The aim of this project was to find a recycling route for Prussian white. During the experimental part, one recycling method was tested using sodium hydroxide and from this a method for re-synthesis of Prussian white was conducted as well as a method for re-crystallisation of sodium ferrocyanide. The method that proved most successful was the re-crystallisation of sodium ferrocyanide. Furthermore, the conditions needed to conduct a proper re-synthesis of Prussian white was not available during this research. Therefore, it was not possible to produce Prussian white of the right structure. The analysis was performed through XRD analysis and it was concluded that it is possible to re-crystallise sodium ferrocyanide from Prussian white.

Konsumtionen är ett miljöproblem i Sverige och den behöver ställas om mot en mer cirkulär ekonomi. En del av den cirkulära ekonomin är återanvändning. Återanvändning av saker är mer miljöeffektivt än att materialåtervinning. Trots att kommunala återvinningscentraler erbjuder möjlighet att lämna saker till återbruk slängs betydande mängder återanvändbara saker till energiåtervinning. Genom att kombinera tidigare studiers resultat kring nudging och återvinning med förutsättningarna som råder på Gävle återvinningscentral designades 3 nudges. En nudge använder en beskrivande social norm mot återbruk, en förenklar att återbruka och den sista kombinerar den förenklande nudgen med en beskrivande social norm. Dessa undersöker hur nudging som metod kan förmå avfallslämnare som avser att slänga återanvändbara saker att i stället återbruka dem. Fyra 4 hypoteser ställdes upp kring vilken effekt de framtagna nudges skulle ha och därefter genomfördes ett fältexperiment av författaren. Experimentet gav inget signifikant resultat varvid en diskussion förs kring hur förändringar i metoden skulle kunna påverka resultatet. Författaren anser att det inte går att förkasta de framtagna nudges utan att först genomföra ett modifierat experiment då det finns indikationer som tyder på ett gott utfall trots allt. / Consumption is an environmental issue in Sweden that must adapt towards circular economy. Re-use is a part of circular economy and is more environmentally friendly than material recycling. Even though municipal recycling centrals offers the possibility for their visitors to re-use functioning things, considerable amounts are still thrown to be energy recycled by incineration.  By combining results from studies about nudging and recycling with the conditions, physical and social, of Gävle recycling central, 3 nudges where designed. One uses a descriptive social norm about re-use, the second simplifies the behavior of re-use and the third combines the two previous nudges into one. These will be used to test if nudging as a method can convince waste throwers that intend to throw away re-usable things to re-use them instead. 4 hypotheses were formulated about the effect of the designed nudges and then a field experiment was conducted by the author. The experiment did not yield a significant result. The discussion focuses on how changes in the methodology could affect the result to make it more robust. The author is not ready to reject the designed nudges without testing them in a modified experiment as there are indications pointing towards a potential good result after all.

Der Übergang von einer linearen Wirtschaftsweise zu einer Kreislaufwirtschaft hat gerade erst begonnen. Beim Umgang mit Kunststoffen wird deutlich, dass die Kreislaufführung noch nicht in dem Maße erfolgt, dass die möglichen Potenziale der Rückführung von verwertbaren Kunststoffabfällen in den Produktionskreislauf ausgeschöpft sind. Im Rahmen der Arbeit wurden 16 Maßnahmen zur Steigerung der Mengen des eingesetzten Rezyklats ausgewählt, charakterisiert und hinsichtlich deren Kosten für die Umsetzung und erzielbaren Mengeneffekte berechnet. Die ermittelten Werte wurden in Anlehnung an die Methode der Ökoeffizienzanalyse miteinander in Zusammenhang gebracht. Dabei wurde angenommen, dass mit jedem Mg durch die Maßnahmen zusätzlich bereitgestelltes Rezyklat eine Einsparung von CO2-Äquivalentemissionen erreicht wird.

In den letzten Jahren hat das Recycling von technischen Thermoplasten aus industriellen Anwendungen, wie z. B. aus der Automobilbranche, stetig zugenommen. Die Technologien zum Recycling sind dabei Stand der Technik, problematisch hingegen ist die Charakterisierung der Eigenschaften der Recyclate, die oft einer erneuten Anwendung im technischen Bereich entgegensteht. Aufgrund des unbekannten Belastungsbildes des Recyclates sind Eigenschafts- und Lebensdauervorhersagen schwierig, die aber dringend benötigt werden, um die Recyclate auf dem Markt als Werkstoffanbieten zu können. Oftmals fehlt ein Datenblatt für diese Werkstoffe, was wiederum die Voraussetzung für den Einsatz und die Qualitätssicherung bei den Bauteilen ist. Die Arbeit setzt an dieser Stelle mit Polyamid-6-Recyclaten an, deren Eigenschaftsänderungen infolge von Alterungsprozessen, auch im Vergleich zu Frischmaterial, zu untersuchen sind. Die Zielstellung besteht in der Erstellung eines Datenblattes und der Erfassung der Werkstoffkennwerte. Zur Erfüllung der Zielstellung tragen die Konzipierung von Untersuchungsmethoden und Ausführung von Versuchen zur gezielten Alterung sowie die Bestimmung der resultierenden Eigenschaften der PA-Recyclingwerkstoffe bei, ergänzt durch tribologische Untersuchungen an Recyclaten. Das Ergebnis soll in eine Abschätzung von Nutzungsmöglichkeiten und Anwendungsgrenzen einfließen.:Ziel und Motivation Eigenschaften von PA 6 und PA 6-GF-15-Recyclaten Tribologische Untersuchungen Mehrfachverarbeitung Langzeitverhalten Fazit Danksagung

Textilindustrin står inför nya utmaningar till följd av den ökande globala textilkonsumtionenoch den ökande avfallsmängden. På grund av bomullens resursintensiva och miljöfarligaproduktion ökar förväntningarna att kunna möta framtidens textilefterfrågan med mindreresursintensiva och mer miljövänliga alternativ. Idag saknar vi en storskalig svensktextilåtervinning och det ökade textilavfallet kan samtidigt hanteras med hjälp av cirkulärekonomi. Genom en uppskalning av en kemisk återvinningsprocess utan stora materialförlusterkan hållbarare alternativ till bomull erhållas samtidigt som textilavfallet hanteras på ett effektivtsätt. Återvinningsprocessen omvandlar bomull till dissolvingmassa (en typ av textilmassa) förviskosproduktion. Därför undersöker vi i detta projekt vilka problem som finns och anger vårarekommendationer för att kunna realisera en sådan textilåtervinning för svenska textilflöden påen större skala, sett ur ett resurseffektivitets- och miljöperspektiv.Vi har genomfört ett kvalitativt projekt med stor vikt på litteratur. Kompletterande intervjuerhar genomförts för att identifiera och kartlägga olika steg i återvinningscykeln. Dessutom hartextilindustrins utveckling analyserats. Utifrån analysen har slutsatser dragits om hur framtidenssituation kan bli för cellulosabaserade textilier. Insamling, sortering, mekanisk och kemiskåtervinning har identifierats som huvudkomponenter och vår slutsats är att dessa behöverutvecklas gemensamt för en fungerande, resurseffektiv och miljövänlig textilåtervinning. Dettagörs för att undvika olika flaskhalsar i återvinningscykeln. Därmed kan en cirkulär ekonomiuppnås. Utifrån analysen konstateras att textilindustrin ändrar karaktär och blir allt merkemibaserad, likt ett bioraffinaderi, där man tar tillvara på alla restprodukter. / The textile industry is facing new challenges as a result of increasing global textile consumptionand the increasing volume of waste. Due to the resource-intensive and environmentallyhazardous production of cotton, expectations are increasing to meet future demand for textileproducts with less resource-intensive and more environmentally friendly alternatives. Todaywe lack a large-scale Swedish textile recycling and the increased amount of textile waste canbe handled by means of circular economy. By scaling up a chemical recycling process withoutmajor material losses more sustainable alternatives to cotton can be obtained while managingthe waste efficiently. The recycling process converts cotton into dissolving pulp (a type oftextile pulp) for viscose production. Thus, we will during this project investigate the problemsthat exist and give our recommendations to implement such a textile recycling for Swedishtextile flows on a larger scale, viewed from a resource efficiency and environmentalperspective.We have made a qualitative study with emphasis on literature studies. Additional interviewshave been conducted to identify and map out various steps in the recycling process. In addition,the development of the textile industry has been analyzed. Based on this analysis, conclusionshave been drawn about how the future situation may be for cellulose-based textiles. Collection,sorting, mechanical and chemical recycling have been identified as main components in therecycling process and our conclusion is that they need to be developed simultaneously for aresource efficient and environmentally friendly textile recycling. The purpose is to avoiddifferent bottlenecks in the recycling process. A circular economy could therefore be achieved.Based on our analysis, a conclusion can be drawn that the textile industry is changing itscharacter and is becoming more chemically intensive, similar to a biorefinery, where allresidues are used.

Wenn in Deutschland von Circular Economy gesprochen wird, denken wir schnell an Plastik, Recycling und wie unsere Abfallwirtschaft funktioniert. Dass hinter der Circular Economy wesentlich mehr Aspekte stecken, zeigt das Buch ‘Mythen der Circular Economy’. 32 Autor*innen aus Wissenschaft und Praxis sind dem Aufruf der Herausgebenden Alexa Böckel, Jan Quaing, Ilka Weissbrod und Julia Böhm gefolgt und haben sich mit den Mythen beschäftigt, die ihnen im Arbeitsalltag begegnen. Das Buch ist für alle Interessierten, Skeptiker*innen, enthusiastische Fürsprecher*innen und Zweifler*innen der Circular Economy. Die Take Aways am Ende der Kapitel und die Handlungsempfehlungen ermöglichen ein zielgerichtetes Lesen, das in die Umsetzung führt. In verständlicher Sprache führen Unternehmensgründer*innen und Wissenschaftler*innen in die Circular Economy ein und erklären, was im aktuellen Diskurs unter das Konzept fällt. Beispielsweise gibt es die sogenannten R-Strategien, die auch Recycling umfassen, aber sich auch mit suffizienteren Ansätzen beschäftigen. Die Circular Economy umfasst auch soziale Aspekte, denn ohne die Konsumierenden und den Wille der Bürger*innen kann eine Transformation nicht stattfinden. Zudem liefert der Sammelband eine Übersicht an aktuell existierenden Mythen und wie sie sich in Geschäftsmodellen und digitalen Technologien verbreiten. Gleichzeitig wird jeder Mythos von einem Gegenbeispiel aus der Praxis begleitet und zeigt damit, wie viel bereits möglich ist. Dabei werden vor allem die Bereiche des Bauens und der Mode in den Fokus genommen.

Der Werkstoff Polyoxymethylen (POM) wird vielfach für mechanisch und tribologisch beanspruchte Bauteile eingesetzt. Anders als bei Verpackungsmitteln findet eine Wiederaufbereitung dieses technischen Kunststoffs praktisch nur in Form von Verarbeitungsabfällen (Pre-Consumer-Abfälle) statt, verschlissene oder ausgesonderte POMBauteile werden in der Regel im Restmüll entsorgt. Im Beitrag wird gezeigt, dass trotz vielfach unbekannter Materialzusammensetzung und Belastungsvorgeschichte ein Recycling von gebrauchten POM-Bauteilen gut möglich ist. Experimentelle Untersuchungen von Mischungen aus Post-Consumer-Abfällen zeigten, dass das Mahlgut unterschiedlicher POM-Typen kompatibel verarbeitbar ist und dass daraus hergestellte Bauteile nur moderate Eigenschaftsverluste aufweisen.

På grund av den rådande klimatförändringen och de globala problem som plast orsakar i miljön blir det allt viktigare att dagens linjära materialanvändning ändras till en cirkulär användning. Inom fordonsindustrin har kravet på ökad tillgänglighet och kvalitet på återvunna material identifierats. Som följd startades forskningsprojektet Sustainable Vehicle Interior Solutions (SVIS) samordnat av RISE IVF där behovet av en mer hållbar produktion av fordonsinteriörer tas upp. Ett mål är att minska och återvinna produktionsavfall. Den här studien undersöker möjligheten att återvinna textil och plast från en interiör komponent av multimaterial, som i detta fall är en textilklädd plaststolpe. Stolpen är gjord av polykarbonat (PC)/poly(akrylnitril-butadien-styren) (ABS) plast och polyestertextil (PET). Mekanisk återvinning utfördes på den textilklädda stolpen. Möjligheten att separera textil från plast undersöktes och testades i en kvarn med en dammavskiljare. Prover innehållande olika mängder PET förberedes och återvanns för att studera påverkan av PET på materialegenskaperna. Två olika kompatibiliseringsmedel användes för att undersöka om blandningarnas kompatibilitet ökade. Hur väl textil separerats från plast analyserades genom jämförelse av bulkdensitet mellan proverna. För att undersöka effekten av kompatibiliseringsmedel och hur förekomsten av PET påverkar PC/ABS utfördes mekanisk testning, DSC och SEM. Resultaten visade att separationen av textil från plast inte var fullständig på grund av mycket hög vidhäftning mellan textilen och plasten. Bibehållna mekaniska egenskaper, förutom brottförlängning, erhölls för alla återvunna prover oavsett PET-mängd. Därför var det möjligt att dra slutsatsen om att förekomsten av PET inte påverkar materialets egenskaper negativt och att separation eller tillsats av kompatibiliseringsmedel inte är nödvändigt. Vidare visar resultaten att PET blir blandbar med PC men inte påverkar ABS-fasen. Kemisk återvinning genom glykolys utfördes på svart och beige polyestertextil av PET erhållet som avklipp från produktionen av stolparna. Glykolysen utfördes i laboratorieskala med etylenglykol (EG) som lösningsmedel. Reaktionen ägde rum vid 230℃ under 1 timme med överskott av lösningsmedel och en Mg-Al blandad oxidkatalysator. Slutprodukten separerades från rester genom flera filtreringssteg och analyserades med DSC. Från resultatet observerades det att den erhållna slutprodukten var den önskade bis(2-hydroxyetyl) tereftalat (BHET) monomeren. Färgämnen från textilen fanns fortfarande kvar i monomeren efter depolymerisation. Därför utfördes avfärgning. För den svarta textilen testades adsorption med aktivt kol och extraktion med etylenglykol som avfärgningsmetoder. För den beige textilen utfördes enbart adsorption med aktivt kol. De avfärgade produkterna analyserades genom färgmätning och/eller genom jämförelse med varandra. Resultatet visade att adsorption med aktivt kol är en effektiv avfärgningsmetod för den beige textilen, men inte för den svarta textilen. Framgångsrik avfärgning av den svarta textilen erhölls istället genom extraktion med etylenglykol. Sammanfattningsvis, mekanisk återvinning av den textilklädda stolpen resulterar i bibehållna värden för de mekaniska egenskaperna hos det återvunna materialet, förutom för brottförlängnigen. Detta bör göra det återvunna materialet lämpligt för användning i fordonsapplikationer, men inte för återvinning i ett slutet kretslopp (closed loop recycling) på grund av säkerhetsaspekter hos stolpen. Om hög kraft appliceras måste materialet kunna ändra form utan att gå sönder. Återvinning genom glykolys visar potential för att den avklippta polyestertextilen kan återvinnas i ett slutet kretslopp eftersom den avfärgade monomeren skulle kunna ompolymeriseras till ny PET. Det kan undersökas i framtida studier. / Due to the current climate change and the global problems plastics cause in the environment, it becomes increasingly important that today’s linear use of materials is changed to a circular use. In the automotive industry, the demand for increased availability and quality of recycled materials has been recognized. Following this, the research project Sustainable Vehicle Interior Solutions (SVIS) coordinated by RISE IVF was started in which the need for a more sustainable production of vehicle interiors is addressed. An objective is to reduce and recycle production waste. This study investigates the possibility to recycle textile and plastic from an interior multi-material component which in this case is a textile dressed plastic pillar. The pillar is made of polycarbonate (PC)/poly(acrylonitrile butadiene styrene) (ABS) plastic and polyester (PET) textile.  Mechanical recycling was performed on the textile dressed pillar. The possibility to separate textile from plastic was investigated and tested in a mill with a dust separator. Samples containing different amounts of PET were prepared and recycled to study the influence of PET. Two different compatibilizers were used to investigate potential improvement in compatibility of the blends. The level of separation of textile from plastic was analyzed by comparison of bulk density between the samples. To investigate the effect of compatibilizers and how the presence of PET influences the PC/ABS, mechanical testing, DSC and SEM were performed. The results showed that the separation of textile from plastic was not complete due to very high adhesion between the textile and plastic. Retained mechanical properties, except for the strain at break, were obtained for all recycled samples. Therefore, it could be concluded that the presence of PET does not affect the properties of the material negatively and separation or addition of compatibilizer is unnecessary. The results further show that PET becomes miscible with PC but does not affect the ABS phase. Chemical recycling through depolymerization with glycolysis was performed on black and beige polyester (PET) textile waste obtained as cut-off from the production of the pillars. The glycolysis was performed in lab-scale with ethylene glycol (EG) as solvent. The reaction took place at 230℃ for 1h with excess of solvent and a Mg-Al mixed oxide catalyst. The final product was separated from residues through several filtration steps and analyzed with DSC. From the result it could be observed that the obtained final product was the desired bis(2-hydroxyethyl) terephthalate (BHET) monomer. Dyes from the textile were still present in the monomer after depolymerization. Therefore, decolorization was performed. For the black textile, adsorption with active carbon and extraction with ethylene glycol were tested as decolorization methods. For the beige textile, solely adsorption with active carbon was performed. The decolorized products were analyzed by color measurement and/or through comparison to each other. The result showed that adsorption with active carbon is an effective decolorization method for the beige textile, but not for the black textile. Successful decolorization of the black textile was instead obtained by extraction with ethylene glycol.  To conclude, mechanical recycling of the textile dressed pillar results in retained values of the mechanical properties of the recycled material, except for the strain at break. This should make the recycled material suitable for use in automotive application, though not closed loop recycling because of safety aspects of the pillar. If high force is applied, the material needs to be able to change shape without breaking. Recycling through depolymerization shows potential for closed loop recycling of the polyester textile cut-off since the decolorized monomer could be repolymerized into new PET. This could be investigated in future studies.

This thesis is concerned with developing porous materials from tyre shred residue and polyurethane binder for acoustic absorption and thermal insulation applications. The resultant materials contains a high proportion of open, interconnected cells that are able to absorb incident sound waves through viscous friction, inertia effects and thermal energy exchanges. The materials developed are also able to insulate against heat by suppressing the convection of heat and reduced conductivity of the fluid locked in the large proportion of close-cell pores. The acoustic absorption performance of a porous media is controlled by the number of open cells and pore size distribution. Therefore, this work also investigates the use of catalysts and surfactants to modify the pore structure and studies the influence of the various components in the chemical formulations used to produce these porous materials. An optimum type and amounts of catalyst are selected to obtain a high chemical conversion and a short expanding time for the bubble growth phase. The surfactant is used to reduce the surface tension and achieve a homogenous mixing between the solid particulates tyre shred residue, the water, the catalyst and the binder. It is found that all of the components significantly affect the resultant materials structure and its morphology. The results show that the catalyst has a particularly strong effect on the pore structure and the ensuing thermal and acoustical properties. In this research, the properties of the porous materials developed are characterized using standard experimental techniques and the acoustic and thermal insulation performance underpinned using theoretical models. The important observation from this research is that a new class of recycled materials with pore stratification has been developed. It is shown that the pore stratification can have a positive effect on the acoustic absorption in a broadband frequency range. The control of reaction time in the foaming process is a key function that leads to a gradual change in the pore size distribution, porosity, flow resistivity and tortuosity which vary as a function of sample depth. It is shown that the Pade approximation is a suitable model to study the acoustic behaviour of these materials. A good agreement between the measured data and the model was attained. / Ministry of Science and Technology of Thailand; Naresuan University, Phitsanulok, Thailand,

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2006. / ENGLISH ABSTRACT: Municipal waste presents problems of pollution, health hazards and resource conservation. Household waste forms part of municipal solid waste that is a challenge to control due to its heterogeneity and diversity. The ever-filling landfills for the disposal of solid waste due to rapid population increase and urbanization call for urgent waste management strategies to reduce, reuse and recycle solid waste. In this study householders' attitudes, participation in recycling and willingness to participate in household solid waste recycling are investigated to design and implement a household solid waste recycling programme in Stellenbosch. Questionnaire survey data about the awareness of, attitudes towards, and participation in household waste recycling were analyzed using descriptive statistical methods in the STATISTICA V6 program. Results were displayed in frequency tables, bar charts, maps and pie charts. The same statistical program was used to fmd the relationship between the householders' willingness to participate in the household solid waste recycling programme, namely the Blue Bag Household Waste Recovery Programme (BBHWRP), and their socio-demographic and socio-economic characteristics. The respondents' willingness to sort household waste is compared to their willingness to participate in the BBHWRP in Stellenbosch. The willingness of householders in different residential areas is also compared. The relationships were analyzed by performing cross-tabulations and the chi-square test. The householder's attitudes towards household solid waste recycling were found to be positive, showing pro-recycling and pro-environmental behaviour among the respondents. Participation in recycling was found to be relatively moderate where separation of waste, self-delivery of recyclables to recycling buy-back centres and depots were commonly practised. Composting was least reported to be practised by householders in Stellenbosch. Respondents showed strong willingness to participate in the BBHWRP, however, most of the explanatory factors used, including place of residence, did not relate to respondents' willingness to participate in the BBHWRP. Despite this situation, smaller families and respondents' willingness to sort household waste at home by householders were found to relate directly to willingness to take part in the BBHWRP. There were, however, poor response rates in the study. Although reminders were used to improve response rates, only a 30 per cent response rate could be reached. It is recommended that a household solid waste sorting and recycling scheme in Stellenbosch should be considered in order to minimize and recycle household waste to extend the lifespan of the town's landfill site. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Munisipale afval skep probleme vir besoedeling, gesondheidsrisiko's en hulpbronbewaring. Huishoudelike afval vorm deel van die vaste afval wat moeilik is om te beheer weens die heterogeniteit en diversiteit daarvan. Die stortingsterreine vir vaste afval word al hoe voller weens die immer groeiende bevolking en weens verstedeliking, en dringende afvalbestuurstrategie om die soliede afval te verminder, weer te gebruik en te herwin, word benodig. In hierdie studie word gekyk na die houdings van die huisgesinne, hulle deelname aan herwinning en hulle gewilligheid om deel te neem aan vaste afvalherwinning sodat 'n huishoudelike vaste afvalherwinningsprogram ontwerp kan word en in Stellenbosch implementeer kan word. Vraelysopnamedata oor die bewustheid van, houdings teenoor en deelname aan huishoudelike afvalherwinning is ontleed met beskrywende statistiese metodes in die STATISTICA V6-program. Die resultate word vertoon in frekwensietabelle, balkdiagramme en sektordiagramme. Dieselfde statistiese program is gebruik om die verwantskap tussen die huisgesinne se gewilligheid om deel te neem aan die huishoudelike vaste afvalherwinningsprogram, naamlik die Blue Bag Household Waste Recovery Programme (BBHWRP), en hulle sosio-demografiese en sosio-ekonomiese kenmerke te vind. Die respondente se gewilligheid om huishoudelike afval te sorteer is vergelyk met gewilligheid om deel te neem aan die BBHWRP in Stellenbosch. Die gewilligheid van gesinne in verskillende woongebiede is ook vergelyk. Die verhoudings is ontleed aan die hand van kruistabulasies en met behulp van die chi-kwadraat toets. Daar is gevind dat die huisgesinne se houdings teenoor die herwinning van vaste huishoudelike afval positief is, wat 'n aanduiding gee dat die respondente pro-herwinning en pro-omgewing is. Daar is gevind dat die deelname aan herwinning relatief gemiddeld is waar sortering van afval en die selfaflewering van afval by herwinningsterugkoopsentra algemeen beoefen word. Baie min huisgesinne in Stellenbosch is betrokke by die maak van kompos. Respondente toon gewilligheid om deel te neem aan die BBHWRP, maar daar is gevind dat die verklarende faktore, insluitende woonplek, nie verwant is aan hulle gewilligheid om deel te neem aan die BBHWRP nie. Ten spyte van hierdie situasie is daar gevind dat kleiner gesinne en die respondente se gewilligheid om huishoudelike afval tuis te sorteer, direk verwant is aan gewilligheid om deel te neem aan die BBHWRP. Daar was egter swak responskoerse in die studie. Alhoewel herinneringbriewe gebruik is om responskoerse te verbeter, is 'n responskoers van net 30 persent behaal. Daar word aanbeveel dat 'n vaste huishoudelike afvalsorteringskema in Stellenbosch oorweeg moet word om huishoudelike afval te verminder en te herwin en om die lewensduur van die stortingsterrein te verleng.