Konstmuseet Gropen är Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den är belägen vid fyrisån strax söder om stadskärnan, nedsänkt helt under mark. Att gå ner i gropen är att lämna staden. Att gå ner i gropen är att gå upp i konsten. Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit på, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf. Det fanns såklart flera och skillda saker jag gillat med dem men en återkommande faktor var processionen och möjligheten att orientera sig i dem. New Museeum, Moma och farmför allt Guggenheim har kvaliten att man kan orientera sig genom processionen genom våningsplanen. Den erfarne museiebesökaren vet att man tar hissen upp för att gå ner till bottenplan. Men det är inte alltid självklart. Jag tänkte att när platsen till storlek pekade mot att göra flera våningsplan, så kunde byggnaden ha en naturlig procession uppifrån och ner.  Jag besökte ett flertal konstmuseeum runt stockholm och uppsala och märkte hur i princip inget använde sig av naturlig ljus. En annan poäng med en nedgrävd byggnad var att kunna nedprioritera dess yttre form och fokusera på utställningsrummens inre, med biytorna på et Khanskt vis får hamna i mellanrummen eller där de gör sig bäst för att serva huvudfunktionen, konsthallarna. Med friheten att kunna utforma rummen innifrån kom frågan vad som egentligen är bra utställnigsrum. Jag beslutade mig för 4 olika hallar med olika funktion, temporäritet och flexibilitet. Ordningen man kommer till dem i en vandring genom byggnaden och och anledningen att återbesöka fick bestämma placeringen hierarkiskt ovanifrån. Vilka är styrkor finns högst upp och vilka finns längst ner? / The Hole is a new art museum in Uppsala for contemporary and historical art. It is located at Fyrisån just south of the city center, located completely below ground. Going down the hole is to leave the city. Going down the hole  is to go up in art. I began the project by thinking about the art museums that I have been to, which I liked, and what I liked with them. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern and so on. There were of course many and different places or things I liked with them, but a recurring factor was the procession and the ability to orient oneself in them. New Museeum, Moma and ofcourse Guggenheim all have the quality that you can orient yourselfe by the procession through the floors. The experienced museum visitors know that you take the elevator up, to then go down to the ground floor. But it is not always obvious. I figured that when the size of the place pointed toward making several floors, the building could have a natural procession from the top down. I visited several Museum of Art around Stockholm and Uppsala and noticed how basically none made use of natural light. Another point with a buried building was to give lower priority to its external form and focus on the exhibition rooms interior, with the servant spaces on an Khan-esk way, falling into gaps or where they'll do best to serve the main function, the exhibition halls. With the freedom to design the rooms from the inside came the question about what really is a good exhibitionhall. I decided to use 4 different halls with different function, temporarity and flexibility. The order you come to them when walking through the building and and the reason to re-visit had to determine the location, the hierarchy from above. What are the strengths at the top and what strenghs lies att the bottom?

Sedan 1970-talet har ålbeståndet minskat rejält och under de senaste decennierna har man försökt hitta en lösning på detta problem. En ökad naturlig rekrytering kan hjälpa ålarnas återhämtning. Varje år fastnar en stor mängd juvenila ålar vid vattenkraftverk. För att hjälpa ålarna ta sig förbi dessa kan man installera ramper, vilka hjälper ålarna att klättra förbi vattenkraftverken. Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av substrat i ramper vid dessa vattenkraftverk som ålynglen föredrar. Studien utfördes utomhus i två odlingsbassänger där sex stycken ramper hade installerats. Den huvudsakliga studien bestod av ett selektionstest där ålynglen fick välja mellan tre olika substrat. Man antecknade också om det var några yngel som valde att stanna kvar, detta för att kunna testa om det fanns någon signifikant skillnad mellan importerade och vilda ålyngel när det gäller de yngel som inte valt någon av ramperna. Sammanlagt 500 yngel (vilda N=235, importerade N=265) var med i studien. Ålynglen placerades i nätkassar nedanför ramperna. Där hade de möjligheten att antingen välja ett av substraten och vandra uppför rampen, eller stanna kvar i bassängen. De tre substraten som testades var plastkätting, FishPass™ rigid brush mixed green (FishPass™) och Diadrain 25H (D-25). Resultatet blev att både de vilda och de importerade ålynglen föredrog FishPass™ och D-25 framför plastkätting. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan FishPass™ och D-25. Man kom också fram till att signifikant fler vildfångade ålar än importerade valde att stanna kvar istället för att klättra upp för en ramp. Resultatet från den här studien säger att vi kan öka antalet juvenila ålar som tar sig förbi vattenkraftverk. Placerar man ut ramper klädda med antingen FishPass™ eller D-25 vid de vattenkraftverk där juvenila ålar har svårt att passera så kan man på så sätt hjälpa ålarnas naturliga rekrytering. / Since the 1970s, eel stocks have declined, and in the recent decades people have been trying to find a solution to this problem. An increased natural recruitment could help the eels to recover. Each year a large quantity of juvenile eels get stuck at hydroelectric plants. To help the eels pass by these plants, ramps can be installed, which help the eels to pass the dams. The purpose of the study was to find out what type of substrate in ramps at these hydropower plants that juvenile eels prefer. The study was conducted in two outdoor hatchery ponds where six ramps had been installed. The main study consisted of a selection test where juvenile eels had to choose between three different substrates. It was also recorded if there were some juveniles who chose to remain, in order to test if there was a significant difference between imported and wild eels when it comes to individuals that have not selected any of the ramps. A total of 500 juveniles (Wild N = 235, Imported N = 265) were included in the study. The juvenile eels were placed in net enclosures beneath the ramps, and had to choose one of the substrates and climb the ramp, or else remain in the net enclosure. The three substrates tested were plastic chain, Fish Pass ™ rigid brush mixed green (Fish Pass™) and Diadrain 25H (D-25). I found that both the wild and imported eels preferred Fish Pass™ and D-25 instead of the plastic chain. There was no significant difference between Fish Pass™ and D-25. It was also found that significantly more wild-caught than imported eels chose to stay in the enclosure instead of climbing up a ramp. The results from this study indicate that we can increase the number of juvenile eels that successfully pass by hydroelectric plants. If we place ramps covered with either Fish Pass™ or D-25 at the hydropower plants, we can help the eel’s natural recruitment.

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor & Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. / It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor & Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.