of calculations in the assessment of moisture related damage. The recommendation for AK Konsult is to apply the calculation program when it is fully developed.

Mögelpåväxt orsakat av fuktproblem är vanligt förekommande på kallvindar i det svenska småhusbeståndet. Enligt en rapport från Boverket har var femte småhus en fuktskada på vinden orsakad av hög relativ fuktighet. Statistik från samma rapport visar att äldre hus med självdragsventilation är drabbade i större utsträckning. Luftläckage av fuktig inomhusluft till vind uppges vara en orsak bakom förhöjd luftfuktighet. Äldre hus är oftast inte lika lufttäta som moderna vilket gör dessa kallvindar mer utsatta. Att tilläggsisolera yttertaket utifrån har visat sig vara en åtgärd som sänker den relativa fuktigheten på kallvindar. Detta brukar kallas för att bygga om kallvinden till en klimatvind.   Denna studie baserar sig på en klimatvind på ett äldre småhus beläget i Skellefteå kommun. Den tidigare kallvinden var drabbad av fuktskador och byggdes därför om till en klimatvind 2014. Sedan dess har ingen utvärdering gjorts om detta är tillräckligt för att fuktsäkra vinden. Syftet med denna studie är därför att ta reda på om klimatvinden på detta hus är fuktsäker till följd av ombyggnaden. Resultatet kommer att användas som ett underlag för att besluta om fler åtgärder är nödvändiga för att fuktsäkra vinden.   För att bedöma fuktsäkerheten har mätningar av temperatur och relativ fuktighet på klimatvinden utförts. Under samma period utfördes även likadana mätningar på en traditionellt uppbyggd kallvind belägen 150 meter från klimatvinden. Genom att jämföra mätresultat mellan dessa vindar kan slutsatser om den utvändiga isoleringens effekt på vindsklimatet göras.   Resultatet av klimatmätningarna visar att den relativa fuktigheten på klimatvinden har legat långt under kritisk nivå för mögeltillväxt. Under samma mätperiod har relativ fuktighet på referensvinden varit i närheten av kritiska nivåer. Klimatvinden har i jämförelse med referensvinden ett varmare och torrare klimat och påverkas inte i lika stor utsträckning av svängningarna i utomhusklimatet. Slutsatsen är att klimatvinden anses vara fuktsäker under mätperioden. Rekommendationen är att fortsätta med klimatmätningar under en helårsperiod för att kunna bedöma fuktsäkerheten ur ett helårsperspektiv. / Mold growth caused by moisture are common in cold attics in small houses in Sweden. According to a report from the National Board of Housing - Boverket, a fifth of all attics in small houses in sweden has moisture problems caused by increased levels of relative humidity. Statistics from the same report show that older houses with natural draft ventilation are affected to a greater extent. Air leakage of damp indoor air into the attic space is said to be one cause of increased humidity. The construction of older houses are usually not as airtight compared to modern houses. This makes the attics in old houses more vulnerable to this problem. Additionally insulation with eps insulation at the outside of the roof has been shown to reduce the relative humidity in cold attics. This report refers to attics with this type of construction as a ”climate attic”   This study is based on a climate attic of a older house located in Skellefteå municipality. The former cold attic had mold problems caused by moisture and was therefore converted to a climate attic in 2014. Since then, no evaluation has been made of the moisture saftey in this climate attic. The purpose of this study is therefore to find out if the climate attic in this house is moisture safe due to the conversion. The results will be used to determining whether more actions are necessary to make the attic moisture safe.   In order to evaluate the moisture safety in the climate attic, measurements of temperature and relative humidity has been made. During the same period measurements were made in a traditionally cold attic. By comparing measurement results between those attics conclusions of the effect from the external isolation can be made. The results from the measurements made in the climate attic shows that the relative humidity has been far below critical levels for mold growth. During the same period the relative humidity in the traditional cold attic has been close to critical levels. In comparison with the traditionally cold attic, the climate attic has a warmer and drier climate and is not affected to the same extent by the fluctuations in the outdoor climate. The conclusion is that the climate attic are considered to be moistureproof during the time measurement was made. The recommendation is to continue with climate measurements over a full-year period to assess moisture safety from a full-year perspective. / <p>Kull H14</p>

Issues related to moisture are one of the most common problems buildings are exposed to. Moisture issues have a tendency to lead to damage and growth of unwanted microorganisms on the buildings structure. Buildings troubled of issues related to moisture may have a negative impact on the indoor environment, the health of the people living there and the abrasion resistance of the structure. According to a research published by Boverket in 2010, approximately 36 % of all buildings in Sweden suffers from damage and mold in relation with moisture, most troubled by these kind of issues are small houses. More specifically, the attic in small houses is the most troubled part. The cost of maintenance for the damage caused by moisture is estimated to 91,2 billion SEK. The origin of moisture issues can depend on several different factors. Weather and climate are of great meaning if a building will be exposed to moisture issues. Precipitation, air humidity, temperature, wind speed and wind direction are some contributing factors. Today, constructing energy-saving buildings is a hot topic and a consequence of the more strict regulations regarding energy consumption. The sector of construction and service stands for approximately 40 % of Swedens total consumption of energy. Due to the topic of houses with a low consumption of energy, new ideas have come forward through the years and a typical example is the concept: Low energy house. Low energy houses are projected as dense houses with a high amount of insulation included with purpose to minimize the loss of thermal energy. Debates regarding how low-energy house has an increased risk to exposure of moisture issues than traditional houses as a consequence to a more dense structure, is common. Theoretically, low-energy houses have an increased risk for exposure but it can be avoided depending on the layout of the house and knowledge of moisture issues. Cold attics constitute a room in the attic where the climate has a resemblance to the outdoor climate. Former studies show a trend that cold attics have an increased risk for exposure of mold growth as a consequence to moisture issues. A low-energy house with a cold attic should, according to what is stated above, make a great risk for exposure of moisture issues. In this study a moisture analysis is performed of a cold attic in a low-energy house. The house is located in Molkom, Värmland and is relatively new-built. The goal with the analyzation is to examine if parts of the cold attic has a risk to be exposed to mold due to moisture issues and with relation to weather factors. The analyze was performed using two separate methods: a field study where moisture-measuring equipment was attached to the roofs trusses inside the cold attic in order to measure moisture ratio in these, relative air humidity and temperature in the surroundings of the trusses. A weather station was set up in the closeness of the house in purpose to be able to compare weather data to the data recorded by the measuring equipment in the attic. The weather station measured temperature, relative air humidity, precipitation, wind speed and wind direction from the outdoor climate. The second method was based on performing a thermal and humidity simulation using WUFI. In the program a simulation of the cold attic was performed. The simulation presented moisture data during the same interval as the field study and for the further five years to come. Measured data from measuring equipment, weather station and WUFI was compiled in order to be analyzed using produced, critical values for mold growth. Factors of values which was used for performing the analysis and the final evaluation was following: Relative air humidity, temperature and moisture ratio in the wood of the roofs trusses. The study showed that the cold attic does not make a risk for being exposed to issues regarding mold growth thus reign of critical values during some of the periods of the interval. The outdoor climate indicated to have a controlling effect on the climate in the attic. The relative air humidity in the attic rises when precipitation occurs and also when powerful, southwestern and southern winds reigns. The relative air humidity in the attic increases substantially when precipitation occurs in combination with southern winds. As precipitation occurs in itself, the temperature drops in the attic. Temperature in the attic does not show any noticeable connection to wind direction or speed. The roof trusses moisture ratio increases during periods of precipitation and also when southern or northern winds reigns. Wind speed does not show any noticeable connection with how the moisture ratio differs. The relative air humidity in the cold attic has a close resemblance to the relative air humidity outside.  The temperature in the cold attic has a close resemblance to the temperature outside.  Moisture ratio in the roof trusses does not show any noticeable connection to relative air humidity and temperature outside. / Fuktproblem är bland de vanligaste problemen som ett hus kan utsättas för. Problem i form av fukt leder ofta till skador eller tillväxt av oönskade mikroorganismer i husets konstruktion. Hus som drabbats av problem i samband med fukt kan ha en negativ inverkan på inomhusmiljön och hälsan för de människor som vistas i husen samt försämra konstruktionens hållfasthet. Enligt en undersökning publicerad av Boverket år 2010 är cirka 36 % av alla byggnader i Sverige utsatta för fukt- och mögelskador, flest skador påvisas i småhus. I småhusen är takets vindsutrymme den mest utsatta delen. Åtgärdskostnaden för fuktskadorna i drabbade småhus uppskattas till en kostnad om 91,2 miljarder kronor. Uppkomsten av problemen beror på många olika faktorer. Väder och klimat är av stor betydelse för hur ett hus utsätts för oönskad fukt. Nederbörd, luftfuktighet, temperatur, vindhastighet och vindriktning är några faktorer som är bidragande. Idag finns ett stort fokus på att bygga energisnåla hus medfört av allt hårdare krav om energiförbrukning. Sektorn för bostäder och service står för upp till 40 % av Sveriges totala energianvändning. I frågan om mer energisnåla byggnationer har nya idéer växt fram under åren, och ett typiskt exempel är lågenergihus. Lågenergihus är projekterade som täta och välisolerade hus i syfte att minska husets svinn av värmeenergi och därmed minskad energiåtgång för att vara i drift. Det debatteras flitigt om lågenergihus löper större risk att drabbas av fuktproblem än traditionella hus på grund av konstruktionens täthet och större mängd värmeisolering. Teoretiskt sett löper lågenergihus en större risk för att drabbas av fuktproblem i form av mikrobiell tillväxt men beroende på utformning och med hjälp av kunskap kan problemen undvikas. Kallvindar utgör ett vindsutrymme där klimatet i utrymmet liknar klimatet utomhus. Tidigare studier visar en trend att kallvindar har en ökad risk att utsättas för mögelsvamp på grund av fuktproblem. Ett lågenergihus med kallvind bör, enligt ovanstående, utgöra en stor risk att drabbas av fuktproblem. I denna studie har en fuktanalys genomförts av en kallvind i ett lågenergihus. Huset är placerat i Molkom, Värmland, och är relativt nybyggt. Målet med analysen var att undersöka om delar i kallvinden löpte risk att drabbas av fuktproblem i form av påväxt av mikroorganismer i relation till vädrets faktorer. Analysen utgjorde två separata metoder: en praktisk mätstudie där fuktmätare fästs i takstolarna inom kallvinden för att mäta fukthalt i takstolarna samt relativ luftfuktighet och temperatur i dess omgivning. I husets närhet placerades en väderstation i syfte att jämföra väderdata med data från mätare placerade i vindsutrymmet och hur vädret påverkar klimatet i vindsutrymmet. Väderstationen gav data för temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet och vindriktning utomhus. Den andre metoden var att utföra en värme- och fuktsimulering i programmet WUFI. I programmet genomfördes en simulering av kallvinden. Simuleringen presenterade fuktdata under samma tid som den praktiska studien avsett samt under kommande 5 år. Uppmätt data från mätare, väderstation och WUFI sammanställdes för att analyseras utifrån framtagna kritiska värden för mikrobiell tillväxt. Värden för faktorer som beaktades för att genomföra analysen och den slutliga bedömningen var: relativ luftfuktighet, temperatur och fukthalt i material. Ur studien framgår det att kallvinden inte utgör någon risk att drabbas av problem i samband med mögelsvampstillväxt trots kritiska värden under vissa perioder. Vädret visade sig att ha en stor inverkan på klimatet i vindsutrymmet. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar då nederbörd förekommer samt när kraftiga, sydvästliga och sydliga vindar råder. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar väsentligt då nederbörd sker i kombination med sydliga vindar. Då nederbörd förekommer sjunker temperaturen i vindsutrymmet. Temperaturen i vindsutrymmet visar inga tydliga samband med vindens riktning eller hastighet Fukthalten i takstolsvirket i vindsutrymmet ökar under nederbördsperioder samt när sydliga eller nordliga vindar råder. Vindens hastighet visar ingen påverkan för fukthalten. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet liknar den relativa luftfuktigheten utomhus. Temperaturen i vindsutrymmet liknar den temperatur som råder utomhus. Fukthalten i takstolarnas virke förhåller sig inte tydligt i samband med relativ fuktighet och temperatur utomhus.