<p><strong>Syfte:</strong> Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa. Mot bakgrund av undersökningens resultat är syftet i andra hand att ge förslag på hur företaget kan stärka relationen med sina kunder ytterligare för att bli mer konkurrenskraftiga.  </p><p><strong>Metod: </strong>Jag har använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod som har tagit sin form i muntliga intervjuer och en enkätundersökning. Ansatsen är deduktiv och studien bygger främst på den hermeneutiska filosofin som innebär att göra egna tolkningar och få en djupare förståelse.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Sammantaget har Redovisningshuset lyckats bygga upp goda relationer genom nytänkande och engagerad inställning inför framtiden. Det visar sig att de har goda insikter i kundens behov vilket också förstärks av kundernas positiva utlåtande. För att stärka konkurrenskraften bör Redovisningshuset utveckla en ny vision som speglar företagets intresse gentemot kundrelationer, utöka tjänsteutbudet med coaching, identifiera kundernas framtida revisionsbehov, samt utveckla kontaktvägarna mellan kunderna och konsulterna.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Att undersöka huruvida externa marknadsföringsmetoder kan implementeras i Redovisningshusets fortsatta arbete för att locka nya kunder. Vidare kan också en djupgående marknadsplan utvecklas som stöd för att lättare identifiera möjliga kunder.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt bidragit till fördelaktig information för Redovisningshusets fortsatta kundarbete.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kundrelationer; Relationsmarknadsföring; Lojalitet; Kvalitet; Kundtillfredsställelse.</p> / <p><strong>Aim:</strong> “The removal of the compulsory auditing claim”<em> </em>introduces the accounting business to new challenges. Accountants will be forced to compete for their customers.  Being an accountant does not only include annual account, declaration, and numbers; it also involves being service minded, interacting and communicating with customers. The purpose of this paper is to identify the important factors for developing long term customer relations. The aim is to find out how Redovisningshuset i Hudiksvall AB can enhance their customer relations to meet the challenges of the future.</p><p><strong>Method:</strong> To achieve my purpose I have chosen to use qualitative and quantitative methods. I have gathered data from personal interviews with several of Redovisningshuset’s employees and from a survey with the company’s costumers. I have been inspired by established theories and new literatures in the field.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Altogether, through innovative thinking and a great interest to improve Redovisningshuset has succeeded to build strong relations with their customers.  The customers’ clearly stated that the employees have good knowledge of their customers’ needs. To improve, Redovisningshuset ought to develop a new vision which reflects the company’s interest in customer relations, expand their coaching services, identify their customers’ future needs and auditing process, and develop ways of communication. My conclusion is that these things will enhance the Redovisningshuset’s competitiveness.</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong>  Research how Redovisningshuset can use extern marketing methods to engage new customers. Further, it can be interesting to develop a profound marketing plan that can be used as a support to identify new prospects and customers.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This paper has contributed with deeper understanding of customer relations and information which can help Redovisningshuset in their continuing process of improving customer relations.  </p><p><strong>Key words</strong>: Customer Relationship; Relationship marketing; customer focus; customer interaction; customer loyalty; Customer satisfaction.</p>

<p>Syfte: Anledningen att vi valt CRM som uppsatsämne är att det de senaste åren blivit en trend bland företag att använda sig av detta verktyg. Det som gör ämnet ännu mer intressant är att undersökningar visar att många företag misslyckas i sina försök att implementera CRM. Den svenska banken Swedbank är ett företag som dock borde ha förutsättningar att lyckas. Syftet med denna uppsats att öka kunskapen om CRM genom att undersöka hur Swedbank implementerat och använder sig av CRM. Vi har även haft som ambition att undersöka vilka fördelar implementeringen och användningen av CRM har givit Swedbank.</p><p>Metod: Utifrån syftet med denna promemoria har vi valt att utföra intervjuer på Swedbank. Syftet med denna typ av analys skapar grund för att få en djupare förståelse om hur intervjuobjekten uppfattar bankens sätt att arbeta med CRM. Källor som vi övrigt använt oss av för att samla in vår data är litteratur och Internet.</p><p>Resultat & slutsats: Intervjuobjekten beskriver generellt implementeringen av CRM med en positiv ton, vilket återkommer i samtliga intervjuer. Även om korrespondenterna är partiska i frågan är vår övertygelse att svaren återspeglar de verkliga förhållandena inom organisationen. Utifrån den teori som ligger till grund för uppsatsen har vi dragit slutsatsen att Swedbank har lyckats väl med sin implementering av CRM. En annan slutsats är att CRM är mer än ett marknadsföringsverktyg för Swedbank. CRM kan även implementeras för att användas som ett organisations- eller ekonomistyrnings verktyg.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att CRM- systemet uppfattas på olika vis i olika företag är det svårt att få en god bild av det hela genom att endast undersöka ett företag. För att få en bra bild av hur CRM implementeras och används, bör fler företag inom bankbranschen undersökas. Vi tycker också att det vore intressant att undersöka och jämföra CRM- systemet mellan olika kontor inom samma bankföretag.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats skulle kunna ligga som ett stöd vid en kartläggning om hur ett företag ska gå till väga då man önskar att implementera CRM som verktyg. Uppsatsen pekar även på risker och problem som företag kan stöta på vid implementeringen.</p>

<p>Syfte: En medlemsdatabas innehåller uppgifter om en organisations medlemmar som kan vara ett intressant underlag för beslut inom verksamheten. Allt fler organisationer utnyttjar medlemsdatabasen, då den kan underlätta i arbetet med att skapa en starkare relation mellan organisationen och dess medlemmar. Friskis&Svettis i Gävle vill bevara och underhålla relationen mellan föreningen och medlemmarna. Friskis&Svettis har idag en medlemsdatabas med personuppgifter som registrerar varje gång medlemmarna tränar.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva Friskis&Svettis medlemsdatabas, se vilka möjliga användningsområden den har och vilka användningsområden som skulle underlätta i föreningens verksamhet.</p><p>Nedan följer frågor vi arbetat efter:</p><p>• Vad är en medlemsdatabas?</p><p>• Vilka data finns idag i medlemsdatabasen och hur används den idag?</p><p>• Hur påverkar Friskis&Svettis policy användningen av medlemsdatabasen?</p><p>• Vilken möjlighet finns att använda medlemsdatabasen på ett mer effektivt sätt kopplat till verksamheten?</p><p>• Hur kan medlemsdatabasen utvecklas?</p><p>• Vilka behov har Friskis&Svettis av en medlemsdatabas?</p><p>Metod: Vi har arbetat enligt en arbetsmodell som visar de fem delprocesserna vid en forskningsstudie. Vi har i teoridelen använt oss av sekundärdata i form av böcker inom områdena marknadsföring och metodlära. Empiridelen bygger främst på intervjuer av Friskis&Svettis anställda och föreningens medlemmar. Vi har även tagit del av den medlemsundersökning som Friskis&Svettis genomförde i November 2007</p><p>Resultat & slutsats: En medlemsdatabas kan vara allt från ett enkelt medlemsregister till ett mer avancerat M.I.S (Management Information System). Den kan fungera som ett verktyg vid beslutsfattande men även som ett hjälpmedel för att stärka relationen mellan en organisation och dess medlemmar. Friskis&Svettis lagrar personuppgifter om medlemmarna i databasen och registrerar varje gång de tränar. Friskis&Svettis använder sig inte i någon större utsträckning av informationen i databasen. Vår uppfattning är att det är mer aktuellt för Friskis&Svettis att använda medlemsdatabasen som en informationskanal, än för att öka lönsamheten via kringprodukter och analysera medlemsunderlaget.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna uppsats inte tagit någon hänsyn till den ekonomiska aspekten som en eventuell utveckling av medlemsdatabasen skulle medföra. Vi har inte heller undersökt ifall det finns ett generellt behov hos medlemmarna av en medlemsdatabasutveckling.</p><p>I och med att en utveckling och synkronisering mellan medlemsdatabasen och föreningens hemsida är omfattande, ser vi gärna fortsatta studier i att undersöka huruvida föreningens medlemmar är i behov av och är intresserade av en eventuell utveckling.</p><p>I dag vet vi inte om det finns ett intresse hos föreningens medlemmar om en eventuell databasutveckling. Vi skulle gärna se att en undersökning genomfördes om en samlad medlemsdatabas för Friskis&Svettis riksorganisation är möjlig och av intresse för föreningen?</p><p>Vi har i denna uppsats inte tagit hänsyn till den ekonomiska aspekten. Med bakgrund till detta ser vi gärna att en studie genomförs, med syfte att undersöka om det finns en möjlighet ur ett ekonomiskt perspektiv, att utveckla Friskis&Svettis medlemsdatabas?</p><p>De lokala Friskis&Svettisanläggningar är ekonomiskt oberoende av varandra. En jämförelse mellan dem skulle kunna göras och där undersöka hur deras användning av databasen skiljer sig från varandra.</p>

<p><strong>Bakgrund:                          </strong></p><p>Sverige har idag över tjugosextusen bostadsrättsföreningar och allmännyttan säljer ut allt fler hyresrätter till ombildning. Det är därför märkligt att det trots omfattande litteratur om fastighetsförvaltning, kundorientering och tjänstemarknadsföring inte finns sådan med fokus på kunden bostadsrättsföreningar. Om man har bostadsrättsföreningar som kund hur bör man då arbeta med sin tjänst och hur kundanpassar man?</p><p><strong>Syfte:                                  </strong></p><p>Syftet med arbetet är att utifrån tjänstemarknadsföringens verktyg undersöka hur man som ekonomiskfastighetsförvaltare med fördel kan bemöta bostadsrättsföreningars behov.</p><p><strong>Metod:                               </strong></p><p>Genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning, med 9 ekonomer på Riksbyggen Mellersta respektive deras kunder samlade vi in vår empiri. Sekundärdata inhämtades från, för frågeställningen, relevanta källor.</p><p><strong>Teori:                                 </strong></p><p>Teorin är uppdelad i 6 huvuddelar där de två första förklarar begreppen tjänster och kvalitet. Därefter 3 avsnitt angående relationer och kundorientering. Avslutningsvis ett avsnitt med fokus på fastighetsförvaltning.</p><p><strong>Empiri:                               </strong></p><p>Denna del av uppsatsen bygger på intervjuer för att visa på hur Riksbyggen arbetar med sin tjänst ekonomisk fastighets- förvaltning. Även resultatet av vår enkätundersökning redovisas, vilken vi genomförde för att utröna vad kunderna anser om tjänsten.</p><p><strong>Analys:                              </strong></p><p><strong> </strong>Jämförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analys och för att se vilka delar av teorin som är tillämpliga även för bostadsrättsföreningar</p><p><strong>Slutsats:                             </strong></p><p>Vi har kommit fram till att Riksbyggen arbetar tillfredställande med sin tjänst ekonomiskfastighetsförvaltning och att den därför kan ligga till grund för våra slutsatser om hur man bör arbeta med tjänsten. Vi har även funnit att den teori som finns, även om den inte är skriven för detta område, i mångt och mycket är tillämplig. Den viktigaste slutsatsen är att ekonomiska fastighetsförvaltare nu och i framtiden bör arbeta kunddrivet och kundorienterat, vi presenterar även vägar att göra detta på.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong>                     </p><p>In Sweden today there are more then 26 000 bostadsrättsföreningar and the public housing are selling their renal estates and many of them are turned into bostadsrätter. There for it´s curious that, in spite of loads of various theory regarding costumer orientation, real estate management and service management concerning real estate, there lacks theory focusing on bostadsrättsföreningar. How should you work with your service and adapt to your customer if it´s at bostadsrättsförening.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose:                             </strong></p><p>The purpose of the thesis is, based on service marketing tools, to investigate how a real estate managing company successfully can satisfy a bostadsrättsförenings needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:                             </strong></p><p>Through qualitative interviews with nine respondents from Riksbyggen Mellersta and thorough a quantitative survey with their customers. Our theory was gathered from, for our purpose, relevant sources.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Theory:                             </strong></p><p><strong> </strong>The theory is divided in to six main parts were the first two explains service and quality. There after there is three parts concerning relations and costumer orientation. The chapter ends with a part focusing on real estate management.</p><p> </p><p><strong>Empiri:                              </strong></p><p><strong> </strong>This part of the essay is based on the interviews made and through them show how Riksbyggen works with their service real estate management.  We also present the results from our survey, which was made to reveal the costumers opinions.</p><p> <strong>Analysis:                           </strong></p><p><strong> </strong>Comparing the theories and the empirical research to analyze and to see whether the existing theory is adaptable for bostadrättsföreningar.  </p><p> <strong>Conclusions:                      </strong></p><p>We have come to the conclusion that Riksbyggen provides a satisfying service to their customers, and we can there for use it as a ground for our conclusions about providing a good real estate managing service. We also found that the available theory, even though not written for this matter, can be used in this situation. Our most important conclusion is that real estate mangers today and in the future should be working with costumer orientation and use customer satisfaction as their main goal. We also present ways of working with this<strong></strong></p>

<p>The purpose of this essay is to analyze and understand the effects that a recession can have on a company’s marketing department. In times of a recession most companies have less means to promote their products to their target market and to build their brand. This means that cutting the marketing budget will show some effects on today’s way of marketing. I want to highlight some key aspects when it comes to marketing in a world of change, amongst these aspects are how does companies work with service management and is there a need to constant renewal of the servicescape? Is marketing in a recession more accurate when companies no longer can be “fat and lazy” but instead have to cut expenses and make cost efficient marketing efforts?</p><p>This essay is based on a qualitative method where seven people have been interviewed about their point of views on the subject. The interview objects have been selected to participate in this essay because of their specific knowledge about the subject in question.</p>

<p><strong>Title: </strong>Bergslagens Sparbank – A market survey of the bank’s corporate customer’s attitudes</p><p><strong>Seminar</strong><strong> date: </strong>2010-02-05</p><p><strong>Course: </strong>Individual essay, 30 higher education credits</p><p><strong>Authors: </strong>Mathias Lindberg, Bogdan Efimov</p><p><strong>Advisor: </strong>Pia Lindell</p><p><strong>Key Words: </strong>relationship marketing, finance industry,  customer satisfaction, customer loyalty</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this essay is to try to identify those factors that lead to customer satisfaction and customer loyalty among the corporate customers to Bergslagens Sparbank. The purpose is also to find out what the corporate customer think about Bergslagens Sparbank and why they think as they do.</p><p><strong>Method: </strong>For this essay the authors have chosen to use a combination of qualitative and quantitative methods. The reason for that a combination of these methods have been chosen is because the authors thought that it was a proper way to answer the essays main questions since these questions are of both qualitative and quantitative nature. Further the essay is built on an abductive approach.</p><p><strong>Conclusions: </strong>We have identified several factors that create customer satisfaction and customer loyalty among the corporate customers to Bergslagens Sparbank.<strong> </strong>Mainly the corporate customer wants that Bergslagens Sparbank acts more like a partner and that the bank is more engage in the corporate customers businesses. There are also other factors that create customer satisfaction and customer loyalty, an example is that the bank should create a total experience around their core services. Other examples are the importance of personnel in the creation of customer satisfaction and loyalty and that the bank can provide all the available services in the market and that these services work without any problems.</p>

<p>Idag karakteriseras den svenska bankmarknaden av hård konkurrens på en mättad marknad vilket gör det viktigt att ha behålla kunderna. För att lyckas med detta informerar bankerna kunderna kontinuerligt om nya och befintliga tjänster och produkter, oftast i brevform. Fler kunder gör fler affärer i dagens samhälle vilket leder till ytterligare brev till kunderna. Ovan resulterar i att bankerna överexponerar sina egna kunder med brev. Kunden upplever att den får för många brev och kan därmed tappa intresset för att läsa breven och kan därmed missa viktig information. Om kunden upplever det som en belastning finns risken att kunden blir missnöjd och känner ett minskat värde med att vara kund hos sin bank. För att få kunden involverad är det viktigt att kunden får bestämma hur och vad för information kunden vill ta del av. Det är även bra om kunden själv kan välja vilken kontaktyta som skall användas. Detta tyder på att bankerna inte använder sina informationskanaler på ett tillfredsställande sätt för kunden vilket ger både kunden och banken ett lägre värde i deras relation.</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera bankernas brevinformation till kunderna utifrån ett kund- och kanalperspektiv. Detta har gjorts genom en kvantitativ undersökning med 50 stycken respondenter.</p><p>Den slutsats som författarna kommit framtill är att med dagens system av brevflödet, kan inte bankerna ge kunderna ett mervärde. Detta resulterar i att bankerna ej kan skapa kundlojalitet med hjälp av brev som informationskanal. Idag kan bankerna ej erbjuda kunderna den kundanpassning och delaktighet som kunderna vill ha. Kunderna vill själva välja vilken information de skall få och på vilket sätt de skall få den. Författarna tror att de finns en klar möjlighet att skapa bättre kundlojalitet, men då krävs det att bankerna ser över hela informationskanalen till kunderna.</p><p>Om banken lyckas skapa intressanta och kundanpassade brev som kunden tar sig tid till att läsa och förstår innehållet i, så ökar chansen avsevärt att kunden blir lojal emot sin bank.</p>

<p>Problembakgrund: Hur gör företagen för att upprätthålla en god relation med sina kunder? Hur klarar företagen att anpassa sig för att hålla god kvalitet och hantera logistiska problemlösningar med bibehållet goda relationer?</p><p>Syfte: Att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter gör för att förvalta och utveckla relationerna med sina kunder samt maximera kundnyttan genom ett logistiskt synsätt.</p><p>Resultat: Båda leverantörerna anser att sitt respektive varumärke är starkt och att kunderna väljer varumärket före produkten. Kunderna å andra sidan säger att de väljer produkten före varumärket. Likheterna mellan de båda företagens arbetssätt är stora, förutom deras logistikstrategier. Det vill säga på vilket sätt som logistiken anses ge störst kundnytta i form av konkurrenskraft.</p><p>Främsta skillnaden hos leverantörerna för att skapa mervärde åt kunden, är att Pågen arbetar med personliga relationer genom butikssäljarna. Polarbröd skapar mervärdet genom Polfärskt personal samt automatisk orderläggning i Pipe chain. Företagen hanterar avlastning och plockning i butikerna vilket minskar personalbehovet från butikens sida. Pågen har transportbilar som inte är så kallad ”fullhöjd” och därmed kommer åt att lasta av vid alla lastkajer. Polarbröd överlåter till distributören Polfärskt att sköta anpassningen till kundernas godsmottagningar. Enkäterna visar att respondenterna är nöjda med de båda leverantörernas kundanpassningar.</p> / <p>Background: How do companies maintain good relations to their customers? How do companies adapt in order to keep high standards and deal with logistics problem solving and still keep good relations to their customers?</p><p>The main objective of the study: To find out how Swedish grocery industries maintain and develop relations to their costumers with maximum costumer satisfaction from a logistic point of view.</p><p>Results: Both suppliers think that their brand is vital and that the costumers choose the brand instead of the product. The costumers on the other hand say that they choose the product instead of the brand. The suppliers’ way of dealing with the costumers are almost the same except their strategies regarding logistics.</p><p>Between Polarbröd and Pågen the main differences are how customer value is created. Pågen has a classic sales structure were the orders are registered by personal to personal contact. Polarbröd is making the orders through an auto misted computer system. To classify which system that is to prefer is a matter of taste. Does the customer prefer less contact or does he prefer the personal contact of communication. The survey result shows that the differences between Polarbröd and Pågen is not significant and cannot be stated. But some differences has been noted.</p>

<p>Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren. Tjänsten är till för att höja bostadens försäljningspris genom att tilltala fler köpare och därigenom öka budgivningen. Tjänstens effekt är knuten till budgivningen, vilket gör den svårvärderad då många faktorer påverkar budgivningen. Undersökningen syftar därmed till att belysa och analysera hur en tjänst som homestyling marknadsförs då det är svårt att bevisa prisökningen som tjänsten kan ge.</p><p>Undersökningen genomfördes genom intervjuer med åtta homestylingföretag verksamma i Stockholm. För att undersöka hur marknadsföringen fungerar i homestylingföretag söktes gemensamma mönster i de intervjuade företagen. De medverkande företagen var Stage@home, Inne, Ljuva Rum och MIG Design, Andreea Inredning & Design, Loft, Twentyfourdesign, Linjeinredning och Mihome.</p><p>Undersökningens slutsats är att marknadsföringsstrategierna inte skiljer sig markant homestylingföretagen emellan. Flera tydliga mönster finns och tre av dem är extra dominerande. Det främsta mönstret är att homestylingföretagen är väldigt beroende av sina mäklarkontakter, detta för att de får nästintill alla sina kunder genom dem. Ett annat mönster är att homestylingföretagen mestadels använder Internet som marknadsföringskanal. Vikt läggs även på relationer men enbart med mäklare. Homestylingföretagen ser inte sina kunder som återkommande och finner det svårt att ha långsikta relationer med dessa.</p>

<p>Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.</p><p>Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.</p><p>Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation. Detta sker genom intervjuer med leverantörerna av film samt Astoria Cinemas, en enkätundersökning av konsumenter och insamlande av artiklar rörande biografbranschen vilka tillsammans bildar den empiri varifrån en metodtriangulering utförs.</p><p>Hela studien är skriven utifrån ett nätverksperspektiv då detta täcker in de teorier som uppsatsens teoretiska referensram bygger på. Målvariabeln är tillväxt och för att nå denna används teorier inom relationsmarknadsföring rörande lojalitet, differentiering, konkurrenskraft och värdeskapande i form av samproduktion. Den teoretiska modell som byggts upp visar hur marknadsutmanaren bör skapa ett incitament för leverantörerna genom att vara marknadsledande inom ett visst segment och på så sätt bli den naturliga kanalen för dem att nå dessa kundgrupper.</p><p>Det som framkommit av studien är att Astoria Cinemas har förutsättningar att skapa tillväxt, men att detta kräver samproduktion med leverantörer vilket kräver att Astoria Cinemas lyckas med differentiering, positionering, skapa kundlojalitet och öka förhandlingsstyrkan.</p>