No description available.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ”Mina varor” vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ”Mina varor” riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade. I denna studie har vi undersökt ICA:s samt dess stamkunders syn på konceptet ”Mina varor” samt var de anser den etiska gränsen går för att lagra privat information. Syfte: Att få förståelse för ICA:s arbete med CRM och dess satsning på ”Mina varor” för att sedan se konceptet ur ett kundperspektiv med fokus på etik och integritetsfrågor. Metod: I studien används en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett via en informantintervju samt påstana intervjuer.  Slutsatser: Att skicka riktade erbjudanden ligger rätt i tiden och vi ser att ICA skall fortsätta att utveckla ”Mina varor” med fokus på etik och integritet. Vi ser att ”Mina varor” medför värde till såväl kund som ICA. För att koncept som ”Mina varor” skall vara hållbara krävs att såväl företag som dess kunder tar ett aktivt ansvar gällande hantering och utlämnande av personlig information.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande. Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv. För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna. Sekundärdata från facklitteratur, vetenskapliga artiklar samt internetkällor har använts som teoretiskt underlag. Utifrån den samlade empirin och genomförda analysen följer nedan uppsatsens slutsats. UNICEFs marknadskommunikation är anpassat till den äldre generationen, denna behöver förnyas för att bättre nå ut till den Yngre Generationen. UNICEF kan genom sin marknadskommunikation dämpa osäkerhet beträffande de bidragande pengarnas säkerhet. Benägenheten till att donera skulle öka om förbättringen som donationspengarna bidrar till skulle förtydligas. Extern kommunikation som påverkar mest är reklam som det svenska folket kan relatera till bättre. Respondenterna upplevde att det var svårt att urskilja UNICEF från en annan välgörenhetsorganisation, brist på differentiering. Det bör uppstå ett samarbete mellan UNICEF och något annat företag för att "förnya" varumärket möjliggöra en anpassning till den Yngre Generationen.

Syfte: Att undersöka hur den yngre generationen (19-29 år) upplever att bankerna arbetar med marknadsföring gentemot dem. Vidare är vårt syfte att undersöka hur den yngre generationen upplever deras relation till bankväsendet, och vad de anser är viktigt i valet av bank. Forskningsfråga: Hur upplever den yngre generationen att bankväsendet arbetar med relationsmarknadsföring gentemot dem? Hur beskriver den yngre generationen sin relation till bankväsendet? Vad anser den yngre generationen är viktigt i valet av bank? Metod: Att utifrån ett deduktivt vetenskapligt synsätt genomföra en enkätundersökning på en population som representerar en yngre generation samt att genom observation klarlägga och analysera bankväsendets användning av sociala medier, webbsidor och kundbemötande. Slutsats: Bankväsendet ägnar sig inte åt ett relationsmarknadsföringsarbete som den yngre generationen upplever som tillfredsställande och tillräcklig. Undersökningen visar att den yngre generationen beskriver sin relation till bankväsendet som relativt avlägsen. Den yngre generationen är också relativt eniga om att det allra viktigaste vid bankval är att känslan av förtroende för personalen och upplevelsen av att banken kan se människan som en enskild individ.

Utifrån den existerande lagstiftningen är det krav på att alla aktiebolag ska ha en revisor. På revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation då 99% av alla revisionsbolag har mindre än tio anställda men samtidigt så har de små revisionsbyråerna en minoritet av marknadsandelen. Detta gör att en stor mängd företag konkurrerar om en relativt sett liten marknad. Den rådande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur små revisionsbyråer använder marknadsföring för att skaffa nya kunder.   Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur små revisionsbolag använder sig av marknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien används ett hermeneutiskt synsätt och en undersökningsmetod bestående av tre kvalitativa intervjuer används för datainsamling. Den s.k. gyllene medelvägen används som angreppssätt.   Den grundläggande teorin i uppsatsen är Grönroos tjänstemarknadsföringstriangel vars tre huvuddelar är extern, intern och interaktiv marknadsföring. Eftersom fokus ligger på den externa markandsföringen används Lovelocks marknadskommunikationsmix bestående av personlig kommunikation, reklam, erbjudanden, publicitet och pr, instruktionsmaterial och företagsdesign.   Efter det att det teoretiska ramverket frasställts utfördes tre kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer analyseras hur väl empirin överensstämmer med teorin för att slutligen diskutera fram en ny substantiv teori. Målet med den nya teorin är att visa betydelsen av nätverkande för små revisionsbyråer då detta inte framgår i tillräckligt i de existerande teorierna. Det som slutligen konkluderas i studien är att de flesta nya kunder tillkommer från rekommendationer och att de tillfrågade företagen använder sig av aktivt nätverkande för att skaffa nya kunder.

No description available.

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och män upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA få information om hur de ska ta hänsyn till genusperspektivet när de sätter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning som är besvarad av 50 stycken respondenter som är medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb än vad männen gör. Detta för att männen inte tar del av de förmåner som erbjuds från kundklubben i lika stor utsträckning som kvinnorna. Därför bör företaget anpassa utskicken beroende på om budskapen riktas till kvinnorna eller männen. Detta för att bättre lyckas behålla relationerna med kunderna under en längre tid.

<p>Den första juli 2009 infördes ROT-avdraget, ett avdrag som innebär att privatpersoner har rätt att endast betala halva arbetskostnaden vid arbeten som utförs i deras hem. Detta har således bidragit till att företag som påverkas av detta och kan erbjuda tjänster som är avdragsgilla för privatpersoner får operera på en marknad under stora förändringar den senaste tiden. Denna uppsats kommer att behandla företag som utför hushållsnära tjänster så som hemstädning, fönsterputs och snöskottning med mera. För att lyckas på en marknad som förändras är det viktigt att kunna anpassa sig och differentiera sig gentemot sina konkurrenter och för att göra det så finns det flertalet olika angreppssätt.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom hushållsnära tjänster jobbar med och har för inställning till marknadsföring. Vidare har uppsatsen för avsikt att redogöra för läsaren hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter och vilka svårigheter det medför. Som empiriskt underlag har sex stycket företag intervjuats.</p>

Forskningsfråga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende på försäljningskanal?   Syfte: Ge en djupare förståelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende på om detaljisten har en online närvaro eller bedriver multikanalhandel.   Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod. Vår empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fältet samt personer vid detaljister som verkar inom den valda detaljhandelsbranschen.   Slutsats: Genom analysen har det påvisats att kundrelationer är viktigt för detaljisterna, dock arbetar de i dagsläget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken är relationsbyggande, medan e-handeln är datordrivet och nyhetsbrev är det centrala vid relationsbyggandet. Lojaliteten är i dagsläget låg, för att detaljisterna ska få lojala kunder är förtroende och servicekvalitet viktiga faktorer. Multikanalhandel kan bidra till ökad lojalitet då detaljisterna därmed kan tillhandahålla ett brett sortiment, som passar flertalet kunder, samt att det kan sprida varumärket. För att detaljister ska lyckas med sina kundrelationer visar vår studie på att strategier är av vikt.

Dagens kund har ett större behov av att konsumera upplevelser än tidigare. Detta leder till att antalet upplevelseföretag ökar. Upplevelser kan ge kunden ett värde som bidrar till en högre konkurrensfaktor för företaget än om de enbart konkurrerar med kvalitet och pris. Fastän upplevelseföretag kan ge ett unikt värde till kunden är det viktigt att de även fokuserar på relationsmarknadsföring i sin marknadsstrategi. Det innebär att det skall finnas en ömsesidighet i relationen mellan företaget och kunden. Denna studie går ut på att undersöka hur mycket upplevelseföretag som ständigt vill öka sina marknadsandelar arbetar med att skapa långvariga relationer med sina kunder. För att bygga upp långvariga relationer är det viktigt att företaget bland annat har ett bra system för att rätta till felaktigheter och en utarbetad kunddatabas. Vi har valt att göra en fallstudie av Birka Cruises AB och dess nya upplevelsefartyg Birka Paradise. Studien är gjord med en kvalitativ ansats ur ett företagsperspektiv. Det vetenskapliga förhållningssättet är deduktivt eftersom vi utgår från tre teorier och en hypotes som sedan testas i verkligheten Den empiriska undersökningen bygger på tre intervjuer med icke-standardiserade frågeformulär. Dessa intervjuer ligger till grund för vår analys och slutsats. Resultatet visar att Birka Cruises arbetar relationsinriktat med kunder som själva tagit initiativ till att ingå ett medlemskap i företagets kundklubb, Club Birka. Dessa kunder finns med i en kunddatabas där personliga uppgifter sparas. Denna information kan användas för att skicka ut aktuella och personliga erbjudanden till kunderna. På detta sätt försöker företaget skapa långvariga relationer med sina kunder. De kunder som dock inte själva tar initiativ till ett medlemskap ses mer som en allmän publik och företaget gör inget för att starta en relation.