Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.  Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?  Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?  Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?  På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan? Metod I studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna. Intervjuerna spelades in och sammanställdes för att därefter tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat Under intervjuerna framkom att barnens begränsningar och möjligheter för fysisk aktivitet i skolan är beroende av ett antal olika ramfaktorer. De ramfaktorer som framförallt påverkade var lärarnas kunskap om rörelsehindret och om skolan var anpassad med exempelvis hissar och ramper. Den rörelsehindrades egen vilja samt övriga skolkamrater ansågs också ha en stor inverkan och kunde ses som såväl en begränsning som möjlighet till fysisk aktivitet i skolan. Slutsats Lärarnas kunskap, storlek på gruppen samt skolans och kommunens resurser är det som vi ser som avgörande för hur lyckad en integrering ska bli för den rörelsehindrade. Alla dessa tre faktorer kan öppna för den rörelsehindrades möjligheter för fysisk aktivitet i skolan, men kan också leda till begränsningar om de inte uppfylls på ett bra sätt.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmödär kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie.Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljönsutformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Detsom undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanorsamt övergångsställen och korsningar.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. Föratt få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuellapersoner på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att fåkunskap om ämnet tillgänglighet.Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroendepå vilken typ av funktionshinder en person har. I denna studie har en rullstolsburen frånStadsbyggnadskontoret (Malmö kommun) och en gravt synskadad från de SynskadadesRiksförbund (SRF) undersökt tillgängligheten i området. Resultaten blev olika, för enrullstolsburen är entréerna ett problem, medan för en synskadad är det markbeläggningeneftersom den inte används på ett enhetligt sätt. Samtliga trappor i området saknarkontrastmarkering av trappstegen, många saknar även tillräcklig ledstång.I undersökningen av bostadsområdet Flagghusen har det framkommit en del större brister förbåde synskadade och rullstolsburna. Dessa hinder kan relativt lätt avhjälpas, till exempelgenom kontrastmarkeringar på trappstegen, tillföra ledstänger och enkla justeringar avmarkbeläggningen. / This thesis examines how accessible and useful the outdoor environment in Flagghusen in Malmö is for the disabled, and develop proposals on the measures necessary to make the site more accessible. Flagghusen is a newly built area in the Western Harbour of Malmö where the municipality focused on sustainable urban development, hence the choice of location for our study.The study of the area has proceeded from the laws, rules and regulations in respect of theoutdoor environment design of the accessibility and usability for the disabled. In the areasurfaces, entrances, level differences, pedestrian and cycle paths, crossings and intersectionswere examined.A qualitative method is used in this work through interviews and participatory observations.To gain knowledge of the work process in Flagghusen discussions have been held with peoplefrom the office of City Planning. An extensive literature review has been made to gainknowledge on the subject availability.Making a site accessible to all should not be difficult. The needs, however, vary depending onthe type of disability a person has. In this study, a chairbound person from the office of CityPlanning (Malmö municipality) and a person with a severe visual impairment from theVisually Impaired Association (SRF) examined the accessibility of the area. The results weredifferent, for a person in a wheelchair the entrances are a problem and for a person with avisual impairment the problem is the soil surface because it is not used in a uniform way. Allstairs in the area lacks contrast marker of steps, many lack sufficient handrail.The study of the housing area, Flagghusen, has revealed some major weaknesses for thevisually impaired and wheelchair users. These barriers can be relatively easily remedied, forexample, by contrast markings on the steps, adding handrails and simple adjustments of thesoil surface.