Syfte: Syftet med denna uppsats är att få ett exempel på hur diskurser angående ledarskap och entreprenörskap kan komma till uttryck i vardagen i ett småländskt företag. Metodik: Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har i fyra dagar skuggat Grimslövs Skogstjänst AB:s VD Michael Samuelsson och utfört kvalitativa och ostrukturerade intervjuer med honom dessa dagar. Slutsats: Exemplet vi fått fram i slutsatsen av studien visade att diskurser angående ledarskap och entreprenörskap kan komma till uttryck på flera olika sätt. Utifrån Samuelssons yttranden och handlingar i vardagen observerade vi hans sätt att leda, vilket var att (1) alla människor ska få vara med och känna sig delaktiga och viktiga, (2) ta tillvara på de resurser och möjligheter som finns, (3) känslor och tankar i fokus, (4) viktigt med en positiv och hjälpande atmosfär, (5) balans mellan företaget och människor, (6) till viss del en klassisk egenföretagare med fokus på lönsamhet och intresse, (7) försöker vänja sig själv och de anställda vid delegering samtidigt som företaget ska hålla sin kvalité och (8) kommunicerar sina idéer och tankar samt använder sig av känslor i sitt kommunicerande. Med dessa formulerade diskurser kring ledarskap och entreprenörskap tar vi slutsatsen att vår bild av det smålänska ledarskapet är en kombination av ledarskap och entreprenörskap, när det utövas inom en organisation, som utvecklar och bidrar till samhället. / Purpose: The purpose with our study is to make an example of how discourses about leadership and entrepreneurship can be expressed in the everyday life of a company in the Swedish landscape Småland. Method: We have used an abductive and a qualitative research approach. In four days we shadowed the CEO Mr. Samuelsson from Grimslöv Skogstjänst AB. During those days we conducted qualitative and unstructured interviews with the CEO. Conclusion: According to the example in this study it shows that discouses about leadership and entrepreneurship can be expressed in many various ways. Based on Samuelsson’s opinions and actions in the everyday worklife we observed his way of leadership was that (1) all people should be and feel involved, (2) take advantage of the available resources and opportunities, (3) feelings and thoughts in focus, (4) important to have a positive and helping atmosphere, (5) a balance between the company and the employees, (6) partially be a classic self-employed person with focus on profitability and interest, (7) try to get used to delegation while maintaining the company’s quality and (8) communicate the ideas and thoughts as well as make use of emotions. With these discourses about leadership and entrepreneurship our conclusion is that out view of the småländska ledarskapet is a combination of leadership and entrepreneurship, exerted in an organization, that contributes to development to society.

The field of urban hydrology is in need of high temporal resolution data series in order to effectively model and analyse existing and future trends in extreme precipitation. When high resolution data sets are, for any number of reasons, not available for a given location, the technique of disaggregation using a random cascade model can be applied. Previous studies have demonstrated the relevance of random cascades in the context of rainfall data disaggregation with temporal resolutions usually down to 1 hour. In this study, an attempt at disaggregation to a resolution of 1 minute was made. Using newly disaggregated rainfall data for different regions in Sweden, the possibility of clustering rain events into separate regional hyetographs was investigated. The random cascade model was calibrated using existing municipal rainfall data with a temporal resolution of 1 minute, in order to disaggregate continuous 15 minutes data series provided by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The disaggregation process was then performed in multiple stochastic realisations, in order to correct the uncertainties inherent to the random cascade model. The disaggregation results were assessed by comparing them with calibration data: two main rainfall parameters, EV and ED, were analysed by determining their behaviours and distribution. The possibility of transfering calibration parameters from one station to another was also assessed in a similar manner, again by studying EV & ED for different scenarios. Finally, hyetographs were clustered, compared and contrasted, in order to ascertain previously theorized differences between regions. This research showed the feasibility of applying a random cascade model to very high temporal resolutions in Sweden, while replicating rainfall characteristics from the calibration data quite well. The analysis of the spatial transferability of calibration parameters yielded inconclusive results, as rainfall characteristics were preserved in some cases but failed in others. Lastly, distinct regional differences in hyetographs were noted, but no clear conclusions could be drawn owing to the delimitations of this study. / Inom småskalig hydrologisk modellering finns det idag ett behov av dataserier med hög tidsupplösning för att effektivt kunna modellera och analysera både aktuella och kommande trender hos extrema regnhändelser. När högupplösta dataserier är otillgängliga vid en önskad mätplats kan disaggregering med hjälp av en slumpmässig kaskadmodell tillämpas. Tidigare forskning har visat att kaskadmodeller är användbara för disaggregering av regndata med en tidsupplösning av 1 timme. I denna studie disaggregerades dataserier med syftet att uppnå en tidsupplösningav av 1 minut. För att kunna analysera eventuella skillnader mellan regioner klustrades även hyetografer med de framtagna dataserierna. Den slumpmässiga kaskadmodellen kalibrerades med befintlig kommunal data med en tidsupplösning på 1 minut, för att sedan kunna disaggregera 15 minuters data från SMHIs databaser. Disaggregeringen genomfördes i ett antal olika stokastiska realisationer för att kunna ta hänsyn till, och korrigera, de inneboende osäkerheterna i den slumpmässiga kaskadmodellen. Disaggregeringsresultaten bedömdes genom en jämförelse med kalibreringsdata: två regnegenskaper, regnvaraktighet (ED) och regnvolym (EV), analyserades för att kunna bestämma derasfördelningar och beteenden. Kalibreringsparametrarnas överförbarhet analyserades också med hjälp av ED & EV för olika scenarier. Slutligen klustrades hyetografer för att fastställa potentiella skillnader mellan regioner. Studien påvisade möjligheten att använda en slumpmässig kaskadmodell till höga tidsupplösningar i Sverige. Modellen lyckades återskapa regnegenskaper från kalibreringsdata vid disaggregeringen. Möjligheten att överföra kalibreringsparametrar från en station till en annan visade sig dock inte vara helt övertygande: regnegenskaper återskapades endast i vissa fall, men inte i samtliga. Slutligen konstaterades regionala skillnader i hyetografer, men tydliga slutsatser kunde inte dras på grund av underliggande begränsningar med studien.

Trenden med hållbara investeringar har vuxit sig starkare och intressenter ställer krav på etiskt företagande och söker möjligheter till hållbara investeringar. Fenomenet ESG, miljö (E), sociala aspekter (S) och bolagsstyrning (G), är ett av få medel som bedömer och jämför hållbart företagande. Konstruktionen av ESG betyg har förändrats, förr bedömde detta hur väl företag arbetade med hållbarhetsaspekterna, numera fokuseras betygen snarare kring företags exponering mot dessa aspekter. Detta har lett till att ämnet har fått ökad relevans för marknadsaktörer. Tidigare forskning har genererat tvetydiga resultat inom ämnet. Inom denna kontext ämnar uppsatsen undersöka huruvida ESG kan minska den systematiska risken. Detta i syfte att se om hållbarhets beaktning kan ge investerare fördelar i form av lägre risk inom en aktieportfölj. Detta har genomförts med en kvantitativ metod då statistiska tester har tillämpats i syfte att undersöka sambandet mellan betavärde och ESG betyg. Resultaten visade ett statistiskt samband för det allmänna ESG betyget för företagen inom EU, dock ett positivt samband vilket indikerar att högre ESG betyg korrelerar med högre systematisk risk. Vidare diskuteras geografiska skillnader för stora företag inom EU och USA. Trots de icke signifikanta sambanden för företagen inom USA, observerades en negativ korrelation vilket öppnar upp för en diskussion huruvida marknadskrafter eller statliga ingripanden är vägen framåt för hållbara investeringar. / The trend of sustainable investment has been steadily increasing, and stakeholders request both sustainable practices from companies and ways to make sustainable investments. ESG, environmental social and governance, offers one of few ways to judge and compare sustainable business practice. The shift in constructing ESG scores, going from a metric describing a company's sustainable performance to being centered around risk exposure, has led to the area being of higher relevance for market practitioners. Previous research has generated ambiguous results regarding the area. In this context this paper aims to examine whether ESG considerations can minimize systematic risk, resulting in benefits for investors. This is done through a quantitative methodology with a regression analysis in search for a connection between beta value (proxy for systematic risk) and ESG scores (provided by Refinitiv). The results show a statistically significant correlation between the global ESG score and beta within the EU region. However, the correlation was positive, indicating that higher ESG scores gives higher systematic risk. Furthermore, the paper discusses the indicated geographical differences between the examined regions of large cap companies in the EU and USA. Despite the non-significant results from the USA sample, the observed negative correlation can spark a debate whether market power or government involvement is the way forward within sustainable investments.