Hälsorisker och lungsjukdomar relaterat till rökning är en sanning som inte kan underskattas. Att den effektivaste åtgärden är att sluta att röka är också ett känt fenomen. Att det krävs en stark inre motivation hos rökaren själv för att lyckas med att sluta att röka är ett annat känt faktum. Vårdpersonalen kan inom sitt hälsofrämjande kompetensområde påverka och förstärka motivationen hos rökare, genom att erbjuda olika rökavvänjningsmetoder. Dessutom finns det möjlighet att genom mätning av lungfunktionen/spirometri diagnostisera eller följa upp en försämrad lungfunktion orsakad av rökning. Det är möjligt att spirometri kan påverka motivationen till rökfrihet, genom att informera rökaren om eventuella eller kommande hälsoskador relaterad till rökning. Denna tanke grundade syftet med denna litteraturstudie. För att belysa spirometrins påverkan på motivation till rökfrihet, studerades nio vetenskapliga artiklar varav åtta stycken var kvantitativa. Samtliga artiklar hade studerat spirometrins påverkan till rökfrihet i olika sammanhang. Resultaten visade att spirometri kan påverka motivationen till rökfrihet till en vis del positivt. Lungfunktions test/spirometri har visat störst påverkan hos rökare med försämrad lungfunktion. Dessutom har resultaten visat att det finns en del rökare med normal lungfunktion också som kan bli positivt påverkad av denna undersökning. Detta blir möjligt då spirometrins resultat tolkas på ett synligt och lättbegripligt sätt av tränad personal. Dessutom kan det vara möjligt att kunskapen om spirometrins tänkbara påverkan på motivationen till rökfrihet, utöka vårdpersonalens hälsofrämjande kompetens.

Syftet med studien var att beskriva vilka metoder till rökstopp som fanns uttryckta i litteraturen samt beskriva vilken effekt dessa metoder hade, då detta är en avgörande behandling för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. För att påvisa artiklarnas kvalitet granskades dessa med avseende på urvalsgrupp i relation till föreliggande studies syfte. Studiens metod utformades med en deskriptiv design. Litteratursökning utfördes i databaserna Cihnal och Pubmed (Medline) vilket resulterade i 15 artiklar som denna studie baserats på. Resultatet som framkom var att metoderna antingen var ickefarmakologiska eller farmakologiska. De ickefarmakologiska var: rådgivning, spirometri, presenterad lungålder. De farmakologiska metoderna var: NRT (plåster, tuggummi, nässpray, inhalator, sublingualtablett, sugtablett), antidepressivum (Bupropion, Nortriptylin), Vareniclin (binder till samma receptor som nikotin) och Selegilin (MAO-B hämmare). De flesta metoderna visade sig effektiva i förhållande till placebo och ofta uppmättes statistiskt signifikanta skillnader där emellan. Kunde inte statistisk signifikans uppmätas, visade sig resultaten ändå vara positiva. Slutsatsen av studien tyder på att alla metoder till rökstopp är bra, men vissa gav ett bättre intryck av effektivitet. Med mer utbildning och framtida forskning hoppas föreliggande studies författare att valet av rökstoppsmetod anpassas individuellt beroende på patientens förutsättningar och behov. / The aim of this study was to describe methods for smoking cessation that has been expressed in literature and to describe the efficacy of the methods, thus it is a crucial treatment for patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease. To show the quality of the articles, their sample groups were examined in relation to the aim of present study. The method of the study was formed with a descriptive design. The articles were obtained via databases Cihnal and Pubmed (Medline) which resulted in 15 articles that based this study. The results showed that the methods either were non-pharmacological or pharmacological. The non-pharmacological methods were: counseling, spirometry, presentation of lung-age. The pharmacological methods were: NRT (patch, chewing gum, nasal spray, inhalator, sublingual tablet, lozenge), antidepressants (Bupropion, Nortriptyline), Varenicline (binds to the same receptor as nicotine) and Selegilin (MAO-B inhibitor). Most of the methods showed efficacy in relation to placebo and statistical significance was often measured. Even if the difference was not significant, the results were often positive. The conclusion of the study showed that all methods were good, but some of them were more effective. With more education and future research the authors of this study hope that the choice of method for smoking cessation adapts individually regarding to the patient’s condition and needs.

Tobaksrökning är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen och orsakar årligen miljontals dödsfall. Det finns ett starkt samband mellan dagligrökning och insjuknande i kranskärlssjukdom. Ett lyckat rökstopp är den mest effektiva behandlingen för att motverka återinsjuknande i kranskärlssjukdom men trots detta så slutar endast hälften av alla rökare efter en genomgången kranskärlssjukdom. Riktlinjer för hur den sekundärpreventiva vården vid kranskärlssjukdom ska bedrivas i Sverige lägger stor vikt på sjukdomens riskfaktorer. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten bemöta och reducera dessa risker. Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom i ett sekundärpreventivt skede. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar genererade i 18 artiklar publicerade mellan 2010 och 2020, varav 17 var kvantitativa och en kvalitativ. Kvalitetsgranskning genom granskningsprotokoll framtaget på Sophiahemmets högskola resulterade i att tio artiklar bedömdes som mycket god kvalitet och åtta artiklar bedömdes ha god kvalitet. Resultatanalysen utfördes genom integrerad analys. I resultatet framkom tre huvudkategorier; Rökstoppsinterventioner, Personliga karaktäristiska samt Ohälsa och komorbiditet. Rökstoppsinterventioner inkluderade rökavvänjningsprogram, rekommendationer från vårdpersonal och rökstopp direkt vid insjuknande eller senare försök. Personliga karaktäristiska var socialt stöd och familjesituation, utbildning och arbete, inre motivation och självförmåga, omfattningen av patientens nikotinbehov och tidigare försök till rökstopp. Ohälsa och komorbiditet innefattade rädsla vid akut insjuknande, psykisk ohälsa och andra faktorer som orsakar kranskärlssjukdom. Slutsatsen visar att det är av vikt att fånga upp de rökande patienterna redan under vårdtiden på sjukhus och att patienten tidigt identifierar rökningen som ett problem. Information, kunskap och personcentrerat omhändertagande är viktigt för att hjälpa rökande patienter till lyckat rökstopp efter insjuknandet i kranskärlssjukdom. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör vården anpassas efter patientens upplevda hanterbarhet, meningsfullhet samt begriplighet av situationen för att lyckas bryta ohälsosamma levnadsvanor. En viktig faktor för ett lyckat rökstopp är involverade och informerade anhöriga som kan stötta den kranskärlssjuka patienten. Nyckelord: Kranskärlssjukdom, Rökstopp, Främjande faktorer, Försvårande faktorer, Personcentrerad vård / Tobacco smoking is one of the biggest threats to public health in the world and causes millions of deaths every year. There is a strong relationship between smoking and the onset of coronary heart disease. A successful smoking cessation is the most effective treatment to counteract recurrence of coronary heart disease, but despite this, only half of all smokers quit after a history of coronary heart disease. Guidelines for how secondary preventive care for coronary heart disease should be conducted in Sweden place great emphasis on the disease's risk factors. The nurse, together with the patient, must address and reduce these risks. The purpose is to elucidate the factors that affect smoking habits in a secondary preventive stage in patients with coronary heart disease. A literature review was chosen as the method. Searches generated in 18 articles published between 2010 and 2020, of which 17 were quantitative and one qualitative. Quality review through review protocols developed at Sophiahemmet University resulted in ten articles being assessed to be very good quality and eight articles being judged to be of good quality. The result analysis was performed by integrated analysis. The results revealed three main categories; Smoking Cessation Interventions, Personal Characteristics and Illness and Comorbidity. Smoking cessation interventions included smoking cessation programs, recommendations from health care professionals, and smoking cessation immediately upon illness or subsequent attempts. Personal characteristics were social support and family situation, education and work, intrinsic motivation and self-efficacy, the extent of the patient's nicotine needs and previous attempts to quit smoking. Illness and comorbidity included fear of acute illness, mental illness and other factors that cause coronary heart disease. The conclusion shows that it is important to intercept the smoking patients already during the care period in hospital and that the patient early on identifies smoking as a problem. Information, knowledge and person-centered care are important to help smoking patients to successfully stop smoking after the onset of coronary heart disease. In accordance with Antonovsky's model “Sense of Coherence”, care should be adapted to the patient's perceived manageability, meaning and comprehensibility of the situation in order to succeed in breaking unhealthy lifestyles. An important factor for a successful smoking cessation is involved and informed relatives who can support the coronary heart disease patient. Keywords: Coronary heart disease, smoking cessation, facilitator, barrier, person- centred care

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för många människor. Andningen kan bli så påverkad att människor inte får luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker är rökstopp av betydande vikt, eftersom båda sjukdomarna förvärras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder råd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men många människor väljer att sluta röka på egen hand. Svårigheter med att sluta röka är att många människor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen. Det vårdande samtalet har att främja hälsa och välbefinnande och sjuksköterskan kan inge människor hopp om att det går att sluta röka. För att kunna ingjuta hopp till människor som försöker sluta röka behöver distriktssköterskor förstå upplevelsen av att sluta röka och vad som är till stöd i processen. Distriktssköterskor behöver mer kunskap om erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfria utifrån patientens perspektiv för att förstå det komplexa i att sluta röka. Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfri hos personer med obstruktiv lungsjukdom. Studien är en intervjustudie, kvalitativ metod. Sju informanter från Västra Götaland intervjuades om sina erfarenheter om att sluta röka och förbli rökfria. Analysen gjordes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna; Dramatisk vändpunkt, Egen kraft, Handskas med abstinens och Framtidstro. I resultatet framkommer, att det är en dramatisk vändpunkt som informanterna kommer till när de drabbas av andnöd och sjukdomar. Informanterna erhåller fakta om vilken skada rökningen gör, men den påverkar dem inte i beslutet att sluta röka. Med hjälp av egen kraft slutar informanterna att röka och de hanterar sin abstinens på olika sätt. Slutsatsen är att det är viktigt att distriktssköterskor ingjuter hopp om att det går att sluta röka. Studien visar att distriktssköterskor bör lägga tonvikten på att försöka förstå patientens situation snarare än ge information om rökningens skadeverkan och hur personen skall sluta röka. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p><strong>Abstrakt </strong>Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. <em>Syftet</em> var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp<em>. Metoden</em> som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes.<strong> </strong>Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. <em>Slutsatsen </em>blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.</p><p><strong>         Nyckelord: </strong>folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. <strong></strong></p><p><strong>         </strong></p> / <p><strong>Abstract</strong> Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. <em>The aim </em>was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. <em>The method</em> used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. <em>The results</em> showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. <em>Conclusion </em>was<em> </em>that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time.<strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.</p>

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. Syftet var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. Slutsatsen blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.          Nyckelord: folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. / Abstract Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. The aim was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. The method used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The results showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. Conclusion was that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time. Keywords: motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker. Metod: En litteraturstudie baserad på data från 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman presenteras: Sjuksköterskan som hälsofrämjare och Förändring av tobaksvanor. Slutsatser: En kombination av råd, stöd och medicinsk behandling har visat sig ha den bästa effekten för att patienter ska lyckas förändra sina rökvanor. För att stärkas i sin roll som hälsofrämjare, behöver sjuksköterskan utbildning i rökrelaterad hälsovård redan i sin grundutbildning. / Background: According to the WHO, tobacco use is the greatest threat to human health and causes many deaths each year worldwide. Tobacco-related diseases cost healthcare increasing amounts of money annually and the need for care is expected to increase. Nurses are the largest professional group in healthcare and they play an important role as health promoters. In her work, the nurse reaches a large proportion of the smoking population. Aim: To describe nurse related health promotion concerning patients who smoke. Method: Literature study based on data from 10 scientific articles. Results: Two themes are presented: The nurse as a health promoter and Changes in smoking habits. Conclusions: A combination of counselling, support and medical treatment has been shown to have the best effect on patients’ ability to change their smoking habits. In order to strengthen her role as a health promoter, a nurse needs training in smoking related health promotion already at the undergraduate level.

Viktuppgång i samband med ett rökstopp är ett problem som i stor utsträckning är mer påtagligt hos kvinnor, som själva anger detta som ett problem. På grund av detta börjar kvinnorna många gånger att röka igen. Det är då sjuksköterskan kan använda kunskap och resurser för att motivera och stötta kvinnan att vidmakthålla sitt rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka förebyggande strategier sjuksköterskan, i det dagliga arbetet, kan använda sig av för att förhindra viktuppgång hos kvinnor i samband med ett rökstopp. Metoden är en litteraturstudie där de tio artiklarna, som ligger till grund för vårt resultat, hittades via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades enligt Willman et als granskningsprotokoll med motsvarande kriterier. Resultatet presenteras i fyra teman, med sjuksköterskans rådgivning som en central del. Sjuksköterskans rådgivning och stöd är användbart i alla fall av rökavvänjning och arbete med ett rökstopp. Till detta bör strategier som fysisk aktivitet, nikotinersättning, kost eller enbart rådgivning appliceras efter individens individuella förmåga att genomföra dessa. Nikotinersättning kan med fördel användas i början av ett rökstopp för att försena viktuppgång och ge individen möjlighet till att etablera nya livsstilsvanor. Nya livsstilsvanor är exempelvis fysisk aktivitet och kostförändringar. / Weight gain in connection with smoking cessation is a problem that is largely more significant among women, who themselves state this as a problem. Because of this, women often begin to smoke again. This is an opportunity when the nurse can use the knowledge and resources to motivate and support the woman to maintain smoking cessation. The purpose of this literature review is to examine the preventive strategies nurse, in daily work, can use to prevent weight gain in women in connection with smoking cessation. The method is a literature review where the ten articles, which form the basis of our results, were found through the database PubMed and CINAHL. Articles were reviewed according to Willman et als review protocols with the corresponding criteria. The results are presented in four themes, with the nurse's counselling and support as a key part. The nurse's counselling and support is useful in all cases of smoking cessation, and work with smoke abstinence. In addition to this strategies like physical activity, nicotine replacement therapy, diet or just advice should be applied to the individual's personal ability to implement these. Nicotine replacement can be used with advantage at the beginning of smoke abstinence to delay the weight gain and give the individual the opportunity to establish new lifestyle habits such as physical activity and dietary changes.