Face au constat du vieillissement des stations touristiques fordiennes créées ex nihilo, en France, dans les années 1960-1970, ce travail de doctorat en aménagement et urbanisme pose la question de leur requalification. Dans ce champ disciplinaire et professionnel, l’analyse de l’image urbaine des destinations touristiques n’a guère été traitée. L’échelle d’appréhension microterritoriale estprivilégiée ici, afin de décrypter les modalités conjointes de leurs structurations et de leurs représentations. On a observé dans quelle mesure l’aménagement et la gestion des espaces publics participent à l’image et à la notoriété des destinations, tout en proposant un outil d’aide à la réflexion et à l’élaboration des projets de requalification. Dans ces stations archipels, coupées de l’habitat traditionnel existant, la faible proportion d’habitants permanents a conduit à donner la parole à des interlocuteurs qui en sont les destinataires essentiels : les « touristes », généralement tenus à l’écart de l’exercice de concertation et de conception urbaine. À la croisée des recherches en urbanisme et en tourisme, l’intérêt s’est porté sur les représentations que ces habitants temporaires se font des espaces publics dans lesquels ils vivent et qu’ils font vivre en retour. Plus précisément, l’objectif de cette recherche consiste à révéler, par une enquête photographique, les marqueurs microterritoriaux identifiés par les touristes, sur lesquels les projets de requalification pourraient, le cas échéant, prendre appui. Axées sur la "libre" catégorisation de plus de cent trente images, cesenquêtes ont été menées à titre expérimental dans une station littorale (Seignosse-Océan) et une station de montagne (Gourette). Ces destinations sont abordées par une approche transversale pensant la réciproque entre leur conception (modalités de structuration urbaine) et leur réception (les représentations des touristes), afin de mieux saisir les enjeux de leur restructuration. Quels sont les lieux urbains emblématiques ? Comment envisager leur valorisation et leur mise en scène ?Quelle place accorder aux piétons dans ces stations qui ont laissé la part belle aux circulations motorisées ? Autant de questions qui ont émergé dans ce travail de recherche centré sur la caractérisation du vieillissement et l’identification des enjeux de requalification de ces destinations aujourd'hui cinquantenaires. / In these resort "islands" cut off from existing traditional housing, the low proportion ofpermanent residents has given a voice to the main stakeholders : the "tourists", usually kept out of the consultation process of urban design. At the crossroads of research in urban planning and tourism, the main focus has been on to stress these ‘temporary inhabitants' representations of the public spaces which they are living in and keep them active in return. More specifically, the objective of this research is to reveal, by a photographic investigation, the micro territorial markers identified by tourists, on which the redevelopment projects could, if necessary, be supported. Using "free" categorisation of over one hundred and thirty images, these enquiries were conducted on an experimental basis in a coastal resort (Seignosse-Ocean) and in a mountain resort (Gourette).These destinations are addressed by a transversal approach that seeks to better understand the challenges of restructuring through the interplay between design (urban planning terms) and receipt (tourist representations). What are the emblematic urban spaces? How do we envision their development and direction? What place for pedestrians in these resorts that have left the spotlight to motorized traffic? These questions have emerged in this research focus on the characterisation of aging and identification of the issues of reclassifying these destinations that are now in their fifties.

IASB påbörjade utvecklingsarbetet av en ny standard efter den globala finanskrisen då den nuvarande standarden IAS 39 kritiserats hårt från flera håll för att vara för komplicerad och bristande i sin redovisning av finansiella tillgångar. IASB:s arbete resulterade i färdigställandet av IFRS 9 år 2016 med syfte att ersätta IAS 39 gällande finansiella instrument. Tillämpningen av IFRS 9 kan påverka ett företags finansiella tillgångar annorlunda gällande klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Det är möjligt att värdera finansiella tillgångar till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Problemet inom de olika metoderna är den subjektivitet i redovisningen av finansiella tillgångar.Studien är en komparativ analys med en förutsägande karaktär utifrån typfall för att utreda hur en övergång från IAS 39 till IFRS 9 påverkar ett företags finansiella tillgångar. Typfallen i studien ämnar belysa väsentliga skillnader inom klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning och hur dessa skillnader påverkar de kvalitativa egenskaperna sett ur ett intressentperspektiv.Den redovisningstekniska analysen belyser de mest väsentliga skillnaderna som påverkar ett företags finansiella tillgångar. Den redovisningstekniska skillnaden analyseras därefter utifrån aktieägares och Finansinspektionens perspektiv för att undersöka hur IASB:s kvalitativa egenskaper påverkas. Aktieägare efterfrågar information som påverkar deras ekonomiska beslutsfattande och utvärdering. Finansinspektionen efterfrågar information som bidrar till en ökad finansiell stabilitet hos företagen.Syftet med studien är således att belysa de mest väsentliga skillnader mellan IAS 39 och IFRS 9 samt hur standardövergången påverkar aktieägare och Finansinspektionen utifrån IASB:s kvalitativa egenskaper. Studien illustrerar skillnaderna för klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning separat för att förtydliga väsentliga förändringar som uppstår vid en övergång från IAS 39 till IFRS 9. Studien redogör för de olika klassificeringsmöjligheterna med egna begrepp för lättare läsförståelse och en modifierad intressentmodell för analys av IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet i studien indikerar att tillämpningen av IFRS 9 är främst av redovisningsteknisk karaktär i hur den finansiella informationen presenteras. Den yttersta skillnaden mellan IAS 39 och IFRS 9 avser nedskrivningsförfarandet av de finansiella tillgångarna.Aktieägarna påverkas positivt vid en standardövergång eftersom IFRS 9 i större utsträckning stärker IASB:s kvalitativa egenskaper. Finansinspektionen påverkas inte i samma grad som aktieägare. Den däremot mest signifikanta och möjligtvis mest positiva effekten vid en standardövergång för tillsynsorganet är att företagens finansiella stabilitet ökar. / IASB began the process of developing a new accounting standard after the global financial crisis. The current standard IAS 39 received criticism of being too complicated and lacking in its financial accounting of financial assets following the financial crisis. IASB’s process resulted in the completion of IFRS 9 which purpose is to replace the current standard IAS 39 concerning financial instruments. The implementation of IFRS 9 may affect a company’s financial assets differently concerning classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. Financial assets can be measured at either fair value or amortized cost. The problem regarding these methods is the subjectivity of valuation of the financial assets.This paper applies a comparative analysis with the purpose of predicting the effects a transition from IAS 39 to IFRS 9 will have on a typical company’s financial assets. The hypothetical cases purpose is to highlight the most distinct differences between standards regarding classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. The distinct differences are then analysed from an accounting perspective and a modified stakeholder theory.The technical analysis highlights the differences regarding the accounting treatment of a company’s financial assets. The analysis continues with an analysis on how IASB’s qualitative characteristics of accounting diverge between the standards for shareholders and Finansinspektionen. Shareholders request information which may influence their economic decision and assessment. Finansinspektionen request information and effects which will have a positive impact on a company’s financial stability.The purpose of this paper is thus to highlight the most distinct differences between IAS 39 and IFRS 9 as well as examining how the transition might affect shareholders and Finansinspektionen based on IASB’s qualitative characteristics. This paper illustrates the accounting treatment of classification, reclassification, measurement and impairment separately to elucidate the impact from a transition from IAS 39 to IFRS 9. This paper describes the different options for classification with additional terms to increase readability and a modified stakeholder theory to analyse IASB’s qualitative characteristics. The results of this paper indicate that the implementation of IFRS 9 led to changes mostly of technical nature in how to present the financial information. The most substantial difference between IAS 39 and IFRS 9 regards to the impairment treatment of financial assets.The shareholders are positively affected after a transition to IFRS 9 because the change strengthens IASB’s qualitative characteristics in a greater extent. Finansinspektionen is not affected to the same degree as shareholders. Although the most significant and positive effect for the regulatory institution with a transition may lead to increased financial stability.This paper is hereinafter written in Swedish.

No description available.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

THESIS ABSTRACT This thesis studies the progressive in present-day spoken British English. Recent studies of the progressive in present-day English have discovered that there has been a significant increase in frequency of the use of the progressive especially in spoken English. The increase is deemed partly due to the use of the progressive with anti-progressive verbs, with which the progressive was traditionally not applied, and to the rise of the subjective function. The aim of the diploma thesis is to determine which traditional anti-progressive verbs are used most frequently with the progressive in present-day British English as well as to determine the proportion of these verbs to verbs commonly used with the progressive. Furthermore, three frequent anti-progressive verbs - be, think and feel - were selected to analyse the functions of the progressive when used with anti-progressive verbs. The data is extracted from the Spoken BNC 2014 as it enables examination of the use of progressive in present-day spoken British English.

Le droit de la mobilité professionnelle, s'il connaît de nombreuses définitions, suppose encore un travail de construction. Entre obligations de l’employeur et droits du salarié, la mobilité professionnelle oblige à concilier un épineux paradigme alliant flexibilité dans l’entreprise et sécurité du parcours professionnel. Cette complexité est révélatrice d’une ambiguïté originelle : la mobilité professionnelle s’inspire pour l’essentiel de la pratique d’entreprise, si bien qu’il existe aujourd’hui autant de régimes de mobilité que de situations impliquant des mobilités. Clause de mobilité professionnelle, reclassement du salarié, mise à disposition de personnel, mobilité volontaire sécurisée, accord de performance collective, ruptures négociées, cession de contrat, l’étude des dispositifs juridiques démontre que la mobilité est essentiellement envisagée à court terme, à l’initiative de l’employeur et construite sur un schéma de contrainte ne tenant pas compte de la liberté individuelle du salarié. Le manque d’efficacité de l’arsenal juridique et les dérives qui en résultent en pratique rendent incompatibles le droit positif avec l’objectif de développement de la mobilité positive, pierre angulaire du droit de la mobilité professionnelle. Les nombreuses interventions du législateur au soutien des formes de mobilités contraintes concourent à la défaillance de cette ambition. Alors que le droit à la mobilité est, formellement, une garantie fondamentale du statut des fonctionnaires et des agents publics, une telle équivalence n’existe pas en matière de droit privé. L’enjeu majeur réside dès lors dans la capacité du législateur à repenser la mobilité positive. / The professional mobility law, although it has many definitions, still requires construction work. Between the obligations of the employer and the rights of the employee, professional mobility requires reconciling the thorny paradigm between flexibility in the company and safety of the professional career. This complexity reveals an original ambiguity: professional mobility is essentially inspired by practice, so that today there are as many mobility schemes as there are situations involving mobility. Professional mobility clause, reclassification of the employee, personnel provision, secure voluntary mobility, performing agreement, negotiated breaks of contract, assignment of contract, the study of legal devices shows that mobility is mainly envisaged in the short term, at the initiative of the employer and built on a pattern of constraint not taking into account the individual freedom of the employee. The lack of efficiency of the legal framework and the resulting abuses in practice make positive law incompatible with the objective of developing positive mobility, which is the cornerstone professional mobility law. The many interventions of the legislator in support of the forms of constrained mobilities contribute to the failure of this ambition. While the right to mobility is, formally, a fundamental guarantee of the status of civil servants and public officials, such equivalence does not exist in private law. The major challenge therefore lies in the ability of the legislator to rethink positive mobility.

This project is about studying geographic information system ArcGIS. It focuses on possibilities of extending ArcGIS by custom extensions and method of their programming. Furthermore some basic tools of raster analysis are ilustrated. This project's main objective is to design and implement custom implementation of ArcGIS extension, which provides a set of tools for raster analysis. Design is inspired by an existing extension - Spatial Analyst developed by ESRI.