Bakgrund: CSR är ett omdiskuterat ämne som har blivit mer närvarande i dagens affärsvärld. Fler företag anammar CSR i deras verksamhetsstrategi men detta antas främst gälla för de större företagen. Det råder större okunskap om små och medelstora företagens CSR-arbete och den strategiska betydelsen av CSR för dem, speciellt för IT-företag som innehar en central roll i det svenska samhället.  Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga huruvida CSR appliceras i verksamheten hos svenska små och medelstora IT-företag. Vidare består syftet av att analysera om det förekommer samband mellan CSR och den subjektiva samt finansiella prestationen, för att således få en djupare förståelse för dessa företagens CSR-arbete.  Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod och med en deduktiv ansats. Studiens population består av 241 svenska små och medelstora IT-företag, varav 35 företag svarade på studiens enkätundersökning. Företagsinformation hämtades från databasen Amadeus och finansiella data om företagen blev inhämtad från årsredovisningar. Studien har använt sig av subjektiva såväl som objektiva mått. De statistiska dataanalysmodellerna som studien har använt sig av är bivariat analys, Friedmans ANOVA och PLS-SME.  Slutsats: Studien resultat visar att svenska små och medelstora IT-företag arbetar mest med de affärsmässiga dimensionerna som är den ekonomiska dimensionen och dimensionen om ansvar gentemot intressenterna, och få företag väljer att kommunicera ut deras arbete. Signifikanta samband hittades för både den ekonomiska och humanitära dimensionen i de två subjektiva prestationsmåtten. Studien bidrar med kunskap om små och medelstora IT-företagens CSR-arbete och den strategiska betydelsen av CSR för dem. / Background: CSR is a controversial topic that has become more present in today's business world. More companies are adopting CSR in their business strategy, but this is assumed to apply to larger companies mainly. There is greater ignorance about small and medium-si]ed companies' CSR work and the strategic importance of CSR for them, especially for IT companies that play a central role in Swedish society. Purpose: This study aims to map whether CSR is applied in the operations of Swedish small and medium-sized IT companies. Furthermore, the purpose consists of analyzing whether there is a connection between CSR and subjective and financial performance to gain a deeper understanding of these companies' CSR work. Methodology: This study has used a quantitative method and a deductive approach. The study population consists of 241 Swedish small and medium-sized IT companies, of which 35 companies responded to the study's survey. Company information was retrieved from the Amadeus database, and the companies' financial data was retrieved from annual reports. The study has used subjective as well as objective measures. The statistical data analysis model's bivariate analysis, Friedman's ANOVA, and PLS-SME were applied. Conclusion: The results show that Swedish small and medium-sized IT companies work primarily with business-like CSR, including the financial dimension and stakeholder dimensions, and few companies choose to communicate their work. Significant correlations were found for both the economic and philanthropic dimension in the two subjective performance measures. The study contributes knowledge about small and medium-sized IT companies' CSR work and the strategic importance of CSR for them.

Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analyser. Resultat och slutsats: Resultatet pekade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett  förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. Nyckelord: ESG-betyg, E-betyg, S-betyg och G-betyg, hållbarhetsrapportering, ROA, ROE, finanssektorn, finansiell prestation / Aim: Companies in today's society find themselves in an increasingly pressing situation where they have to work sustainably or conduct business in a sustainable way. The financial sector plays an important role in countries economies, because of this, the relationship between ESG-ratings and companies financial performance has become a debated area of research. Much of the previous research has presented varying and conflicting results. Due to this, this study will focus on the relationship between financial performance and ESG ratings in the European countries in order to develop the current research. The purpose of the study is to investigate and analyze whether there is a relationship between the company's ESG-score and financial performance within the financial sector in the European countries.   Method: The study is based on a quantitative method that applies a deductive approach. The secondary data has been obtained from Refinitiv Eikon. The study's sample consists of 160 financial companies operating in 23 different countries in the EU, these companies have been analyzed over a period of 3 years. The study's data have been analyzed using bivariate-, univariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusion: The result did not indicate any significant correlation between ESG-score and financial performance, the result did not indicate any significant correlation between S-rating, G-rating and financial performance. The result showed a significant correlation between the individual dimension E-rating and ROA.  Contribution of the thesis: This study contributes an updated analysis regarding the relationship between sustainability reporting and the financial performance of the financial sector in the European countries. Based on on studys result, the study contribute useful information for all potential stakeholders and investors in the financial sector.  Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested to use data from more than one database to include more variables that are in relation to the research area. Another suggestion is to investigate the correlation in more countries and sectors in the longer term. This can be done by using different databases that publish companys ESG ratings, in this way the number of both dependent and independent variables can increase, which increases the credibility of the study.  Keywords: ESG-score, E-score, S-score and G-score, sustainability reporting, ROA, ROE, financial sector, financial performance

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Titel: Är det lönsamt att investera i hållbarhet?   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Haben Ablelom Gebremeskel   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2024 – Mars   Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn.   Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analys.   Resultat och slutsats: Resultatet visade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer, men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld.   Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet.

Šio darbo tikslas buvo išstudijuoti elninių žvėrių (briedžių, tauriųjų elnių ir europinių stirnų) gausumą 2009-2010 m. žiemojimo periodu Kuršėnų urėdijos miškuose ir palyginti skirtingų miškų gautus rezultatus. Tyrimai atlikti 18 miškų, naudojant McCain netiesioginę elninių žvėrių apskaitą pagal jų paliekamus ekskrementus bei Aldous medžių pažeidimo metodą. Pagal atliktus tyrimus, vidutinis elninių žvėrių tankumas Kuršėnų urėdijos miškuose 2009-2010 m. žiemojimo periodu buvo 14, 7 individų tūkstančiui hektarų. Briedžių tankumas tirtame regione buvo du kartus didesnis, lyginant su vidutiniu briedžių tankumu visoje Lietuvos teritorijoje, tauriųjų elnių – labai panašus, o stirnų buvo dvigubai mažesnis. Taigi, tirtuose miškuose yra gausu stambiųjų elninių, tačiau jie konkuruoja su stirnomis. Vidutinis briedžių ir tauriųjų elnių tankumas tirtuose miškuose atitinka ekologinį ir ūkiškai leistiną elninių žvėrių gausumą Lietuvos miškams, o stirnų yra du kartus mažesnis, tačiau, atsižvelgiant į mitybinę konkurenciją, taurusis elnias laikomas pagrindine elninių žvėrių rūšimi tirtoje vietovėje, tad pagrindinis dėmesys turėtų būti skiriamas jo populiacijų gausinimui. Elniniai žvėrys pagal mitybos specializaciją renkasi skirtingus biotopus. Didžiausias briedžių gausumas nustatytas krūmynuose, tauriųjų elnių – pievose, o europinių stirnų – dirbamų laukų biotopuose. Vidutinis dendrofloros panaudojimo pašarams intensyvumas Kuršėnų urėdijos miškuose buvo 18,5 %, bet netgi didžiausi pažeidimai... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of this study was to find out the density of cervids during wintering period in Kušėnai forests and to compare gathered data with density in different forest. The research have been conducted in 18 forests, using McCain indirect record by excrement and Aldous trees damage method. Studies have shown that the average density of cervids in surveyed areas is 14.7 individuals per thousand hectares. Moose density in this region is twice higher than average moose density in whole Lithuania, red deer – very similar, roe deer density is half lower. Therefore, explored forests is rich of large ungulate mammals, but they compete with roe deers. The average abundance of red deer and moose satisfies commercially and ecologicaly acceptable ones, also roe deer density is more than two times smaller, bur in aspect of the competition diet, red deer is considered to be the main cervid species in studied forests, so more attention should be paid to increase their population. Cervids by specificity of their species in different forests choose similar biotopes. The highest abundance of moose were in scrubs, red deer – in meadows, roe deer – in cultivated fields. The average of tree damage in stydy areas is 18.5 percent, but even the highest nutrient load does not exceed the recommended rate (30–40 %), so there is no danger to natural forest regeneration.

<p>Increasingly wildlife managers and land managers are challenged to maintain the viability and connectivity among large mammal populations. Thus, it is important that effective highway crossings are identified and optimized with respect to construction cost, facilitation of ungulate movements, and ability to reduce wildlife-vehicle collisions. The use of exclusion fencing to reduce ungulate-vehicle collisions is commonly installed along Swedish highways. However, exclusion fences may pose a threat to the viability of wildlife populations because they serve as barriers to individual movements and may limit accessibility to resources. Various types of wildlife crossings intended to reduce road-kills and increase habitat connectivity across fenced highways have been constructed throughout the world. Previous studies have evaluated the importance of structure design and size for many ungulate species, but few studies involved moose (Alces alces) which is the target species for most large ungulate mitigations in Sweden. The results of the studies are intended to facilitate the development of wildlife crossings and conventional road passages to meet ungulate demands.</p><p>We monitored moose fitted with GPS radio collars and characterized their space and habitat use patterns in southwestern Sweden. Moose had seasonal differences in habitat selection within their home range, and generally preferred clear-cuts and early successional forest, boreal forest, and glades, but avoided agricultural areas and open water. We used infrared remote cameras, track surveys, and GPS telemetry to monitor the use of wildlife crossings and conventional road passages by moose and roe deer (Capreolus capreolus). The upgrading of a non-fenced road to a fenced highway with three wildlife crossings decreased the moose movements across the highway by 67-89 %. Overpass use by moose and roe deer declined with increased traffic volume on the highway and both species walked during periods of low highway traffic volumes and shifted to trotting as traffic intensity increased. Low rates of human disturbances and proximity to forest edges increased use of highway underpasses by roe deer. Moose used large underpasses to a higher degree than small.</p>

Increasingly wildlife managers and land managers are challenged to maintain the viability and connectivity among large mammal populations. Thus, it is important that effective highway crossings are identified and optimized with respect to construction cost, facilitation of ungulate movements, and ability to reduce wildlife-vehicle collisions. The use of exclusion fencing to reduce ungulate-vehicle collisions is commonly installed along Swedish highways. However, exclusion fences may pose a threat to the viability of wildlife populations because they serve as barriers to individual movements and may limit accessibility to resources. Various types of wildlife crossings intended to reduce road-kills and increase habitat connectivity across fenced highways have been constructed throughout the world. Previous studies have evaluated the importance of structure design and size for many ungulate species, but few studies involved moose (Alces alces) which is the target species for most large ungulate mitigations in Sweden. The results of the studies are intended to facilitate the development of wildlife crossings and conventional road passages to meet ungulate demands. We monitored moose fitted with GPS radio collars and characterized their space and habitat use patterns in southwestern Sweden. Moose had seasonal differences in habitat selection within their home range, and generally preferred clear-cuts and early successional forest, boreal forest, and glades, but avoided agricultural areas and open water. We used infrared remote cameras, track surveys, and GPS telemetry to monitor the use of wildlife crossings and conventional road passages by moose and roe deer (Capreolus capreolus). The upgrading of a non-fenced road to a fenced highway with three wildlife crossings decreased the moose movements across the highway by 67-89 %. Overpass use by moose and roe deer declined with increased traffic volume on the highway and both species walked during periods of low highway traffic volumes and shifted to trotting as traffic intensity increased. Low rates of human disturbances and proximity to forest edges increased use of highway underpasses by roe deer. Moose used large underpasses to a higher degree than small.

On considère des méthodes de Galerkin stochastiques pour des systèmes hyperboliques faisant intervenir des données en entrée incertaines de lois de distribution connues paramétrées par des variables aléatoires. On s'intéresse à des problèmes où un choc apparaît presque sûrement en temps fini. Dans ce cas, la solution peut développer des discontinuités dans les domaines spatial et stochastique. On utilise un schéma de Volumes Finis pour la discrétisation spatiale et une projection de Galerkin basée sur une approximation polynomiale par morceaux pour la discrétisation stochastique. On propose un solveur de type Roe avec correcteur entropique pour le système de Galerkin, utilisant une technique originale pour approcher la valeur absolue de la matrice de Roe et une adaptation du correcteur entropique de Dubois et Mehlmann. La méthode proposée reste coûteuse car une discrétisation stochastique très fine est nécessaire pour représenter la solution au voisinage des discontinuités. Il est donc nécessaire de faire appel à des stratégies adaptatives. Comme les discontinuités sont localisées en espace et évoluent en temps, on propose des représentations stochastiques dépendant de l'espace et du temps. On formule cette méthodologie dans un contexte multi-résolution basé sur le concept d'arbres binaires pour décrire la discrétisation stochastique. Les étapes d'enrichissement et d'élagage adaptatifs sont réalisées en utilisant des critères d'analyse multi-résolution. Dans le cas multidimensionnel, une anisotropie de la procédure adaptative est proposée. La méthodologie est évaluée sur le système des équations d'Euler dans un tube à choc et sur l'équation de Burgers en une et deux dimensions stochastiques

In the thesis work, a code to solve the two dimensional compressible Euler equations for external flows around arbitrary geometries have been developed. A Cartesianmesh generator is incorporated to the solver. Hence the pre-processing can be performed together with the solution within a single code. The code is written in the C++ programming language and its object oriented capabilities have been exploited to save memory in the data structure developed. The Cartesian mesh is formed by dividing squares successively into its four quadrants. The main advantage of using this type of a mesh is the ability to generate meshes around geometries of arbitrary complexity quickly and to adapt the mesh easily based on the solution. The main disadvantage of this method is that the treatment of the cells that are cut by the geometry. For the solution procedure Roe&rsquo / s method as well as flux vector splitting methods are used for the flux evaluation. The flux vector splitting schemes used are van Leer, AUSM, AUSMD and AUSMV methods. Time discretization is performed using a multi-stage method. To increase the accuracy least squares reconstruction is employed. The code is validated by performing calculations around a NACA0012 airfoil profile. The effect of reconstruction is demonstrated by plotting the pressure coefficient on the airfoil. The distribution obtained using reconstruction is very close to the experimental one while there is a considerable deviation for the case without reconstruction. Also the shock capturing capabilities of different methods have been investigated. In addition the performance of each method is analyzed for flow around an NLR 7301 airfoil with a flap.

The aim of this study is to develop a code that is capable of solving three-dimensional compressible flows which are viscous and turbulent, and parallelization of this code. Purpose of parallelization is to obtain a computational efficiency in time respect which enables the solution of complex flow problems in reasonable computational times. In the first part of the study, which is the development of a three-dimensional Navier-Stokes solver for turbulent flows, first step is to develop a two-dimensional Euler code using Roe flux difference splitting method. This is followed by addition of sub programs involving calculation of viscous fluxes. Third step involves implementation of Baldwin-Lomax turbulence model to the code. Finally, the Euler code is generalized to three-dimensions. At every step, code validation is done by comparing numerical results with theoretical, experimental or other numerical results, and adequate consistency between these results is obtained. In the second part, which is the parallelization of the developed code, two-dimensional code is parallelized by using Message Passing Interface (MPI), and important improvements in computational times are obtained.