I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande. Maktperspektivet förklarar styrdokumentens innehåll som ett normativt påbjudande av detta meningserbjudande på gymnasieskolans institutionella villkor. I undersökningen har diskursanalytisk metod använts för att identifiera de övergripande diskurser och ämnesdiskurser som konstituerar styrdokumenten. Tillämpning av diskursanalytisk metod har inneburit noggrann läsning av det textuella innehållet för att identifiera de regelbundenheter som kan sägas konstituera en viss diskurs. De identifierade diskurserna har sedan analyserats i ett andra steg utifrån ett pluralistiskt perspektiv för att undersöka hur pluralismens innebörder mångfald, individualism och tolerans konstitueras i dessa. Resultatet av diskursanalysen visar att respektive styrdokument konstitueras av en överordnad övergripande diskurs i form av faktakunskap- och färdighetsdiskurs och underordnade ämnesdiskurser i form av religionsdiskurs, fostransdiskurs, sociologi/samhällsdiskurs, vetenskapsdiskurs, filosofi/humanismdiskurs, globaliseringsdiskurs samt existentialismdiskurs. Religion og etikk konstitueras även av en ytterligare ämnesdiskurs i form av fred- och konfliktdiskurs. Det pluralistiska perspektivet påvisar att begreppet pluralism och dess innebörder sammantaget är uttryckt i högre utsträckning i Religion og etikk jämfört med Religionskunskap 1.

<p>Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.</p>

Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.