<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport är att undersöka hur resonerande matematik används i skolan och vad den har för effekt på eleverna. Vi undersöker hur eleverna använder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vår studie vill vi ta reda på om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp än vid enskilt arbete och om den för eleverna närmare svaret.</p><p>För att få svar på detta använder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna består av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar två pedagoger och 32 elever från Kalmar län vårterminen 2010. Av dessa elever gick 15 i klass ett och 17 i klass två. Genom vår studie och vårt färdiga resultat visar vi på att resonerande matematik i grupp har en positiv effekt på eleverna.</p> / <p>The main purpose of our report is to examine the reasoning used in mathematics education and what is its effect on students. We examine how students use mathematics reasoning, individually and in groups. In our study, we want to found out if mathematical reasoning leads to a more positive effect in the group that at the individual work and if the students closer come to the answer.</p><p>In order to answer these questions, we use observations, interviews and exercises. The exercises consist of three mathematical tasks and were carried out individually and in groups. The study involved two teachers and 32 pupils from Kalmar 2010. Of these students were 15 in class one and 17 in class two. Through our study and our final results, we show that reasoning in mathematics group has a positive effect on students.</p>

Det huvudsakliga syftet med vår rapport är att undersöka hur resonerande matematik används i skolan och vad den har för effekt på eleverna. Vi undersöker hur eleverna använder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vår studie vill vi ta reda på om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp än vid enskilt arbete och om den för eleverna närmare svaret. För att få svar på detta använder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna består av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar två pedagoger och 32 elever från Kalmar län vårterminen 2010. Av dessa elever gick 15 i klass ett och 17 i klass två. Genom vår studie och vårt färdiga resultat visar vi på att resonerande matematik i grupp har en positiv effekt på eleverna. / The main purpose of our report is to examine the reasoning used in mathematics education and what is its effect on students. We examine how students use mathematics reasoning, individually and in groups. In our study, we want to found out if mathematical reasoning leads to a more positive effect in the group that at the individual work and if the students closer come to the answer. In order to answer these questions, we use observations, interviews and exercises. The exercises consist of three mathematical tasks and were carried out individually and in groups. The study involved two teachers and 32 pupils from Kalmar 2010. Of these students were 15 in class one and 17 in class two. Through our study and our final results, we show that reasoning in mathematics group has a positive effect on students.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån. Medvetenheten om de kriterier och relaterade faktorer som idag finns i den elektroniska patientjournalen var låg. Diskussioner om omvårdnadsdokumentation eller omvårdnadsdiagnoser var inte vanligt förekommande på enheterna. Slutsats: Det finns en omedvetenhet på de studerade enheterna om hur man på ett optimalt sätt kan använda vårdplaner med omvårdnadsdiagnoser. Idag används kliniska kännetecken och relaterande faktorer inte i någon större utsträckning vilket gör att kvalitén och jämförbarheten på omvårdnadsdiagnoserna varierar.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

This study examines how four history textbooks from two different textbook series presents the use of historical sources. Primarily the chapters, sections and exercises in the textbooks that explicitly deals with sources or source criticism as the main content i studied. The didactic design, the represented knowledge types and view on sources and source criticism of the identified parts are analysed to illustrate the overall knowledge perspective in relation to historical sources. The applied knowledge types is retrieved from a knowledge typology for the purpose of identifying the overall perspectives on historical knowledge connected to sources and source criticism. The findings show that the represented perspective primarily contains of establishing and explanatory knowledge types and the focus is source evaluation and credibility analysis. Knowledge types of analyzing and reflective kind mainly appears in recesses and outside of the main chapters. Source interpretation and historical reasoning is found outside of the parts and sections where sources are the main theme. The results indicate that textbooks needs to incorporate these aspects of source analysis in a more distinct way to avoid the perception that sources only are relevant for evaluating already established narratives and to contribute in a greater degree to the development of a historical reasoning. / Denna studie undersöker hur fyra läroböcker i historia från två olika läroboksserier presenterar arbetet med historiska källmaterial. Det primära fokuset för studien är de kapitel, avsnitt och övningar som explicit nämner källor eller källkritik som huvudsakligt innehåll i läroböckerna. De identifierade delarnas didaktiska design, representerade kunskapstyper och syn på källor och källkritik analyseras för att kunna belysa läroböckernas övergripande kunskapsperspektiv i förhållande till historiska källor. Kunskapstyperna som används hämtas från en kunskapstypologi med syfte att kunna urskilja övergripande perspektiv på historisk kunskap kopplad till källor och källkritik. Resultatet visar att perspektivet som representeras i första hand är av konstaterande och förklarande typ och har ett fokus på källvärdering och trovärdighetsanalyser. Den analyserande och reflekterande typen framträder främst i fördjupningar och utanför huvudkapitlen vilket gör att tolkandet och det historiska resonerandet utifrån källor lämnas utanför de delar där källor utgör huvudtemat. Resultatet pekar mot att läroböcker skulle behöva föra samman dessa aspekter av arbetet med källmaterial tydligare för att undvika en uppfattning att källor endast är relevanta för värderingen av redan etablerade narrativ och för att i högre grad kunna bidra till en utveckling av ett historiskt resonerande.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

Ett fåtal tidigare studier har visat att barn med cochleaimplantat (CI) har sämre förmåga till såväl ordflöde som verbalt analogiskt resonerande jämfört med normalhörande barn. Det finns ett förhållande mellan språk och analogiskt resonerande, men förhållandet mellan ordflödesförmåga och förmågan till analogiskt resonerande har inte undersökts tidigare för varken barn med CI eller normalhörande barn, vilket motiverar föreliggande studie. Syftet var att undersöka huruvida det finns skillnader mellan barn med CI och normalhörande barn vad gäller ordflöde och analogiskt resonerande. Studien syftade även till att undersöka förhållandet mellan ordflöde och analogiskt resonerande hos barn med CI respektive normalhörande barn. Nio barn med CI i åldrarna 6;4–8;2 år och en kontrollgrupp av trettio normalhörande barn i åldrarna 6;1–7;1 år medverkade. Ordflödesförmågan undersöktes med det fonologiska ordflödestestet FAS och det semantiska ordflödestestet Djur. Visuellt analogiskt resonerande undersöktes med AnimaLogica och verbalt analogiskt resonerande undersöktes med deltestet Auditiv analogi från Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). I föreliggande studie har barnen med CI sämre ordflödesförmåga och analogiskt resonerande än de normalhörande barnen. Det finns ett samband mellan semantiskt ordflöde och verbalt analogiskt resonerande hos normalhörande barn, med ett liknande mönster hos barn med CI. Förmågan till ordflöde och analogiskt resonerande samt sambandet mellan dessa förmågor har klinisk relevans för logopeden i och med att detta blir ännu en aspekt att ta hänsyn till vid språkliga utredningar och behandlingar hos såväl normalhörande som barn med CI. / Previous studies have shown that children with cochlear implant (CI) have worse word fluency abilities and analogical reasoning abilities compared to normal-hearing children. There is a relationship between language and analogical reasoning. However, a possible relationship between word fluency and analogical reasoning has not been studied before among children with CI or among normal-hearing children. This warrants the present study, which aimed to examine if there are differences between children with CI and normal-hearing children regarding word fluency and analogical reasoning. The study also aimed to examine the relationship between word fluency and analogical reasoning in children with CI and normal-hearing children. The present study involved nine children with CI aged 6;4–8;2 years and thirty normal-hearing children aged 6;1–7;1 years. Word fluency was examined using the phonological word fluency test FAS and the semantic word fluency test Animal. Visual analogical reasoning was examined using AnimaLogica and verbal analogical reasoning using Spoken Analogies from Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). The results of the present study show that the children with CI had poorer word fluency ability and analogical reasoning compared to the normal-hearing children. A relationship between semantic word fluency and verbal analogical reasoning in normal-hearing children was found, with the children with CI showing the same trend. Word fluency ability and analogical reasoning and their relationship has a clinical relevance for speech-language pathologists since this must be considered when investigating and treating language difficulties in children with CI as well as normal-hearing children.

På senare tid har andraspråksforskning visat att användningen av ett främmande språk reducerar tendenser till intuitivt resonerande och beslutsfattande. En sådan främmandespråkseffekt – en s.k. foreign language effect (FLE) – innebär med andra ord en förminskad tendens till resonerande utifrån magkänsla till fördel för ett mer analytiskt resonerande. FLE har dock främst varit förknippad med beslutsfattande som är knutet till känslor, och lite uppmärksamhet har ägnats logiskt resonerande, trots att det finns anledning att tro att FLE är verksam även inom detta område. Logiskt resonerande med transitiva relationer antas ofta underlättas av hur lätt det är att framkalla en inre mental bild av relationerna i fråga, men bl.a. Knauff &amp; May (2006) har visat att visuella detaljer i sådana bilder kan störa slutledningsförmågan. Det tycks nämligen möjligt att relationella termer som är lätta att föreställa sig visuellt, som t.ex. renare och smutsigare, är kognitivt belastande. Nyligen har emellertid Hayakawa och Keysar (2018) visat på en reduktion av detaljer i visuella representationer hos användare av ett främmande språk, vilket torde innebära att användningen av ett främmande språk reducerar den negativa effekten av att resonera med s.k. visuella termer. Denna främmandespråkseffekt undersöks här i ett experiment med användare av ett L1 (svenska) och ett L2 (engelska). Experimentets första del – formuppgiften – testar huruvida en reduktion av detaljer i visuella representationer föreligger hos L2-användare. Den andra – slutledningsuppgiften – prövar huruvida visuella termer hindrar resonerande med transitiva slutledningar, med fokus på skillnader mellan L1 och L2. Resultaten från formuppgiften visar inget signifikant stöd för reduktion av detaljer i visuella representationer hos L2-användare. Dock uppvisade deltagarna i föreliggande undersökning sådana svarstendenser. I resultaten från slutledningsuppgiften finns däremot ett stöd för en främmandespråkseffekt. Det tog längre tid på L1 att lösa de slutledningar som innehöll visuella termer, jämfört med slutledningar som inte innehöll sådana termer. Denna trend var, enligt utökade resultat från en variansanalys, signifikant på L1 men inte på L2, där typ av slutledning inte hade någon signifikant effekt på responstid. Dessutom visade sig en signifikant effekt för språk i motsatt riktning än den förväntade, sådan att det överlag tog längre tid att lösa slutledningsproblemen på L1 än på L2. Dessa fynd indikerar tillsammans en främmandespråkseffekt för logiskt resonerande med transitiva slutledningar. Särskilt fanns ett visst stöd för att detaljer i visuella representationer utgör ett hinder på L1 men inte på L2. Dock är detta sistnämnda påstående i behov av vidare prövning då stödet för det endast visade sig signifikant utan avvikande svar, och den förmodade orsaken – reducerad livlighet i visuella föreställningar på L2 – inte var tillräckligt tydligt framträdande.

I detta examensarbete undersöks frågan om vad elever väljer att representera i en egenproducerad teckning när de ska bearbeta en naturvetenskaplig faktatext. Arbetet undersöker även möjliga anledningar till att elever representerar vissa element före andra samt hur eleverna själva kan uppleva ritandet som arbetsform. Studien i arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 elever från en femteklass. Eleverna intervjuades enskilt där de fick rita fritt samtidigt som de lyssnade på en faktatext om hjärnan. Därefter ställdes frågor till eleverna om teckningen och elevens upplevelser. Resultatet indikerar att elever använder bilder för att skapa helhetsbilder av det aktuella ämnet samt för att knyta ihop sin förståelse av kunskapen med omvärlden. Däremot visade resultatet även att elever som upplevde att deras förmåga att rita var undermålig, eller att själva ritandet var ointressant, inte upplevde samma positiva effekt för lärandet som övriga elever gjorde. Ritandet var också svårt att använda för eleverna när de skulle bearbeta okänd fakta eller svåra begrepp. Slutsatsen av arbetet är att ritandet bör få ta minst lika stor plats som traditionella text- och talbaserade aktiviteter i klassrummet, men att ritandet ska ses som en förmåga som eleverna behöver få träning och stöttning i. / This thesis examines the question of what pupils choose to represent in a pupil-produced drawing when they are going to process a scientific factual text. The thesis also explores possible reasons why pupils represents certain elements before other as well as how the pupils themselves experiences drawing as a work form. The study in this thesis builds upon semi-structured interviews with 11 pupils from a fifth grade. The pupils were interviewed individually where they would draw freely while listening to a factual text about the brain. Then questions were asked to the pupils about the drawings and the pupils’ experiences. The result indicates that pupils use images to create holistic images of the subject in question and to link their current understanding of the subject to the outside world. However, the result also showed that pupils who felt that their ability to draw was substandard, or that the drawing itself was uninteresting, did not experience the same positive effects on learning as other pupils did. Drawing was also difficult to use for pupils if they had no prior knowledge of the subject at hand, or if the concept was too difficult to understand. The conclusion of the study is that drawing should be given as much space as traditional text- and speech-based activities in the classroom, but also that drawing should be seen as a ability that pupils need training and support in to unlock the work forms learning potential.

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet. Etiska riktlinjer och erfarenhet har i olika studier visat sig ha en positiv inverkan på medarbetares beteende respektive bedömningsförmåga. Studien avser att testa dessa effekter och syftet är att undersöka om bedömningsförmågan försämras av tidspress och om erfarenhet och etiska riktlinjer förbättrar densamma. Detta sker med hjälp av en enkät som via e-post skickats till 976 redovisningskonsulter anslutna till SRF, med en reviderad svarsfrekvens på 13,83 %. Konsulterna fick bedöma relevansen för påståenden av negativ och positiv karaktär, om hur internkontrollen sköts på ett fiktivt företag. En del av respondenterna fick även frågor relaterade till etiska riktlinjer. Resultatet från studien kan inte påvisa någon påverkan av tidspress, men en tendens att etiska riktlinjer och erfarenhet kan ha en dämpande effekt på effektivitetsmotiverat resonerande noterades. / Previous research within the auditing field has found individuals to be influenced by Efficiency Motivated Evaluation (EME). Meaning that the economists’ assessment ability is affected and their ability to evaluate information is deteriorated by different pressure factors, such as time pressure, resulting in their accounting evaluations being implemented in an effective, but not necessarily an efficient way. Other studies also indicates that ethical guidelines and work experience has a positive effect on work performance under pressure. This study intends to test these effects with the aim to investigate if the assessment ability is deteriorated by time pressure and if experience and ethical guidelines improves the assessment ability. The method used was a questionnaire, sent out to 976 authorized accounting consultants, with a response rate of 13, 83 %. The participants responded to assertions about internal control and ethical guidelines. The result from the study shows no significance for influence of time pressure. Although a tendency of calming effect from ethical guidelines and experience was noticed.