Die Dresdner Absolventenstudie beschreibt die Ergebnisse der Befragung von Absolvent/innen der im Titel genannten Fakultät der TU Dresden des im Untertitel angegebenen Abschlusszeitraums zu den Themen Berufseinmündung, Tätigkeitsverlauf, Studienverlauf, retrospektive Studienbewertung und Zukunftsorientierungen. Darüber hinaus werden Kohorten- und Panelvergleiche zu befragten Absolvent/innen früherer Jahrgänge realisiert. Gegenstand sind auch Aspekte im Studium, die mit dem beruflichen Erfolg in Zusammenhang stehen.

Die Dresdner Absolventenstudie beschreibt die Ergebnisse der Befragung von Absolvent/innen der im Titel genannten Fakultät der TU Dresden des im Untertitel angegebenen Abschlusszeitraums zu den Themen Berufseinmündung, Tätigkeitsverlauf, Studienverlauf, retrospektive Studienbewertung und Zukunftsorientierungen. Darüber hinaus werden Kohorten- und Panelvergleiche zu befragten Absolvent/innen früherer Jahrgänge realisiert. Gegenstand sind auch Aspekte im Studium, die mit dem beruflichen Erfolg in Zusammenhang stehen.

Die Dresdner Absolventenstudie beschreibt die Ergebnisse der Befragung von Absolvent/innen der im Titel genannten Fakultät der TU Dresden des im Untertitel angegebenen Abschlusszeitraums zu den Themen Berufseinmündung, Tätigkeitsverlauf, Studienverlauf, retrospektive Studienbewertung und Zukunftsorientierungen. Darüber hinaus werden Kohorten- und Panelvergleiche zu befragten Absolvent/innen früherer Jahrgänge realisiert. Gegenstand sind auch Aspekte im Studium, die mit dem beruflichen Erfolg in Zusammenhang stehen.

Die Dresdner Absolventenstudie beschreibt die Ergebnisse der Befragung von Absolvent/innen der im Titel genannten Fakultät der TU Dresden des im Untertitel angegebenen Abschlusszeitraums zu den Themen Berufseinmündung, Tätigkeitsverlauf, Studienverlauf, retrospektive Studienbewertung und Zukunftsorientierungen. Darüber hinaus werden Kohorten- und Panelvergleiche zu befragten Absolvent/innen früherer Jahrgänge realisiert. Gegenstand sind auch Aspekte im Studium, die mit dem beruflichen Erfolg in Zusammenhang stehen.

Die Dresdner Absolventenstudie beschreibt die Ergebnisse der Befragung von Absolvent/innen der im Titel genannten Fakultät der TU Dresden des im Untertitel angegebenen Abschlusszeitraums zu den Themen Berufseinmündung, Tätigkeitsverlauf, Studienverlauf, retrospektive Studienbewertung und Zukunftsorientierungen. Darüber hinaus werden Kohorten- und Panelvergleiche zu befragten Absolvent/innen früherer Jahrgänge realisiert. Gegenstand sind auch Aspekte im Studium, die mit dem beruflichen Erfolg in Zusammenhang stehen.

Bakgrund: Trauma är en av de mest bidragande orsakerna till skada och död globalt. För att minska lidande och död hos patienter samt kostnader för samhället krävs en välfungerande traumavård. Tiden på dygnet, kön och ålder kan påverka utfallet för patienter som inkommer till sjukhus efter ett trauma. Eftersom forskningen inte är enig är detta ett område som ytterligare måste undersökas. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan traumapatienter vid en traumaenhet beroende på om patienten inkommer dagtid respektive jourtid, kön och ålder. Metod: Studien är en retrospektiv icke-experimentell tvärsnittsstudie där redan insamlade från en traumakoordinator vid ett sjukhus i norra sjukvårdsregionen analyserats. Studiepopulationen bestod av 115 patienter som blivit inskrivna som trauma nivå 1 eller 2 på akutmottagningen under år 2022. Data har analyserats med T-test och Chi-2 test för att undersöka eventuella skillnader och för att undersöka samband har Pearson’s korrelationstest använts. Signifikansgränsen sattes till P<0,05. Resultat: I denna studie kunde inga signifikanta skillnader identifieras mellan de trauman som inkom på dagtid och på jourtid gällande tid till vård eller allvarlighetsgrad av skadan. Kvinnor hade signifikant kortare tid mellan larm och ankomsttid till sjukhus. Det fanns ingen signifikant skillnad i allvarlighetsgrad beroende på tid på dygnet. Det fanns inte heller någon skillnad i allvarlighetsgrad mellan könen men det fanns ett positivt samband mellan hög ålder och allvarlighetsgrad. Slutsats: Vården vid det valda sjukhuset skiljer sig inte signifikant i traumaomhändertagande på dagtid och jourtid eller mellan könen vilket utifrån studerade variabler kan indikera en jämlik vård. Vidare studier skulle vara av intresse för att med andra variabler och infallsvinklar studera eventuella skillnader. Det finns också ett behov av jämförande analyser mellan sjukhus för att undersöka närmare hur jämlik vård som bedrivs i landet. Kunskapen är av vikt för anestesisjuksköterskan för att bedriva jämlik vård.

Personer med långvarig smärta är en stor patientgrupp inom primärvården i Sverige med olika bakgrund och hälsa. Interdisciplinärt multimodalt smärtrehabiliteringsprogram (IPRP) är en behandlingsmetod som används både i specialist- och primärvård för patienter med långvarig smärta. Denna studie är en retrospektiv registerstudie där svar från självrapporterade enkäter analyserats. Syftet var att undersöka om självskattad hälsorelaterad livskvalitet, fysisk funktion, aktivitetsnivå, ångest och depression skiljer sig mellan patienter med låg respektive hög utbildningsnivå hos de som genomgått IPRP för långvarig smärta inom primärvården i Sverige. Studien undersökte skillnader mellan grupperna både vid baslinje och 1-års uppföljning samt skillnader i förändring däremellan. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader vid baslinje och 1-års uppföljning vad gäller hälsorelaterad livskvalitet och fysisk funktion. För ångest och depression var skillnaderna enbart signifikanta vid 1-års uppföljning. Skillnaden i förändring mellan grupperna var signifikant för ångest och depression. Gruppen med hög utbildningsnivå skattade högre hälsorelaterad livskvalitet och bättre fysisk funktion. Det var även en mindre andel patienter med diagnosen ångest och depression i den gruppen och de förbättrades i större utsträckning vad gäller ångest och depression. Denna studie indikerar att utbildningsnivå är en bakgrundsfaktor som hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till för att bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Det behövs mer forskning där resultat jämförs mellan patienter med låg och hög utbildningsnivå som genomgått IPRP för långvarig smärta då detta är en forskningslucka.