Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag. Syftet med denna uppsats är att göra en distinktion mellan revisorns olika rådgivningstjänster samt att klargöra vilka oberoenderegleringar som gäller för vilka typer av rådgivning. För att besvara syftet har de befintliga distinktionerna samt oberoenderegleringarna undersökts. Två intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer har också genomförts för att få en verklighetsanknytning till problematiken. Den uppdelning som kan urskiljas är revisionsnära rådgivning samt fristående rådgivning. Den fristående rådgivningen kan delas upp i två typfall. Typfall 1 där den sker till revisionsklienter och typfall 2 där den sker till klienter för vilka ingen revision görs. För alla uppdrag revisorn antar gäller kravet på god revisorssed med vilket Far:s EtikR 1 följer. Far EtikR 1 säger att revisorn alltid skall agera oberoende. Då revisorn tar sig an ett uppdrag skall detta testas med analysmodellen. Denna gäller för alla uppdrag inom definitionen revisionsverksamhet under vilken fristående rådgivning inte faller. Uppsatsen ifrågasätter huruvida fristående rådgivning i typfall 2 ens bör behöva hållas oberoende och ett förslag till en ny distinktion av rådgivningstjänsten, med hotet mot revisorns oberoende som grund, läggs fram.

Inledning: Mer än hälften av revisionsbyråernas intäkter härrör från icke revisionsnära tjänster och det är de befintliga klienterna som köper flest tjänster. Det finns anledning att tro att klienter inte alltid uppfattar revisorers försök till korsförsäljning som just korsförsäljning utan att de istället uppfattar det som information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning samt vilka faktorer som påverkar uppfattningen. Metod: Studien genomförs med en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign används. En kombination av kvantitativ enkätdata och kvalitativ intervjudata ligger till grund för studien. Webbaserade enkäter besvaras av privata företag i Östergötland och intervjuer genomförs med revisorer verksamma i Östergötland. Slutsats: Studien indikerar att klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning som både information och korsförsäljning. Den faktor som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som information är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull. De faktorer som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull, revisorn uppfattas som uppriktig och kompetent samt klientens kön, där män uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning i större utsträckning än kvinnor. Dessutom påverkar klienters uppfattningar avseende revisorn om den interaktiva marknadsföringen till övervägande del uppfattas som information snarare än försäljning. / Introduction: More than half of the revenues of the auditing firms are derived from the sales of non-audit services and it is the existing clients who purchase most of the services. There are reasons to assume that clients do not always perceive the CPA’s attempt to cross-sell as cross-selling, but rather perceive it as information.  Purpose: The purpose of this study is to explore how clients perceive interactive marketing through cross-selling by CPAs and which factors that has an impact on the perceptions.          Method: The study is conducted with a deductive approach and a cross-sectional design. A combination of quantitative and qualitative data are the basis for this study. The main data in the study is quantitative survey data collected from unlisted companies located in Östergötland. The study is supplemented with interviews with CPAs. Conclusion: The study indicates that clients perceive interactive marketing, through cross-selling, by CPAs as both information and cross-selling. There are factors that affect clients’ perceptions. The factor that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as information is if the service presented by the CPA is perceived as important. The factors that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as cross-selling is if the service presented by the CPA is perceived as important, clients’ perceptions of the CPA as sincere and competent and the clients’ gender, where men perceives the interactive marketing by CPAs as cross-selling to a larger extent than women. Clients’ perceptions regarding the CPA affect if the interactive marketing is predominantly perceived as information rather than cross-selling.

EU:s revisionspaket begränsar kraftigt revisorernas möjlighet att tillhandahålla non-audit services (NAS) gentemot företag av allmänt intresse. Revisorer på små och medelstora revisionsbyråer påverkas dock inte av reglerna, varför det är intressant att studera hur dessa hanterar vilka tjänster man ska tillhandahålla och hur det påverkar revisorns roll.   Syftet med studien är att undersöka hur revisorn, på små och medelstora revisionsbyråer, hanterar olika rådgivningstjänster och det relaterade oberoendehotet i sin roll som konsult, som ett led i att försöka erhålla en förståelse för hur revisorn uppfattar växlingen mellan sin roll som revisor och den allt mer förestående konsultrollen. Studien baseras på kvalitativ forskning, för att försöka förstå och tolka revisorns upplevelser, varför intervjuer genomförts med sex kvalificerade revisorer.    Studiens huvudsakliga slutsatser är att revisorerna har svårt att definiera vilka tjänster som är revisionsnära och vilka som är av mer fristående karaktär. Revisorn måste tillhandahålla rådgivning för att upprätthålla revisionen, varför rådgivningstjänsterna kan betraktas som en integrerad del av revisorns tjänster. Revisorn tvingas i viss mån att växla mellan sin roll som revisor och konsult, till följd av att klienterna har höga förväntningar på rådgivning, medan revisionens övriga intressenter förväntar sig att klientföretagen kontrolleras genom en oberoende granskning. I slutändan anser respondenterna ändå sig vara revisorer även i utförandet av konsulttjänster. / The audit rules adopted by the EU strongly limit the auditors’ ability to provide non-audit services (NAS) to audit clients of public interest. Auditors in small and medium-sized audit firms are not affected by those rules. Therefore, it is interesting to study how they handle which services to provide and how it affects the auditor's role.   The purpose of the study is to investigate how auditors of small and medium-sized audit firms manage various advisory services and the related threat to independence in the role of consultant. Consequently, the study also seeks to gain an understanding of how the auditors perceive the issue of having to shift between the role as auditor and the increasingly imminent role as consultant. The study is based on qualitative research, in order to understand and interpret the auditor's experiences, which is why interviews were conducted with six auditors.   The main conclusions of the study are that the auditors have difficulty defining which services are audit-related and which are less audit-related. The auditor must provide advice to maintain the audit. Advisory services can therefore be regarded as an integral part of the auditor's services. The auditor is forced to shift between the roles of auditor and consultant, as a result of the clients’ high expectations for advisory services. This is in contradiction with the audit's other stakeholders’ expectations for the companies to be checked through an independent examination. However, the respondents still consider themselves to be auditors even in the performance of consulting services.