Under barocken var ornamentering en viktig del i framförandet av musik. Det publicerades en mängd skrifter i ämnet och vad gäller sång är P.F. Tosis Opinioni de’ cantori antichi e moderni och J.F. Agricolas Anleitung zur Singkunst de viktigaste verken från barockens senare hälft. Studiens syfte var att jämföra Tosis och Agricolas sångskolor, för att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns i hur man ornamenterade under 1600-talets senare del, respektive 1700-talets första hälft. I studien appliceras Tosis och Agricolas metoder på två samtida stycken: kantaten Poi che riseppe Orfeo av A. Scarlatti, samt kantaten Orfeo av G.B. Pergolesi. De fokusområden som har valts ut är: förslag, drillar, passaggi, variation av arior och recitativ samt cadenze. Studien visar att i stort sett samma ornament användes under hela senare delen av barocken, men att utförandet kunde skilja sig åt, samt att utvecklingen av improviserade cadenze skedde först under 1700-talet. Studiens resultat visar att historisk uppförandepraxis är en givande metod att använda vid instudering för att nå en djupare förståelse om hur verket framfördes under den tidsperiod då det komponerades. / <p>Alessandro Scarlatti (1660-1725) ”Poi che riseppe Orfeo” <em>Kantat för sopran och basso continou</em></p><p>Luigi Rossi (1597-1653) ”Mio ben”, aria ur operan ”Orfeo”</p><p>Barbara Strozzi (1619-1677) ”Non mi dite”, ur op. 2</p><p>Sigismondo d’India (1582-1629) ”Piangono al pianger mio”</p><p>Claudio Monteverdi (1567-1643) ”Quel sguardo sdegnosetto”, ur "Scherzi musicali"</p><p>Claudio Monteverdi (1567-1643) Prologen ur operan ”L’Orfeo”</p><p>Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736) ”Orfeo” <em>Kantat för sopran, stråkensemble och basso continou</em></p><p>Medverkande:</p><p>Elisabeth Hellström, sopran</p><p>Sofia Winiarski, cembalo</p><p>Hanna Dahlkvist, barockcello</p><p>Torun Fredberg, barockviolin</p><p>Sofia Kolupov, barockviolin</p><p>Sofia Hanson, barockviola</p>

Syftet med arbetet är att undersöka vilka inställningar fyra sångpedagoger har gällande samspelet mellan vokalfundament och elevers personliga uttryck. Detta har gjorts genom kvalitativ intervjuer. Tidigare forskning tyder på att rösten är sammankopplad med identiteten. Under gymnasietiden kan sökandet efter röstidentiteten bidra till utmaningar för sångpedagogen, då den inre motivationen är starkt sammankopplad till musikaliska preferenser. Olika soundideal finns inom olika genrer vilket innebär många valmöjligheter för sångare. Resultatet visar att sångpedagogerna värdesätter elevers inre motivation. Aspekter som trygghet i undervisning, genretillhörighet och adekvata kunskaper i grundläggande sångteknik anses påverka samspelet mellan vokalfundament och röstidentitet. Elever i ett identitetssökande under tonåren använder sig av härmning och imitation utifrån soundideal, vilket visade sig inte enbart vara negativt. Tillit och förtroende i sångundervisning är grundläggande för att avslappning ska infinna sig för att underlätta arbetet med sångteknik.