<p>Syfte med studien är att undersöka proformaresultat i börsbolagens bokslutskommunikéer. Proformaresultat är justerade resultatmått som visar utvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat.</p><p>Proformaredovisningen följer inte de normer och regelverk som den övriga redovisningen gör.</p><p>Studien genomförs i form av en panelstudie på 53 företag från Stockholmsbörsens A-lista under två olika år, 2002 och 2006, för att kartlägga hur utbrett användandet av proformaresultat har varit i de respektive årens bokslutskommunikéer.</p><p>Hypotesprövning av företagens resultat och resultatutveckling kopplat till valet att redovisa proformaresultat har</p><p>genomförts med hjälp av χ2 test. Ur ett jämförelseperspektiv har även data över vilka resultat som justerats samt vilka poster som exkluderats för proformaresultaten samlats in och analyserats.</p><p>Studien visar att förekomsten av proformaresultat har minskat med 48 % 2006 jämfört med 2002. År 2006 redovisade 16 företag proformaresultat i sina bokslutskommunikéer. Något samband mellan ett negativt resultat och förekomsten av proformaresultat har dock inte kunnat styrkas. De företag som redovisat ett sämre resultat för året jämfört med föregående år använder i större utsträckning proformaresultat 2006.</p><p>Något samband har inte kunnat identifieras för 2002 vilket tyder på att det är någon annan faktor som påverkar företagens beslut. Tidigare forskning pekar på att marknadens förväntningar kan vara en avgörande faktor. Det är i huvudsak rörelseresultaten som exkluderas för jämförelsestörande poster eller engångsposter. Under 2002 var det främst avskrivningar av goodwill som exkluderades.</p><p>Under 2006 exkluderade majoriteten av företagen omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Flera poster exkluderas endast av ett företag vilket enligt oss verkar negativt på jämförbarheten mellan företagen.</p><p>Av de justeringar som studerats har endast ett ytterst fåtal varit justeringar av positiva resultat. Företagen är enligt vår studie mycket mer benägna att exkludera kostnader än reavinster och intäkter ur sina resultat. Dessa iakttagelser delas av analytikerna Malmqvist och Österberg,</p><p>vilket enligt vår mening tyder på att företagen snarare vill försköna än förtydliga sina resultat med proformaredovisning.</p>

Syfte med studien är att undersöka proformaresultat i börsbolagens bokslutskommunikéer. Proformaresultat är justerade resultatmått som visar utvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat. Proformaredovisningen följer inte de normer och regelverk som den övriga redovisningen gör. Studien genomförs i form av en panelstudie på 53 företag från Stockholmsbörsens A-lista under två olika år, 2002 och 2006, för att kartlägga hur utbrett användandet av proformaresultat har varit i de respektive årens bokslutskommunikéer. Hypotesprövning av företagens resultat och resultatutveckling kopplat till valet att redovisa proformaresultat har genomförts med hjälp av χ2 test. Ur ett jämförelseperspektiv har även data över vilka resultat som justerats samt vilka poster som exkluderats för proformaresultaten samlats in och analyserats. Studien visar att förekomsten av proformaresultat har minskat med 48 % 2006 jämfört med 2002. År 2006 redovisade 16 företag proformaresultat i sina bokslutskommunikéer. Något samband mellan ett negativt resultat och förekomsten av proformaresultat har dock inte kunnat styrkas. De företag som redovisat ett sämre resultat för året jämfört med föregående år använder i större utsträckning proformaresultat 2006. Något samband har inte kunnat identifieras för 2002 vilket tyder på att det är någon annan faktor som påverkar företagens beslut. Tidigare forskning pekar på att marknadens förväntningar kan vara en avgörande faktor. Det är i huvudsak rörelseresultaten som exkluderas för jämförelsestörande poster eller engångsposter. Under 2002 var det främst avskrivningar av goodwill som exkluderades. Under 2006 exkluderade majoriteten av företagen omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Flera poster exkluderas endast av ett företag vilket enligt oss verkar negativt på jämförbarheten mellan företagen. Av de justeringar som studerats har endast ett ytterst fåtal varit justeringar av positiva resultat. Företagen är enligt vår studie mycket mer benägna att exkludera kostnader än reavinster och intäkter ur sina resultat. Dessa iakttagelser delas av analytikerna Malmqvist och Österberg, vilket enligt vår mening tyder på att företagen snarare vill försköna än förtydliga sina resultat med proformaredovisning.

Bakgrund &amp; problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat &amp; slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering &amp; uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background &amp; problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion &amp; results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning &amp; control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.