Spelling suggestions: "subject:"redovisningsstandarder.""
1 |
Implementering av K3-regelverket : En studie kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard och varför det skiljer sig åtEriksson, Anneli, Johansson, Karl January 2014 (has links)
Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring implementeringsprocesser. Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard. Om tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag, vill vi även ge en förklaring till varför det skiljer sig åt. Metod: Vi har utgått från en deduktiv forskningsansats där vi använt oss av förändrings-, implementerings-, organisations- och redovisningsteorier. Utifrån dessa teorier skapades nio faktorer för att öka förståelsen kring skillnaderna i implementeringsprocessen. Vi har genomfört en komparativ flerfallstudie där vi har intervjuat åtta fallföretag. Därutöver har vi även hämtat information från företagens årsredovisningar och interna dokument. Detta är således grunden för analysen och slutsatsen. Slutsats: Studiens resultat visar att företags implementeringsprocess kan förklaras av en trestegsmodell, bestående av stegen informationsinsamling, konsekvensutredning och aktivering. Vi har kommit fram till att tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag under stegen informationsinsamling och konsekvensutredning, vilket kan förklaras med hjälp av faktorerna struktur, bransch, storlek och revisorer.
|
2 |
Övergången till IFRS : KonsekvenserWetterholm, Emelie, Bergström, Mari January 2005 (has links)
No description available.
|
3 |
Övergången till IFRS : KonsekvenserWetterholm, Emelie, Bergström, Mari January 2005 (has links)
No description available.
|
4 |
Övergången till IFRS : KonsekvenserWetterholm, Emelie, Bergström, Mari January 2005 (has links)
Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005. Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till. Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag. Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag. / Background EU: s adoption of enactment (EG) no. 1606/2002 about application of international accounting standards means that all companies listed on a stock exchange within the union must apply the IFRS standards in the company´s group financial statements starting 2005. Problem: The introduction of IFRS for companies listed on a stock exchange will mean different consequences for those companies. Despite the fact that Swedish companies have accounted in accordance with RR, the transition will mean some essential differences. Purpose: The purpose of this thesis is to describe what differences accounting ac-cording to IFRS will mean compared to earlier way of accounting according to RR for companies listed on the Stockholmsbörsen, and to describe and explain possible consequences the new way of accounting might cause. Method: A qualitative study with nine listed companies has been carried out through telephone interviews. Conclusions: The most essential differences from accounting according to IFRS compared to earlier way of accounting are valuing at market value and the fact that goodwill no longer can be depreciated. The economic consequences of the transition to IFRS are first and foremost educational costs and increased auditing fees. The main organisational consequence is the extra work for the companies concerned.
|
5 |
Övergången till IFRS : KonsekvenserWetterholm, Emelie, Bergström, Mari January 2005 (has links)
<p>Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.</p><p>Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.</p><p>Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag.</p> / <p>Background EU: s adoption of enactment (EG) no. 1606/2002 about application of international accounting standards means that all companies listed on a stock exchange within the union must apply the IFRS standards in the company´s group financial statements starting 2005.</p><p>Problem: The introduction of IFRS for companies listed on a stock exchange will mean different consequences for those companies. Despite the fact that Swedish companies have accounted in accordance with RR, the transition will mean some essential differences.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe what differences accounting ac-cording to IFRS will mean compared to earlier way of accounting according to RR for companies listed on the Stockholmsbörsen, and to describe and explain possible consequences the new way of accounting might cause.</p><p>Method: A qualitative study with nine listed companies has been carried out through telephone interviews.</p><p>Conclusions: The most essential differences from accounting according to IFRS compared to earlier way of accounting are valuing at market value and the fact that goodwill no longer can be depreciated. The economic consequences of the transition to IFRS are first and foremost educational costs and increased auditing fees. The main organisational consequence is the extra work for the companies concerned.</p>
|
6 |
Kalkyleringsmetoder - komparativ studie mellan Sverige och DanmarkSvensson, Victoria January 2015 (has links)
Sammanfattning Kalkylens huvuduppgift är att tillgodose företagsledningen och andra beslutsfattare med relevant kostnadsinformation. Traditionellt har det förekommit skillnader i kalkylanvändning mellan Sverige och Danmark. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kalkylmetod, fullkostnads- eller bidragsmetod, som är den dominerande inom externredovisningen i Sverige och Danmark. Vidare undersöks det om det finns några förklaringsvariabler till valet av kalkylmetoder i dessa två länder och hur dessa metoder har utvecklats under de senaste 20 åren. I denna studie kommer kvantitativ metod att tillämpas med en deduktiv ansats. Studien präglas av positiv forskningsmetod och kategoriseras inom Mainstream accounting research. Empirin har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar över börsnoterade svenska och danska företag som är listade på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm och Köpenhamn under Large, Mid och Small Cap per 31 december 2013. Uppgifter om värdering av varulager ligger till grund för bedömning om vilken kalkylmetod som ett företag använder inom externredovisningen. Resultatet av studien visar att fullkostnadsmetoden dominerar bland svenska och danska börsnoterade företag i alla storlekar, men framförallt, bland stora och medelstora företag. Detta är en förändring jämfört med vad tidigare danska undersökningar har visat, då bidragsmetoden var den dominerande kalkylmetoden bland danska industriföretag. Fullkostnadsmetoden fortsätter att dominera bland svenska företag. Som resultatet av den här studien visar har företagets storlek, bransch, institutionella faktorer och lagstiftningen påverkan i valet av kalkylmetoden, då företag i olika branscher föredrar olika kalkylmetoder. Eftersom de flesta tidigare undersökningarna om användning av kalkyleringsmetoder främst handlade om företag inom industribranschen är den här studien intressant eftersom den undersöker alla börsnoterade företag i Sverige och Danmark som är indelade i 10 segment/branscher. Under studiens gång har det framkommit att vissa företag inte anger kalkylmetod i sina årsredovisningar samt att ett antal företag kan ha använt flera kalkylmetoder, därför skulle det vara intressant att undersöka om vissa branscher använder bägge metoder och i så fall vilka kalkyleringsmetoder som används i vilka beslutssituationer. Kvalitativ forskningsmetod skulle vara mer lämplig för en sådan typ av undersökning och urvalet kan behöva begränsas till att antingen undersöka stora, medelstora eller små företag eller att välja ett antal branscher, till exempel, Konsumenttjänster och Hälsovård. / Abstract The main task of cost calculation is to provide senior managers and other decision-makers with accurate cost information. Traditionally there have been differences in using costing methods in Sweden compare to Denmark. The main purpose of this study is to examine whether full costing or variable costing is used more frequently in financial accounting among Swedish and Danish companies. Further investigation is made regarding whether there are any factors that influence the choice of the costing methods used in these two countries and if the situation has changed over the past 20 years. This study use a quantitative research method, a deductive approach and categorized within the Mainstream accounting research. The data is collected by studying the annual reports of Swedish and Danish companies listed on NASDAQ stock exchange market in Stockholm and Copenhagen, under Large, Mid and Small Cup by the end of December 2013. The costing method for inventory valuation is used to determine whether a company prefer to use full costing or variable costing in financial accounting. The result of this study shows that full costing method dominates both among Swedish and Danish listed companies of all sizes, but the domination is very large among big and medium size companies. It is a shift from variable costing to full costing method among Danish companies compare to the previous results. The result of this study confirms the assumption that the company size, branch of industry, institutional factors and legislation influence the choice of the costing method in any given company. This study differs from the previous studies by investigating companies representing all sizes and branch of industries listed on the stock exchange market in Stockholm and Copenhagen. Some companies have not stated the costing method used for inventory valuation. Some companies probably use different costing methods for different purposes, which is why there is a need for further research by investigating fewer amount of companies, for example, one or two branch of industries, using a qualitative research method.
|
7 |
IFRS 13 och dess upplysningskrav : En studie om regelefterlevnad på Nasdaq Helsinki och Nasdaq StockholmHolm, Martin, Lantz, Max January 2017 (has links)
Studien undersöker till vilken grad företag som är noterade på Nasdaq Helsinki och Nasdaq Stockholm inom bank-, fastighets- och skogsbranschen följer upplysningskraven för tillgångar värderade till verkligt värde enligt IFRS 13. Flera oberoende variabler kontrolleras om de har någon påverkan på regelefterlevnaden. Variablerna som undersöks är skuldsättning, företagsstorlek, bransch, kontrollorgan samt lärande. Data insamlas genom bearbetning av företagens årsredovisningar. Efterlevnaden av upplysningskraven sammanställs i ett index som visar på en total regelefterlevnad på 93,32%. Av de oberoende variablerna är det endast bransch som har en signifikant påverkan på regelefterlevnaden. Det är banksektorn som visar sig ha ett negativt samband med efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13. Storlek visar en indikation på ett positivt samband medan övriga variabler inte visar på något samband alls.
|
8 |
K3 eller IFRS : Hur valet av standard påverkar redovisningens värderelevansBrandt, Kristoffer, Nygårds, Joakim January 2020 (has links)
Denna tvärsnittsstudie undersöker huruvida svenska publika företags redovisade ekonomiska mått är värderelevanta, samt hur denna värderelevans påverkas av företagets val av redovisningsstandard. Resultaten visar på en statistiskt signifikant koppling mellan företagens marknadsvärde och våra undersökta redovisade balansmått: eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Denna koppling återfanns inte för det undersökta resultatmåttet vinst. Vidare finner vi att de undersökta balansmåttens värderelevans var signifikant högre hos de svenska företag som applicerade K3 jämfört med de som tillämpade IFRS. Vårt resultat indikerar att de siffror som redovisas i balansräkningen har en starkare koppling till värdet av företagets aktie än de mått som tas upp i resultaträkningen. Utöver detta finner vi att K3 verkar producera mer värderelevant redovisning än IFRS och därav en redovisning av bättre kvalitet.
|
9 |
Är industriföretag lika benägna att leasa tillgångar som innan införandet av IFRS 16? : En longitudinell studie om svenska börsnoterade industriföretags användande av leasingHedin, Linnéa, Lennartsson, Alice January 2021 (has links)
Bakgrund & problem: IFRS 16 är en ny redovisningsstandard för leasingavtal som infördes i januari 2019. Den nya standarden innebär att företagens leasingskulder aktiveras i balansräkningen, vilket lett till att skulderna ökat och företagen fått en försämrad finansiell ställning- trots att deras finansiella betalningsförmåga är densamma som innan införandet av IFRS 16. Dilemmat för företagen, i och med de ökade skulderna, ligger bland annat i de ekonomiska konsekvenserna som följer av förändringarna i de finansiella rapporterna. I takt med att kreditvärdigheten försämras kommer även de ekonomiska konsekvenserna som exempel högre räntor på lån. Dessutom är det de finansiella rapporterna som utgör ändrade beslut hos aktörer som långivare, investerare och andra kreditgivare. För att behålla en god finansiell ställning har det därför diskuterats för om många företag kommer välja att köpa tillgångar istället för att hyra dem för att minska sina leasingskulder. Syfte: Syftet med studien är undersöka om och hur den nya redovisningen påvisar till förändring i beslutsfattande. Studien utreder hur IFRS 16 påverkat benägenheten att leasa tillgångar hos beslutsfattarna i industriföretagen. Metod: Denna studie är genomförd i form av en longitudinell studie. Flera företag har undersökts över ett antal år genom en kvantitativ metod med en dokumentforskning där empiriskt material hämtats från företagens årsredovisningar och behandlats som primärdata. Slutsats: Utifrån studiens empiri och analys konstateras det att majoriteten av företagen i industribranschen påvisat förändring i leasingbeteende. Förändringen i beslutsfattande har, enligt studien, påverkats av de ekonomiska konsekvenser IFRS 16 medför i form av minskad leasing. / Background and problem: IFRS 16 is a new accounting standard for leasing agreements introduced in January 2019. The new standard means that companies leasing liabilities are capitalized in the balance sheet, which has led to an increase in liabilities and companies deteriorating financial position - even though their financial ability to pay is the same as before IFRS 16. The dilemma for companies, due to the increased debt, lies, among other things, in the financial consequences that follow from the changes in the financial reports. As creditworthiness deteriorates, so will the financial consequences, such as higher interest rates on loans. In addition, it is the financial statements that constitute changed decisions for players such as lenders, investors and other lenders. In order to maintain a good financial position, it has therefore been discussed whether many companies will choose to buy assets instead of renting them to reduce their leasing liabilities. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how the new accounts show a change in decision-making. The study examines how IFRS 16 has affected the tendency to lease assets from decision-makers in industrial companies. Method: This study was conducted in the form of a longitudinal study. Several companies have been investigated over a number of years through a quantitative method with a document research where empirical material is taken from the companies' annual reports and treated as primary data. Conclusion: Based on the study's empirical data and analysis, it is established that the majority of companies in the industrial industry have shown a change in leasing behavior. According to the study, the change in decision-making has been affected by the financial consequences of IFRS 16 in the form of reduced leasing.
|
10 |
Hur anpassar sig företag till en redovisningsstandard? : Fallet IFRS 16 / How do companies adapt to an accounting standard? : IFRS 16Ivarsson, Sanna, Johansson, Annie January 2019 (has links)
Bakgrund: Tidigare studier om anpassning till en redovisningsstandard har i stor utsträckning enbart diskuterat Early Adoption, men det kan även finnas ytterligare sätt att anpassa sig på. Innan redovisningsstandarder träder i kraft ges företagen möjlighet att göra olika redovisningsval, vilket kommer studeras i studien. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka anpassningsmetoder som företag använder sig av inför en redovisningsstandard. Det kommer även studeras vilka drivkrafter som finns bakom anpassningen. Metod: Den kvantitativa studien använder paneldata med en deduktiv ansats. Teorierna Positive Accounting Theory och legitimitetsteorin används för att härleda hypoteser som sedan testas för att se om de kan förklara drivkrafterna bakom anpassning till en redovisningsstandard. Den kvantitativa datan hämtas från Stockholmsbörsen. Slutsats: Studiens resultat visar att flertalet företag använder sig av någon anpassningsmetod inför en ny standard. De identifierade drivkrafterna i studien fick inget genomslag. / Background: Previous studies on adaptation to an accounting standard have to a large extent only discussed Early Adoption, but there may also be additional ways of adapting. Before accounting standards are utilized, companies are given the opportunity to make different accounting choices, which will be studied in this master thesis. Purpose: The purpose of this master thesis is to identify which adapting methods companies use before an accounting standard is utilized. The driving forces behind the adaptation itself will also be studied. Method: The quantitative study uses panel data with a deductive approach. The theories, Positive Accounting theory and Legitimacy Theory are used to derive hypotheses which will then be tested to see if they can explain the driving forces behind the adaptation to a new accounting standard. The quantitative data is collected from the Stockholm Stock Exchange. Conclusion: The results show that most companies use some sort of adaptation methods before a new accounting standard. The identified driving forces in the thesis had no effect on whether the company adapted or not.
|
Page generated in 0.1488 seconds