Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö.Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor:Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut?Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö?Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön?Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar?Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen.Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Vår slutsats är att den fysiska miljön inte har utvecklats i samma takt som den pedagogik som ligger till grund för undervisningen som bedrivs i våra klassrum idag.

<p>Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras</p><p>faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa</p><p>diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.</p><p>I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden.</p><p>Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.</p>

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan. I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden. Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.

Public buildings are considered to be the most power consuming buildings in the world. To reduce power consumption earlier studies propose greater use of natural daylight to illuminate surroundings, hallways and areas where to preform common work tasks and where artificial lighting is only used for the actual work space and places where higher light levels are required. In office buildings with available daylight, it has been shown that people have a greater general well-being, improved health, reduced absenteeism and increased productivity. The purpose of this study is to investigate how different room configurations can increase the amount of daylight in offices. The essay is based on an experimental study in the form of a questionnaire in which participants have evaluated and documented their perceptions of the visual properties regarding daylight. The evaluation has been carried out with scale models of different room configurations, but with the same window size and window positions. The results show that a room configuration with embrasures provides the most effective daylight harvesting. Embrasures contribute with maximum visibility, brightness and provide maximum light scattering. Room configurations with rounded corners have proven to give the most even light ratio between the light and dark areas of a room where the light is also spread most evenly along the walls. According to an evaluation of the visual properties of daylight, a room with rounded corners is perceived to be the most comfortable room and provide the softest and gentlest light impression. The study is limited to evaluate the amount of daylight and the visual properties of daylight in large office spaces designed based on energy-efficient passive houses with thick facade walls. / Offentliga byggnader räknas som de byggnader som har störst energianvändning i världen. För att sänka energianvändningen föreslås ökad användning av dagsljus för att lysa upp omgivning, korridorer och platser för allmänna arbetsuppgifter och där den artificiella belysningen endast används vid arbetsytor och platser där högre ljusnivå krävs. I kontorsbyggnader med tillgängligt dagsljusinsläpp har det också visats att människor har ett ökat allmänt välbefinnande, bättre hälsa, minskad frånvaro och ökad produktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur olika rumsutformningar kan bidra till ökat tillvaratagande av dagsljus i kontorslokaler. Undersökningen bygger på en experimentell studie i form av en enkätundersökning där testpersoner har utvärderat och dokumenterat sina uppfattningar kring dagsljusets visuella egenskaper. Utvärderingen har genomförts i skalmodeller med olika rumsutformningar men samma fönstermått och fönsterplacering. Resultaten har visat att rumsutformningar med fönstersmygar ger det mest effektiva dagsljusinsläppet i en kontorslokal. Smygar bidrar med högst synbarhet, ljushet och uppfattas ge mest ljusspridning. Rumsutformningar med rundade hörn har enligt dagsljusmätningar visat ge jämnast ljusförhållande mellan de ljusa och mörka delarna av ett rum där ljuset också sprids jämnast efter väggarna. Enligt en utvärdering av dagsljusets visuella egenskaper anses ett rum med runda hörn mest behaglig att vistas i samt ger det mjukaste och mildaste ljusintrycket. Undersökningen är avgränsad till att utvärdera dagsljusmängd och dagsljusets visuella egenskaper i stora kontorslokaler utformade enligt krav för energieffektiva passivhus med djupa fasadväggar.