Introduktion: I juli 2012 uppdaterades regelverken för farmakovigilans inom Europa och flera förändringar gjordes i de bestämmelser som rör säkerhetsstudier på godkända läkemedel. En sammanställning av dessa behövdes för att lyfta fram viktiga bestämmelser och ge en tydligare överblick av de myndighetskrav som berör PASS (Post-Authorization Safety Studies) och PSP (Patient Support Programs).   Syfte: Projektet syftar till att analysera och tolka regelverk och riktlinjer gällande PASS och PSP inom Europa samt utreda vad som gäller för PASS i de skandinaviska länderna. Detta för att lyfta fram viktiga bestämmelser och underlätta tolkningen för berörda företag.   Material och metoder: Huvuddelen av projektet bestod av en litteraturstudie där fokus låg på lagar och riktlinjer inom Europa. Informationsinhämtning skedde även genom intervjuer med personal på Bayer AB och Läkemedelsverket. Jämförelser har sedan gjorts mellan svenska, norska och danska regelverk.   Resultat: Myndighetskraven för PASS och PSP skiljer sig åt i vissa avseenden. Etikgodkännande krävs för PASS men inte för PSP och slutrapporten från en PASS granskas av läkemedelsmyndighet medan PSP inte ger någon slutrapport. För PASS krävs i Sverige och Norge ett etikgodkännande vilket inte krävs i Danmark. I Danmark ska dokumentation om studien skickas till läkemedelsmyndigheten om Danmark är referensland eller rapportör för produkten. I Sverige och Norge krävs ingen kommunikation med läkemedelsmyndigheten.   Konklusion: PASS syftar till att studera säkerheten hos läkemedel medan PSP primärt är ett stöd för patientvården i vilket vissa säkerhetsaspekter kan fångas upp sekundärt. Trots att regelverken rörande farmakovigilans gäller för samtliga EU-länder har olika tolkningar gjorts i de skandinaviska länderna och de lokala regelverken skiljer sig åt i vissa avseenden.

No description available.

Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

No description available.

This study aims to analyze the policy discourse held by interest groups in the United States following the repeal of Roe, the constitutional right to abortion, from a security perspective. Additionally, it seeks to examine what these organizations believe needs protection and against what, and the potential consequences for womenś health security in the USA. The study employs a security feminist and post-structuralist theoretical and methodological approach based on Bacchi’s (2023) problematization framework “What’s the problem represented to be?” (WPR) and Baldwin’s (1997) Security Concept to analyze how these interest groups perceive the abortion issue post-Roe and what this produces and reproduces. The analyst reveals a distinct and polarized view on the abortion issue regarding what should be protected and against what. These divergent perspectives influence how threats are perceived and what measures are advocated for. The study’s analysis also demonstrates that the politicized debate and the various problematizations may have adverse consequences for women’s health security, such as increased risks of unsafe abortions and lack of access to safe abortion care. Furthermore, the state-centric understanding of health policy may contribute to reproducing the stigma surrounding abortion and excluding women’s individual needs. This underscores the importance of questioning the prevailing health policy and its impact on women and other vulnerable groups, and raising the question: security for whom and for what?

No description available.

Disinformation is a growing problem in a fast changing world, where technology today contributes to the spread of false and sometimes directly harmful information. Within the field of international security studies there is an ongoing theoretical conflict over whether or not security ought to be expanded to include issues that otherwise do not concern the traditional state and military-centric approach. One such issue is the multifaceted phenomenon disinformation, which some claim has little or no meaning and relevancy within the international arena. This is because it mainly influences individuals. Nevertheless, the EU has still initiated security work to combat disinformation. The main purpose of this study is to describe and illustrate how disinformation is defined within the EU’s security framework. Applying David. A Baldwins conceptual dimensions and ideal types and anchoring them in the prominent theories realism, liberalism and constructivism, the study aims to describe and illustrate how EU views disinformation in its pursuit for security. The study later shows that disinformation needs to be affirmed and taken more seriously by the international community.

Sweden’s role internationally is often cited as a paradox which is argued to have its origin in the opposition between the state’s international humanitarianism and its large arms export. The tension here has often been examined from the perspectives of militarization in research on the subject. This thesis instead argued that a comprehensive understanding of peace is needed to analyze the paradox holistically. By semiotically engaging with the Swedish Government's annual reports on arms export control, this thesis could identify the construction of peace within the arms export during the years 2014-2021. A usage of the combined perspectives of pacifization, militarization and an in-depth review of the peace concept, allowed for a comprehensive understanding of peace within these discourses. The thesis discovered that elements of the Swedish arms export were framed as (1) a precondition for peace, (2) an agreement of peace, and (3) an enhancement of peace. Moreover, the material revealed the juxtaposition of two different versions of peace, one liberal and one emancipatory understanding. As these versions are associated with different values and practices of peace, their coexistence in Swedish arms export is argued to be the heart of Sweden’s foreign policy paradox.