Föreliggande arbete har för avsikt att utforska specialpedagogers yrkespraktik i samtalen med pedagoggrupper i förskolan. Vi har undersökt högskoleförordningens beskrivning av specialpedagogens uppdrag som en kvalificerad samtalspartner och hur definitionen av kvalificerade samtal kopplas till detta uppdrag. Detta genom att lyfta fram specialpedagogernas röster och beskriva deras användning och upplevelser av kvalificerade samtal.  Studien innehåller sju intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk metod, som bygger på öppenhet och tolkning där teman och mönster har tagits fram från det insamlade datamaterialet.  I det resultat som framkommit har vi funnit vissa gemensamma nämnare hos de informanter som vi intervjuat. De belyser vikten av att ha samtal i grupp men att tiden inte alltid finns eller räcker till med en tung arbetsbelastning, både för de själva men också för pedagogerna. Med anledning av detta har våra informanter fått göra vissa anpassningar i utförandet av de samtal som förs i pedagogiska grupper för att optimera den tid de och pedagogerna har. Detta är något av ett dilemma som våra informanter uttrycker eftersom de vet att samtal är en viktig del för utveckling på individ-grupp- och organisationsnivå samt i ett förebyggande syfte. Utifrån vårt resultat är samtalsformen kvalificerade samtal fortfarande något som inte är ett vedertaget begrepp ute på fältet, utan en variation där olika samtalsformer och tillsvägagångssätt presenterats.

Syftet med denna studie är att identifiera möjliga framgångsfaktorer och utmaningar i lärares och speciallärares arbeten med elevernas läs- och skrivinlärning i projektet Bästa starten. Syftet är också att undersöka hur EHT kan stödja arbetet i klassrummet samt hur speciallärares kompetens tillvaratas i projektet. Studien syftar även till att undersöka vilka delar av projektet pedagogerna kommer ta med sig i sin fortsatta undervisning. Jag har genomfört 11 kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, varav en med skolpsykolog, fyra med speciallärare och sex med pedagoger som har arbetat med projektet Bästa starten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna framgår att Bästa starten handlar om att varje elev ska få en så bra skolstart som möjligt. Pedagogerna utvecklar och arbetar med ett inkluderande och differentierat arbetssätt i klassrummet med stöd av Elevhälsoteamet. I analysen framkom fyra teman; Upprepning och reflektion, Förebygga som speciallärare, Samverkan mellan Elevhälsoteam och pedagoger samt Metoder som upplevs gynna läs- och skrivinlärningen. En slutsats är att samverkan mellan EHT, speciallärare och pedagoger upplevs som gynnsamt för det förebyggande arbetet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av hög struktur, upprepning och korta arbetspass är upplevelsen att även de svaga eleverna får en chans att följa med i klassrumsundervisningen och en möjlighet att uppleva självförtroendet växa i takt med att de lär sig läsa och skriva. Upprepning och reflektion kan dock ses som både framgångsfaktorer och utmaningar av pedagoger och speciallärare.