Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga företag i undersökningen ser bloggen som någonting positivt. Bloggen ses som en möjliggörare för öppenhet och trovärdighet samtidigt som informationen når konsumenten genom ett eget aktivt val. Däremot saknas än så länge den optimala mätbarheten i bloggen som verktyg då fenomenet är relativt nytt och outvecklat.

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör. Eftersom avtalet med Swebus har uppkommit ur en offentlig upphandling vill vi även undersöka hur det påverkar relationen mellan organisationerna. För att nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ undersökning av de två organisationerna. Intervjuer har skett med respondenter på Karlstadbuss och Swebus. Totalt har fyra intervjuer genomförts, tre på Karlstadbuss och en på Swebus. Det medför att det kan vara svårt att skilja mellan respondenternas personliga åsikter och vad som är representativt för organisationen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det används en rad relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna. Det verkar som Karlstadbuss och Swebus är på våg åt rätt håll och att de relationsfrämjande ätgärderna som gjorts har stärk relationen. Angående huruvida den offentliga upphandlingen har påverkat relationen kan inga klara slutsatser dras, dock kan vi konstatera att den begränsar utvecklingen av relationen till viss del. Resultaten vi har kommit fram till presenteras mer djupgående i kapitel sju.

Idag karakteriseras den svenska bankmarknaden av hård konkurrens på en mättad marknad vilket gör det viktigt att ha behålla kunderna. För att lyckas med detta informerar bankerna kunderna kontinuerligt om nya och befintliga tjänster och produkter, oftast i brevform. Fler kunder gör fler affärer i dagens samhälle vilket leder till ytterligare brev till kunderna. Ovan resulterar i att bankerna överexponerar sina egna kunder med brev. Kunden upplever att den får för många brev och kan därmed tappa intresset för att läsa breven och kan därmed missa viktig information. Om kunden upplever det som en belastning finns risken att kunden blir missnöjd och känner ett minskat värde med att vara kund hos sin bank. För att få kunden involverad är det viktigt att kunden får bestämma hur och vad för information kunden vill ta del av. Det är även bra om kunden själv kan välja vilken kontaktyta som skall användas. Detta tyder på att bankerna inte använder sina informationskanaler på ett tillfredsställande sätt för kunden vilket ger både kunden och banken ett lägre värde i deras relation. Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera bankernas brevinformation till kunderna utifrån ett kund- och kanalperspektiv. Detta har gjorts genom en kvantitativ undersökning med 50 stycken respondenter. Den slutsats som författarna kommit framtill är att med dagens system av brevflödet, kan inte bankerna ge kunderna ett mervärde. Detta resulterar i att bankerna ej kan skapa kundlojalitet med hjälp av brev som informationskanal. Idag kan bankerna ej erbjuda kunderna den kundanpassning och delaktighet som kunderna vill ha. Kunderna vill själva välja vilken information de skall få och på vilket sätt de skall få den. Författarna tror att de finns en klar möjlighet att skapa bättre kundlojalitet, men då krävs det att bankerna ser över hela informationskanalen till kunderna. Om banken lyckas skapa intressanta och kundanpassade brev som kunden tar sig tid till att läsa och förstår innehållet i, så ökar chansen avsevärt att kunden blir lojal emot sin bank.

Problembakgrund: Hur gör företagen för att upprätthålla en god relation med sina kunder? Hur klarar företagen att anpassa sig för att hålla god kvalitet och hantera logistiska problemlösningar med bibehållet goda relationer? Syfte: Att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter gör för att förvalta och utveckla relationerna med sina kunder samt maximera kundnyttan genom ett logistiskt synsätt. Resultat: Båda leverantörerna anser att sitt respektive varumärke är starkt och att kunderna väljer varumärket före produkten. Kunderna å andra sidan säger att de väljer produkten före varumärket. Likheterna mellan de båda företagens arbetssätt är stora, förutom deras logistikstrategier. Det vill säga på vilket sätt som logistiken anses ge störst kundnytta i form av konkurrenskraft. Främsta skillnaden hos leverantörerna för att skapa mervärde åt kunden, är att Pågen arbetar med personliga relationer genom butikssäljarna. Polarbröd skapar mervärdet genom Polfärskt personal samt automatisk orderläggning i Pipe chain. Företagen hanterar avlastning och plockning i butikerna vilket minskar personalbehovet från butikens sida. Pågen har transportbilar som inte är så kallad ”fullhöjd” och därmed kommer åt att lasta av vid alla lastkajer. Polarbröd överlåter till distributören Polfärskt att sköta anpassningen till kundernas godsmottagningar. Enkäterna visar att respondenterna är nöjda med de båda leverantörernas kundanpassningar. / Background: How do companies maintain good relations to their customers? How do companies adapt in order to keep high standards and deal with logistics problem solving and still keep good relations to their customers? The main objective of the study: To find out how Swedish grocery industries maintain and develop relations to their costumers with maximum costumer satisfaction from a logistic point of view. Results: Both suppliers think that their brand is vital and that the costumers choose the brand instead of the product. The costumers on the other hand say that they choose the product instead of the brand. The suppliers’ way of dealing with the costumers are almost the same except their strategies regarding logistics. Between Polarbröd and Pågen the main differences are how customer value is created. Pågen has a classic sales structure were the orders are registered by personal to personal contact. Polarbröd is making the orders through an auto misted computer system. To classify which system that is to prefer is a matter of taste. Does the customer prefer less contact or does he prefer the personal contact of communication. The survey result shows that the differences between Polarbröd and Pågen is not significant and cannot be stated. But some differences has been noted.

Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren. Tjänsten är till för att höja bostadens försäljningspris genom att tilltala fler köpare och därigenom öka budgivningen. Tjänstens effekt är knuten till budgivningen, vilket gör den svårvärderad då många faktorer påverkar budgivningen. Undersökningen syftar därmed till att belysa och analysera hur en tjänst som homestyling marknadsförs då det är svårt att bevisa prisökningen som tjänsten kan ge. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med åtta homestylingföretag verksamma i Stockholm. För att undersöka hur marknadsföringen fungerar i homestylingföretag söktes gemensamma mönster i de intervjuade företagen. De medverkande företagen var Stage@home, Inne, Ljuva Rum och MIG Design, Andreea Inredning & Design, Loft, Twentyfourdesign, Linjeinredning och Mihome. Undersökningens slutsats är att marknadsföringsstrategierna inte skiljer sig markant homestylingföretagen emellan. Flera tydliga mönster finns och tre av dem är extra dominerande. Det främsta mönstret är att homestylingföretagen är väldigt beroende av sina mäklarkontakter, detta för att de får nästintill alla sina kunder genom dem. Ett annat mönster är att homestylingföretagen mestadels använder Internet som marknadsföringskanal. Vikt läggs även på relationer men enbart med mäklare. Homestylingföretagen ser inte sina kunder som återkommande och finner det svårt att ha långsikta relationer med dessa.

Syfte: Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa. Mot bakgrund av undersökningens resultat är syftet i andra hand att ge förslag på hur företaget kan stärka relationen med sina kunder ytterligare för att bli mer konkurrenskraftiga.   Metod: Jag har använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod som har tagit sin form i muntliga intervjuer och en enkätundersökning. Ansatsen är deduktiv och studien bygger främst på den hermeneutiska filosofin som innebär att göra egna tolkningar och få en djupare förståelse. Resultat & slutsats: Sammantaget har Redovisningshuset lyckats bygga upp goda relationer genom nytänkande och engagerad inställning inför framtiden. Det visar sig att de har goda insikter i kundens behov vilket också förstärks av kundernas positiva utlåtande. För att stärka konkurrenskraften bör Redovisningshuset utveckla en ny vision som speglar företagets intresse gentemot kundrelationer, utöka tjänsteutbudet med coaching, identifiera kundernas framtida revisionsbehov, samt utveckla kontaktvägarna mellan kunderna och konsulterna. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka huruvida externa marknadsföringsmetoder kan implementeras i Redovisningshusets fortsatta arbete för att locka nya kunder. Vidare kan också en djupgående marknadsplan utvecklas som stöd för att lättare identifiera möjliga kunder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt bidragit till fördelaktig information för Redovisningshusets fortsatta kundarbete. Nyckelord: Kundrelationer; Relationsmarknadsföring; Lojalitet; Kvalitet; Kundtillfredsställelse. / Aim: “The removal of the compulsory auditing claim” introduces the accounting business to new challenges. Accountants will be forced to compete for their customers.  Being an accountant does not only include annual account, declaration, and numbers; it also involves being service minded, interacting and communicating with customers. The purpose of this paper is to identify the important factors for developing long term customer relations. The aim is to find out how Redovisningshuset i Hudiksvall AB can enhance their customer relations to meet the challenges of the future. Method: To achieve my purpose I have chosen to use qualitative and quantitative methods. I have gathered data from personal interviews with several of Redovisningshuset’s employees and from a survey with the company’s costumers. I have been inspired by established theories and new literatures in the field. Result & Conclusions: Altogether, through innovative thinking and a great interest to improve Redovisningshuset has succeeded to build strong relations with their customers.  The customers’ clearly stated that the employees have good knowledge of their customers’ needs. To improve, Redovisningshuset ought to develop a new vision which reflects the company’s interest in customer relations, expand their coaching services, identify their customers’ future needs and auditing process, and develop ways of communication. My conclusion is that these things will enhance the Redovisningshuset’s competitiveness. Suggestions for future research:  Research how Redovisningshuset can use extern marketing methods to engage new customers. Further, it can be interesting to develop a profound marketing plan that can be used as a support to identify new prospects and customers. Contribution of the thesis: This paper has contributed with deeper understanding of customer relations and information which can help Redovisningshuset in their continuing process of improving customer relations.   Key words: Customer Relationship; Relationship marketing; customer focus; customer interaction; customer loyalty; Customer satisfaction.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsbyggande i e-handel – kundrelationer utan det personliga mötet Författare: Maria Hellquist Handledare: Leif Rytting Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012. Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:  På vilka sätt förtroende och lojalitet kan främjas i relationsbyggande inom e-handeln  Varumärkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.  Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende på både hemsidan och social media. I anslutning till detta har följande forskningsfråga formulerats  Vad är karaktäristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nätbaserade företag inom konsumentvaruhandeln? Metod Jag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning då jag vill få en djupare förståelse av fenomenet snarare än en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktär eftersom jag har utgått från det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i åtanke. Det empiriska materialet är insamlat genom sex stycken personliga intervjuer med sju respondenter från två kommunikationsbyråer, två e-handelsföretag, branschorganisationen Svensk Distanshandel samt en doktorand i företagsekonomi. Slutsatser Genom den teoretiska och empiriska analysen har vissa mönster kunnat urskiljas. Det framkommer att för att kunder ska vilja inleda en interaktion med ett e-handelsföretag måste de känna förtroende för det. Här spelar hemsidans utformning och design en viktig roll, men framför allt är det arbetet efter köp som är det viktiga. En fungerande leverans är centralt för nätbutikerna och påverkar kundernas förtroende för företaget. Om något ändå går fel är en god problemhantering av största vikt, där det gäller att lyssna på kunden och lösa problemen individuellt för varje kund. Problemen måste lösas snabbt och smidigt och returnering av varor bör inte vara krångligare för nätbutiker än fysiska butiker. Ett starkt varumärke gör också att kunden känner igen nätbutiken och är mer benägen att handla hos dem. Till sist visade också analysen att social media är ett viktigt verktyg för att kommunicera med kunderna och upprätthålla relationer med dem.

SAMMANFATTNING Sociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential. Myndigheter använder kommunikationsverktyget som ett komplement till de traditionella kommunikationskanalerna för att nå ut till sina målgrupper med information, men kanalen har mer potential än så. Svenska statliga myndigheter har mycket att lära i sitt arbete med sociala medier. De flesta myndigheter började använda sociala medier år 2010-2011, vilket innebär att verktyget är relativt nytt. Myndigheter har fått lärdom om sociala medier genom att studera andra myndigheter, utnyttjat de riktlinjer som E-delegationen arbetat fram samt genom att "lära sig genom att göra". Tidigare studier har konstaterat att sociala medier är ett verktyg som skapar en förstärkt relation och interaktion med medborgare, kunder eller privatpersoner i allmänhet. Relationsmarknadsföring är ett viktigt begrepp och kan kopplas samman med myndigheternas uppdrag från regeringen:  En myndighet har till syfte att underlätta och hjälpa allmänheten i det område myndigheten verkar. Utmaningen för myndigheter är att få mer kunskap om hur man på bästa sätt ska arbeta med sociala medier för att bygga en starkare relation med sina medborgare. Under studiens gång framkommer att myndigheter bör förändra sitt arbetssätt med kommunikationsverktyget för att uppnå dess syfte. För att skapa en förbättrad relation och interaktion med medborgare bör myndigheter förändra prioriteringen av beslut som berör sociala medier. Relationen förstärks genom att engagera och aktivera medborgare med intressant marknadsföring. Marknadsföringen måste anpassas efter verktygets lättsamma tonalitet och ses som ett naturligt inlägg i nyhetsflödet. Vidare är det också viktigt för myndigheter att ta vara på den feedback och respons som medborgare uttrycker i kanalerna. För att lösa dessa svårigheter kan myndigheter samverka och marknadsföra varandra samt uppmärksamma medborgare mer med hjälp av aktiviteten "Veckans Medborgare" som presenteras i studien. Slutligen bidrar studien med kunskap om hur myndigheter kan använda verktyget för att skapa ett mervärde till medborgarna. Den genomförda studien baserades på tidigare studier och insamlad empiri i form av telefonintervjuer med svenska myndigheter. Nyckelord: sociala medier, relationsmarknadsföring, interaktion, mervärde, myndigheter, samverkan

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.

Problem: På dagens marknad finns det flera olika bankaktörer som konkurrerar om kunderna, vilket även gör att det blir större konkurrens mellan bankerna. Vad är det som tilltalar en kund att stanna kvar hos en bank och bli lojal mot den? SEB bör öka sin kundlojalitet, men själva innebörden av ordet kundlojalitet kan betyda olika saker för olika individer, vilket kan bli problematiskt i SEB:s kommunikation till kunderna. Syfte: Syftet är att undersöka hur SEB omvandlar kundlojalitet till att skapa och utveckla långsiktiga relationer i sitt dagliga arbete. Metod: Den metod som användes till denna studie var av kvalitativ karaktär, då författarna använde sig av intervjuer på anställda inom organisationen. Genom dessa intervjuer insamlades information till studiens empiri, som sedan analyserades tillsammans med den teori som presenterats i studien. Slutsats: Det kan vara lätt att få den uppfattningen att Relationsmarknadsföring (RM) är svart eller vit. Att antingen har ett företag lojala kunder eller så har dem de inte. Istället visar det sig att det finns ett brett spektrum av olika nyanser eller nivåer när det gäller kontakt och kommunikation med kunder. Att kunna anpassa sig utefter kundens individuella behov och situation och leva upp till olika förväntningar, kan vara en god väg till att en kund stannar kvar hos företaget. En lojal kund. / Problem: In today’s market, there are several different bank operators competing for customers, including making it more and more competition between banks. What is it that appeals to a customer to stay with a bank and be loyal to it? SEB should increase its customer loyalty, but the very meaning of the word loyalty can mean different things to different individuals, who can be problematic in SEB: s communications with the customers.   Purpose: The purpose is to examine how SEB converts customer loyalty to create and develop long term relationships in their daily work. Method: The methodology used for this study was qualitative in nature; the authors used interviews with employees within the organization. These interviews collected information to the study’s empirical work, and then analyzed with the theory presented in the study. Conclusions: It can be easy to get the idea that Relationship marketing (RM) is black or white. That either have a company loyal customers or not. Instead, it appears that there is a wide spectrum of different shades or levels of contact and communication with customers. Being able to adapt to the customer´s individual needs and situation and respond to different expectations might be a good way for the customer to stay with the company. A loyal customer.