Idag är den gemensamma tvättstugan bortrationaliserad och tvättmöjligheterna flyttarmer och mer in i den privata bostaden. Vi förlorar plattformar och mötesplatser som kan ge utrymme för diskussioner och gemenskap och det utarmar jordens resurser att det individuella ägandet uppmuntras före det gemensamma. I mitt examensprojekt spekulerar jag med hjälp av rumslig gestaltning om tvättstugan som en attraktiv plats för reflektion och rekreation, som syftar till att få människor att välja den gemensamma tvättstugan och därmed ge den ett fortsatt existensberättigande. Det är relevant att vi människor delar på de resurser vi har och förutom ökad ekologisk hållbarhet kan tvättstugan som rum ge ett ökat socialt välmående för oss som individer. I mitt designförslag har jag adderat nya sysslor och moment i en befintlig tvättstuga i Hökarängeni Stockholm, som idag vanligen inte finns i denna typ av rum. Exempelvis badkar och dusch, hängmattor i torkrum och fotbad i ett socialt torgliknande utrymme. Dessa sysslor betraktar jag som ritualer som fångar det poetiska i en så vardaglig syssla som tvätt och får oss att stanna upp för ett ögonblick. I dagens tempo stressar vi på och konsumeratvidare och min förhoppning är att vi med tid för reflektion över vårt livsstil kanske göra en skillnad för framtida generationer.Min slutsats är att tvättstugan som rum i framtiden har stor potential att inrymma fler aktiviteter och sysslor än idag, och att det skulle kunna berika denna typ av gemensamma rum, göra de mer attraktiva och få de att fylla en betydelsefull funktion, både social och ekologisk.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.