Då befolkningsmängden av äldre i Sverige stadigt ökar, står vård och omsorg inför stora utmaningar. En växande befolkning i kombination med en ökad andel äldre medför en betydande ökning i efterfrågan av arbetskraft inom vård och omsorg. Tillgången på utbildad vårdpersonal i Sverige är idag otillräcklig och bristen på vårdpersonal väntas bestå i en lång tid framöver, vilket har en negativ inverkan på patientsäkerheten, men också för att kunna hantera den äldres behov. Syftet med studien var att belysa äldre människors upplevelser av möjligheter till god vård och omsorg på ett särskilt boende. Den valda metoden för studien var en litteraturöversikt, då avsikten var att kunna få en översikt av befintlig forskning inom området. Åtta artiklar analyserades, där två kvantitativa samt sex kvalitativa studier inkluderades. Resultatet visade hur de vårdande relationerna kunde påverka vardagen för de äldre både positivt och negativt. Att bibehålla känslan av ett hem var en annan utmärkande faktor för den äldre på ett SÄBO för att kunna uppnå en god livskvalité. Samtidigt synliggjorde studien exempel på där vård- och omsorgsarbetet behövde förbättras och även vilken problematik vården står inför, nu och i framtiden.

Inledning Enligtenrapport från Läkemedelsverket kasserades 2011, 1500 ton (ink.förpackningar) läkemedel från allmänheten. Den totala mängden läkemedel som kasserades i slutenvården uppskattades till cirka 100 ton, cirka 50 ton från apotek samt cirka 250 ton från partihandeln. I rapporten saknades data för hur mycket läkemedel som kasserades inom den kommunala vården. Läkemedelsavfall har en stor samhällsekonomisk och miljömässig betydelse. Frågan är om det är nödvändigt att så mycket av läkemedel behöver kasseras. Syfte Syfte med denna studie är att undersökahur mycketläkemedel som kasseras i särskilda boende (SÄBO) och inom handikappomsorgen. I detta ingår även att studera vilka olika preparat som kasserades, orsaker till kassationenoch kostnaderna samt att belysa om det finns några möjligheter att minska kassationen. Metod Kasserade läkemedel samlades in under en månad på 7 särskilda boende (SÄBO)samthandikappomsorgen i Lycksele kommun. Detta skedde från och med veckan 4 till och med vecka 7, 2016. Kasserade läkemedel registrerades med avseende på boende, preparatens namn, bruten eller obruten förpackning, om läkemedel kom från ApoDos eller originalförpackning samt antal tabletter och orsaken till kasseringen. Registreringen gjordes av den sjuksköterska som hadeansvaret för respektive boende. Resultat Totalt 2300 enheter läkemedel kasserade från SÄBO och handikappomsorg. Alvedon var det mest kasserade preparat följt av Ipraxa och Hermolepsin. Preparat som påverkar nervsystemet (ATC- grupp N) kasserades det mest under studiens förlopp och astma/KOL-läkemedel (ATC-grupp R) hade högsta kassationskostnaden. Orsaker till kassation inom särskilda boende var: patienten avlidit 42 %, utgående datum 17 %, läkemedel utsatt 14 % och ändrad ordination 12 %. Kassationskostnaden uppskattades till cirka 11 900 kr under studiens förlopp och kassationskostnadenper 330 vårdtagarna extrapolerades till 279000 kronor under ett år. Diskussion. Kassationsmängden varierade från månad till månad, därför kunde inte avgöras om den totala mängden som kasserades under studiens förlopp var hög eller låg. Vanliga orsaker som framkom under studien stämde väl överens med rapporten från Läkemedelsverket 2011. Kassationskostnadenom 279 000kr för 330 vårdtagarna under ett år är osäker, på grund av stora variationen av kassationsmängden från månad till månad (bedöms vara cirka ±50 %). Föreslagna åtgärder för att minska kasseringen är bland annat att använda ApoDos så lång det går, använda startförpackning samt att klippa ut utsatta läkemedel ut dosrulle. Slutsats Det kasserades totalt 2300 enheter under studiens förlopp inom SÄBO och handikappomsorgen i Lycksele kommun för de deltagande basenheterna. Preparat från ATC- gruppen N kasserade det mest av under studietiden och Alvedon var det mest kasserade preparatet. Kassationskostnad extrapolerades till 279 000 kr per 330 vårdtagarna under året.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en förutsättning för att omvårdnad ska bedrivas utifrån den enskilde patientens önskemål och för att patienten ska ses som en helhet och inte som en sjukdom. Sjuksköterskor på SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO) har en viktig funktion i att leda omvårdnadsteamet för att nå gemensamma mål och utveckla det personcentrerade förhållningssättet. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva personcentrerad vård på SÄBO utifrån McCance och McCormacks (2021) ramverk för personcentrerad vård.  Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från tio sjuksköterskor på SÄBO. Datan analyserades genom riktad kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats med utgångspunkt i McCances och McCormack ramverk för personcentrerad vård.  Resultat: Resultatet är framställt i kategorierna: Förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och personcentrerade resultat.  Sjuksköterskorna hade liknande uppfattning om vad personcentrerad vård innebär på SÄBO och att det handlar om att individanpassa vården utifrån varje patient man möter. Den personcentrerade vården påverkas av olika faktorer så som omvårdnadspersonalens attityder, tid- och personalbrist samt sjuksköterskans ledarskap.    Slutsats: Personcentrerad vård är ett komplext begrepp och det är svårt att tydligt beskriva vad som krävs för att personcentrerad vård ska vara möjlig på alla plan. Sjuksköterskor på SÄBO behöver stötta, motivera och skapa möjlighet för reflektion för att medvetandegöra det personcentrerade förhållningssättet. Vidare behövs organisatoriska resurser för att kunna införa en mer personcentrerad vård. / Background: With the increasing aging population, it is of great importance that person-centered care is implemented within nursing homes for older people. Person-centered care is a prerequisite for nursing care to be carried out based on the wishes of the individual patient and for the patient to be seen as a whole and not as a disease. Nurses at nursing homes have an important function in leading the nursing team to reach common goals and develop the person-centered relationship approach. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centered care at nursing homes based on McCance and McCormack’s (2021) framework for person-centered care.   Method: Through semi-structured interviews, data was collected from ten nurses working at nursing homes. Data were analyzed through targeted qualitative content analysis with a deductive approach based on McCance and McCormack’s framework for person-centered care.  Results: The results are presented in the categories: Prerequisites, care environment, person-centred processes and person-centred results. The nurses had a similar idea of ​​what person-centered care means at nursing homes and that it´s about customizing care based on each patient. Person-centered care is affected by various factors such as the nursing staff's attitudes, time, and staff shortages as well as the nurse´s leadership. Conclusion: Person-centered care is a complex concept, and it is difficult to clearly describe what is required for person-centered care to be possible on all levels. Nurses at nursing homes need to support, motivate and create opportunities for reflection in order to raise awareness of the person-centered approach. Furthermore, organizational resources are needed to be able to introduce a more person-centered care.