No description available.

<p>This report is founded in lack of knowledge concerning the design and layout procedureduring a new engine room construction.The prime question is how the engine room takes its form from idea to construction and whathappens in between. We want to give the reader a better understanding in how the work isdone and why it is designed the way it is concerning layout, ergonomics and safety. Duringthis report we will enhance the knowledge concerning regulations and rules that are of greatsubstance such as SOLAS, Swedish Sjöfartsverket and IMO.By contacting the parties involved in the process in newly designing a vessel and its engineroom, we will assume their approaches and experiences. We will study the work progressfrom planning to construction of a vessels machinery spaces. We will with the help ofinterviews with interested parties get an idea of the approach and also compare the finishedproduct a bit depending on company size and resources.The investigation resulted in a good basis for how a ship engine room design takes shape andwhich aspects are taken into account, however, we found that the existing rules concerningengine room layout was very vague and was seen as the most recommendations. For thecontrol room, there were however some points to consider. We believe that it would facilitatea more comprehensive legal framework relating to engine room design.</p> / <p>Denna studie grundar sig i en okunskap gällande maskinrums design och layout. Frågan viställde oss var hur ett fartygs maskinrum kom till från idé till ritning och slutligen beställning.Syftet med arbetet är att ge läsaren grundläggande kunskaper gällande maskinrums design,layout samt ergonomiska aspekter då detta är relevant gällande säkerhet och avhjälpandekring det dagliga arbetet ombord på ett fartyg. Vi kommer även ta upp information som rörregelverk så som (SOLAS, Sjöfartsverket och arbetsmiljöverket),riktlinjer (IMO) standarder (ISO).Genom att kontakta de parter som är inblandade i ett nykonstruerande av ett fartyg och dessmaskinrum kommer vi utgå ifrån deras tillvägagångssätt och erfarenheter. Vi kommer studeravägen från beställning och planering till konstruering. Vi kommer med hjälp av intervjuermed berörda parter skaffa oss en uppfattning om tillvägagångssättet vid planering avmaskinrums designen och även jämföra resultatet beroende på rederiets storlek och resurser.Undersökningen resulterade i ett bra underlag för hur ett fartygs maskinrums konstruktion tarform och vilka aspekter som det tas hänsyn till, dock upptäckte vi att reglerna gällandemaskinrummets utformning var mycket vaga och sågs mest som rekommendationer. Förkontrollrummet fanns det däremot en del punkter att ta hänsyn till. Vi anser att det skulleunderlätta med ett mer utförligt regelverk som rör maskinrummets utformning.</p>

This report is founded in lack of knowledge concerning the design and layout procedureduring a new engine room construction.The prime question is how the engine room takes its form from idea to construction and whathappens in between. We want to give the reader a better understanding in how the work isdone and why it is designed the way it is concerning layout, ergonomics and safety. Duringthis report we will enhance the knowledge concerning regulations and rules that are of greatsubstance such as SOLAS, Swedish Sjöfartsverket and IMO.By contacting the parties involved in the process in newly designing a vessel and its engineroom, we will assume their approaches and experiences. We will study the work progressfrom planning to construction of a vessels machinery spaces. We will with the help ofinterviews with interested parties get an idea of the approach and also compare the finishedproduct a bit depending on company size and resources.The investigation resulted in a good basis for how a ship engine room design takes shape andwhich aspects are taken into account, however, we found that the existing rules concerningengine room layout was very vague and was seen as the most recommendations. For thecontrol room, there were however some points to consider. We believe that it would facilitatea more comprehensive legal framework relating to engine room design. / Denna studie grundar sig i en okunskap gällande maskinrums design och layout. Frågan viställde oss var hur ett fartygs maskinrum kom till från idé till ritning och slutligen beställning.Syftet med arbetet är att ge läsaren grundläggande kunskaper gällande maskinrums design,layout samt ergonomiska aspekter då detta är relevant gällande säkerhet och avhjälpandekring det dagliga arbetet ombord på ett fartyg. Vi kommer även ta upp information som rörregelverk så som (SOLAS, Sjöfartsverket och arbetsmiljöverket),riktlinjer (IMO) standarder (ISO).Genom att kontakta de parter som är inblandade i ett nykonstruerande av ett fartyg och dessmaskinrum kommer vi utgå ifrån deras tillvägagångssätt och erfarenheter. Vi kommer studeravägen från beställning och planering till konstruering. Vi kommer med hjälp av intervjuermed berörda parter skaffa oss en uppfattning om tillvägagångssättet vid planering avmaskinrums designen och även jämföra resultatet beroende på rederiets storlek och resurser.Undersökningen resulterade i ett bra underlag för hur ett fartygs maskinrums konstruktion tarform och vilka aspekter som det tas hänsyn till, dock upptäckte vi att reglerna gällandemaskinrummets utformning var mycket vaga och sågs mest som rekommendationer. Förkontrollrummet fanns det däremot en del punkter att ta hänsyn till. Vi anser att det skulleunderlätta med ett mer utförligt regelverk som rör maskinrummets utformning.

No description available.

A study was conducted to determine the preferences for the design of distributed meeting rooms used for video enhanced electronic meeting systems (VEMS). Although there is a significant body of literature in the group communication domain, the research in this multidisciplinary area has paid minimal attention to users' environmental preferences in the design of a meeting space. A basic science approach through three studies was used to explore the variables that defined the design of a distributed meeting space from the user's perspective. Twenty-five inexperienced college-enrolled participants and twenty-five experienced Naval professionals used foam-core pieces to create a design of their ideal distributed meeting space. Thirty-seven variables were used to categorize qualitative attributes of the designs. Three types of designs emerged from the sample population: v-shaped, conference (u-shaped or oval), and theater (auditorium) style. A nonexperimental design was used to measure the impact of the heuristics on the users' physical design of their distributed meeting spaces. Post-meeting evaluation results were promising and indicated that the heuristics were usable and that participating in the design could have a positive impact on user's subjective rating of their meeting experience. Overall, inexperienced users did not believe that the heuristics were necessary to determine the best room design for their team's needs. In the third study, six experts conducted an expert evaluation of a distributed meeting room site. Most experts were not able to identify context-specific design issues such as camera angle and lighting with the static information that they were provided. The experts subjective ratings indicated that the heuristics were usable and were useful for room designers. The overall findings indicated that experience level had a significant impact on user's perception of important equipment in a distributed meeting room. Naïve users were more concerned with visual communication and assigned more importance to public displays (p=.035). Experienced users were more concerned with audio communication and assigned more importance to microphone control (p=.024). In addition, general findings from this research include a new methodology for generating participatory ergonomic tools. / Ph. D.

Public buildings are considered to be the most power consuming buildings in the world. To reduce power consumption earlier studies propose greater use of natural daylight to illuminate surroundings, hallways and areas where to preform common work tasks and where artificial lighting is only used for the actual work space and places where higher light levels are required. In office buildings with available daylight, it has been shown that people have a greater general well-being, improved health, reduced absenteeism and increased productivity. The purpose of this study is to investigate how different room configurations can increase the amount of daylight in offices. The essay is based on an experimental study in the form of a questionnaire in which participants have evaluated and documented their perceptions of the visual properties regarding daylight. The evaluation has been carried out with scale models of different room configurations, but with the same window size and window positions. The results show that a room configuration with embrasures provides the most effective daylight harvesting. Embrasures contribute with maximum visibility, brightness and provide maximum light scattering. Room configurations with rounded corners have proven to give the most even light ratio between the light and dark areas of a room where the light is also spread most evenly along the walls. According to an evaluation of the visual properties of daylight, a room with rounded corners is perceived to be the most comfortable room and provide the softest and gentlest light impression. The study is limited to evaluate the amount of daylight and the visual properties of daylight in large office spaces designed based on energy-efficient passive houses with thick facade walls. / Offentliga byggnader räknas som de byggnader som har störst energianvändning i världen. För att sänka energianvändningen föreslås ökad användning av dagsljus för att lysa upp omgivning, korridorer och platser för allmänna arbetsuppgifter och där den artificiella belysningen endast används vid arbetsytor och platser där högre ljusnivå krävs. I kontorsbyggnader med tillgängligt dagsljusinsläpp har det också visats att människor har ett ökat allmänt välbefinnande, bättre hälsa, minskad frånvaro och ökad produktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur olika rumsutformningar kan bidra till ökat tillvaratagande av dagsljus i kontorslokaler. Undersökningen bygger på en experimentell studie i form av en enkätundersökning där testpersoner har utvärderat och dokumenterat sina uppfattningar kring dagsljusets visuella egenskaper. Utvärderingen har genomförts i skalmodeller med olika rumsutformningar men samma fönstermått och fönsterplacering. Resultaten har visat att rumsutformningar med fönstersmygar ger det mest effektiva dagsljusinsläppet i en kontorslokal. Smygar bidrar med högst synbarhet, ljushet och uppfattas ge mest ljusspridning. Rumsutformningar med rundade hörn har enligt dagsljusmätningar visat ge jämnast ljusförhållande mellan de ljusa och mörka delarna av ett rum där ljuset också sprids jämnast efter väggarna. Enligt en utvärdering av dagsljusets visuella egenskaper anses ett rum med runda hörn mest behaglig att vistas i samt ger det mjukaste och mildaste ljusintrycket. Undersökningen är avgränsad till att utvärdera dagsljusmängd och dagsljusets visuella egenskaper i stora kontorslokaler utformade enligt krav för energieffektiva passivhus med djupa fasadväggar.

Von psychiatrischen Kliniken kann man lernen, welche architektonischen Maßnahmen für psychatrische Patient:innen in Notaufnahmen nützlich sind. Daher wird in diesem Forschungsartikel untersucht, welche architektonischen Elementen aus psychiatrischen Einrichtungen in die des Warteraums einer Notaufnahme integriert werden können. Ziel ist es, ein Designmodell zu entwerfen, das eine gute Wirkung auf psychiatrische Patient:innen mit bipolarer Störung haben soll. Um dies zu erreichen, werden bestehende Literaturstudien und Fallbeispiele aus der Praxis analysiert. Im Ergebnis zeigt sich, dass großflächig festverglaste Fenster, weiche und abgerundete Möbel, natürliche Elemente (Bilder mit natürlichen Motiven), Sonnenlicht und geeignete Beleuchtung sowie helle Farben Angst und Furcht bei psychiatrischen Patient innen verringern können. Die Kombination dieser Kriterien mit den architektonischen Elementen des Warteraums (Raumgröße, Tür, Fenster, Wand, Boden, Decke und Möbel) ermöglicht eine modellhafte Gestaltung, die sich positiv auf psychiatrische Patient:innen mit bipolarer Störung auswirkt.

Die Unzufriedenheit der Patient:innen steht oft in Kohärenz mit überfüllten Notaufnahmen. Dabei sind besonders die Überschreitung der Ressourcen und Verzögerungen bei der Wartezeit zusammenhängend zu betrachten. In den 1990er Jahren wurde nach einem System zur Verbesserung des Zeitmanagements gesucht. Dies führte zur Methode der Triage. Trotz der Einführung der Triage ist die Patientenunzufriedenheit immer noch ein häufiges Gesprächsthema, wenn es um die Notaufnahme geht. Unter Berücksichtigung des architekturpsychologischen Aspekts stellt sich die Frage: „Wie kann die Raumgestaltung des Wartebereiches architektonisch an das individuelle Empfinden von Patient:innen bei einer Triage angepasst werden?“. Um diese Frage zu beantworten, wurde eine Umfrage mit verschiedenen Sichtweisen von Personen durchgeführt. Betrachtet wurden einerseits Patient:innen, sowie Begleitpersonen und andererseits Personen, die noch gar nicht in der Notaufnahme waren. Anhand der Umfrageergebnisse wurden Hauptkriterien ermittelt, die sich auf die Empfindungen der Patient:innen und Begleitpersonen beziehen. Resümierend haben sich zum einen die Privatsphäre, sowie Ausruhmöglichkeiten und zum anderen Gesichtspunkte wie Ablenkung und eine gute Atmosphäre als Hauptkriterien eines Warteraumes ergeben. Aus den aufgestellten Kriterien wurden verschiedene, raumgestaltende Elemente entwickelt, die sich den Bedürfnissen der wartenden Patient:innen und deren Begleitpersonen anpassen. Sie dienen als Gestaltungsempfehlungen.