Spelling suggestions: "subject:"risikoreduktion"" "subject:"riskreducering""
1 |
Indexanvändning i ramavtal : En strategi för att hantera en volatil marknadHerrgård, Sandra, Johansson, Clara January 2023 (has links)
De senaste årens globala utveckling med pandemi, kriser och krig har satt Skanskas inköpsarbete på prov. Denna omvälvande situation har skapat en volatil marknad med en snabb prisutveckling, vilket har utmanat de befintliga prisklausulerna i Skanskas ramavtal som inte har kunnat hantera den verkliga kostnadsutvecklingen. Ramavtalen kan vara utformade med olika prissättningsmetoder, exempelvis fasta priser eller indexreglering, där den senare blivit alltmer förekommande till följd av marknadens volatilitet. Skanska är därför intresserade av att undersöka hur väl indexanvändning fungerar samt vilka risker som är förknippade med metoden. Utöver det vill Skanska analysera alternativa prisjusteringsmetoder såsom hedgeportföljer. I detta projekt analyseras nuvarande prisjusteringsmetoder med hjälp av artikelprisutveckling, entreprenadindex och underliggande index. Dessutom genomförs intervjuer samt en workshop som en del av undersökningsprocessen. Den alternativa prisjusteringsmetoden med hedgeportföljer baseras på modellering av index med Brownsk rörelse (BR) och historiska data. Fyra olika handelsstrategier testas och Monte Carlo-simulering används för att beräkna Value at Risk (VaR) och Expected Shortfall (ES). Resultatet visar att en hedgeportfölj i de flesta fall kan reducera risken betydande, men att riskreduktionen beror på det underliggande kontraktets handelsstrategi samt startinvestering. Resultatet från intervjuerna och workshopen indikerar att index syfte är att fördela risken mer jämnt mellan leverantörer och beställare samt det finns det skilda åsikter huruvida index fungerar eller inte. Därför är det av stor vikt att parterna som ramavtalet berör är överens om varför och hur index ska användas. För att kunna fatta välgrundade och korrekta beslut om användning av index eller fasta priser krävs en grundlig utbildning och kunskap inom området.
|
2 |
Uppföljning av efterbehandlingsåtgärder : Undersökning av hur nyckeltal i statliga åtgärdsprojekt kan användas för att följa upp och hantera riskreduktionCerps, Madeleine January 2022 (has links)
After remediation of contaminated sites, a follow-up should be done including an assessment of risk reduction. For remediation projects financed by governmental grant, indicators are required which will provide follow-up data. This study examines how the indicators can be used to follow-up and handle risk reduction regarding health and/or the environment, where both short- and long-term perspectives are considered. Furthermore, the study examines how the indicators can be used regarding a national viewpoint and if there is a need to adjust the requirements of the indicators. The study was limited to remediation projects financed by governmental grant to carry out a comparable evaluation. Indictors from 69 projects have been collected, of which 67 have been compiled at a project level. A compilation of, among other things, pollution amounts has also been done for a national perspective. Several of the indicators can be used to assess risk reduction, however, quantitative data are lacking for many of the projects. Furthermore, it is difficult to assess the risk reduction without knowledge of remediation goals and in some cases qualitative data. From the data that has been evaluated, it seems that the projects at a national level generally maintain a high level of ambition with a high degree of risk reduction. For example an average reduction in the amount of pollution of 85% in 31 of 67 projects and an average reduction in the spread of 86.5% in 8 of 67 projects were obtained for the primarily pollution. However, it can be discussed whether it is representative with so few projects for evaluation at the national level. To be improved, the indicators should be reviewed regarding risk reduction. Additions are proposed to improve the possibility to assess risk reduction in both short and long term, and indicators related to, for example, exposure and ecological parameters can be added to obtain more project specific indicators. However, this means requirements for sampling and the risk assessment already before the remediation. Furthermore, it may be necessary to adjust the indicators to suit more remediation methods. Among other things, there is reason to review the assessment of risk reduction regarding methods relating to water. The results also indicate that other factors such as quality assurance, how follow-up takes place regarding data processing and how sampling is carried out should be reviewed for the key figures to be filled in adequately. The study is limited as not all reported projects have been included due to delimitation. To obtain a more complete evaluation, it is recommended that all projects should be included in a future study. The possibility of including privately financed projects should also be reviewed to get a better picture of how successful the remediation work is at national level. / Efter utförda åtgärder av förorenade områden görs uppföljning av åtgärderna där bedömning av riskreduktionen är en del. I åtgärdsprojekt som finansieras genom statliga medel ställs krav på uppföljning, där nyckeltal ingår som ska ge uppföljande data. Denna studie undersöker hur nyckeltalen kan användas för att följa upp och hantera riskreduktion för hälsa och/eller miljön efter utförda åtgärder, där så väl kort som lång sikt beaktas. Vidare har det undersökts hur nyckeltalen kan användas för att följa upp riskreduktion ur ett nationellt perspektiv samt huruvida det finns ett behov av att justera kraven. Studien avgränsades till statliga åtgärdsprojekt för att kunna genomföra en jämförbar utvärdering. Nyckeltal från 69 åtgärdsprojekt har samlats in där 67 har sammanställts på projektnivå. En sammanställning av bland annat föroreningsmängder har även gjorts för ett nationellt perspektiv. Flera av nyckeltalen kan användas för bedömning av riskreduktion, kvantitativa data saknas dock för många av åtgärdsprojekten. Den reella riskreduktionen är svår att utläsa för flertalet av projekten med anledning av bristen på data. Vidare är det svårt att utläsa riskreduktionen utan vetskap om åtgärdsmål och i vissa fall kvalitativa data. På nationell nivå verkar det som att åtgärderna generellt håller en hög ambitionsnivå med hög riskreduktionsgrad utifrån den data som har utvärderas. Bland annat erhölls en medelreduktion av föroreningsmängd på 85 % i 31 av 67 projekt och en medelreduktion i spridning på 86,5 % i 8 av 67 projekt för den primärt styrande föroreningen i åtgärdsprojekten. Det kan dock diskuteras om det är ett representativt urval med så få projekt för utvärdering på den nationella nivån. Nyckeltalen bör ses över för att kunna förbättras med avseende på riskreduktion. Bland annat föreslås tillägg av nyckeltal för möjlighet att bedöma riskreduktion på kort respektive lång sikt och en översyn om nyckeltal som rör exempelvis exponering och ekologiska parametrar bör läggas till för att få mer projektspecifika nyckeltal som rör riskreduktion. Detta ställer dock krav på provtagningar och riskbedömningen redan i utredningsskedet. Vidare kan det vara aktuellt att justera nyckeltalen för att passa fler åtgärdsmetoder. Bland annat finns det anledning att se över bedömning av riskreduktion med avseende på åtgärdsmetoder som rör åtgärder av vatten. Resultaten indikerar även på att andra faktorer som kvalitetssäkring, om rätt typ av provtagning genomförs och hur databearbetning sker, för att nyckeltalen ska kunna fyllas i på ett adekvat sätt. Studien är begränsad då inte alla slutrapporterade projekt har ingått med anledning av avgränsning. För att få en mer fullständig utvärdering rekommenderas att samtliga åtgärdsprojekt ingår i en framtida studie. Vidare bör det även ses över möjlighet att inkludera de privatfinansierade åtgärdsprojekten för att få en bättre bild över hur framgångsrikt saneringsarbetet är på nationell nivå.
|
3 |
Corporate Social Responsibility och riskpåverkan : En studie av det sociala ansvarstagandets effekt på risk i Svenska börsbolagElman, Beatrice, Pers, Sebastian January 2016 (has links)
This study uses a quantitative method that aims to investigate the relationship between corporate social responsibility (CSR) and firm risk within Swedish public companies. Despite previous research at Anglo-Saxon companies with similar results, authors found cause for further investigation. Authors identified differences in the Swedish context that could affect the earlier found negative relation between CSR and firm risk, thereby legitimizing further examination. The research is built on secondary data collected from Nasdaq, Morningstar, Orbis and the CSRhub database. Through theory of relevance and current research, it develops a hypothesis which states that as CSR increases, firm risk is reduced in accordance with previous research. Testing was done with Pearsons bivariate correlation table and a multivariate regression analysis, controlling for various firm characteristics. The study found no connection between market risk and CSR, but could not determine whether a relationship between CSR and total risk exists within the population, only partly rejecting the hypothesis. The study raises attention as to how the relation between CSR and risk could be different in a context outside the typical Anglo-Saxon population. It could also be used as a base to further research on the cause to the lack of relation between CSR and market risk, in this study’s particular population.
|
Page generated in 0.0703 seconds