Bakgrund: Patienter med svårläkta bensår har komplexa vårdbehov och är en stor del av distriktssköterskans arbete och ställer krav på kunskap inom flera olika områden. Sårvården är resurskrävande och innebär ökade kostnader för hälsosjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta evidensbaserat med patienter med svårläkta bensår inom primärvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Västra Götalandsregionen inom offentlig sektor. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna hade en positiv inställning till evidensbaserad vård samt ansåg sig vara självständiga i vårdandet av patienterna med svårläkta bensår. Organisatoriska hinder sågs i form av kunskapsbrist hos läkarna, tidbrist och otydliga rutiner samt svårigheter med kunskapsinhämtning. Evidensbaserad vårdkultur framkom i samverkan med patienten och kollegor inom samma profession. Slutsats: Distriktssköterskorna strävar efter att arbeta evidensbaserat samt stärka och utveckla professionen. Distriktssköterskan strävar även efter att ge en god och säker vård till patienterna och möta deras behov och önskemål. Organisationens bristande stöd påverkade distriktssköterskans möjligheter att utveckla och implementera evidensbaserad vård inom verksamheten

This study is an empirical work about healthcare in the process of transformation. The speciic healthcare concerns foot and leg wound care within the homecare. The theoretical frame of the study relies on the Activity theory applied onto the healthcare workers involved into the wound care of the hard healing leg and foot ulcers. The transformation process involving this activity is seen as the example of the expansive learning and which is part of the activity theory. The method used is known, according to the Engeström (the leading figure within the currunt Activity research) as "etnography of trouble". The focus is on identifying conflicts which take place within the work activity. The purpose of the study was to increase understanding of how the wound care business is performed in home care in light of expansive learning theory. Results show the need for the wound care within the homecare to develop at the subject level as much as the system level. There are two specific developmental areas in concern, the tehnical-instrumental (development of digital assistance) and interaction-communication dmension (development of a new communication channel on vertical level). Both solutions liberate individuals competens. In the question of communication channel connected to the leadership this would create conditions for tehnical solutions to appear quicker. / Detta studie är ett empiriskt arbete och handlar om vårdarbete i förändring. Det specifika vårdarbete som denna studie behandlar är vård av ben- och fotsår (svårläkta sår) inom hemsjukvården. Teosretiskt anlägger jag ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på vårdpersonalens arbete med svarläkta sår. På den förändringen som sker i sårvårdens praktik tar jag det analytiska greppet att jag betratar den som ett möjligt exempel på expansivt lärande. metod har varit inriktad på det som Engeström kallar för "etnography of trouble". En viktig fokus har varit att komma åt motsättningar, spänningar, eller "gnissel" i vårdverksamheten. Insamlade data består av observationer, intervjuer och dokumentation. Syftet med studien har varit att öka förståelse för hur sårvårds verksamhet utförds inom hemsjukvården i ljuset av Expansivt lärande teori. Resultatet visar att sårvård inom hemsjukvården behöver utvecklas likaså på subjekt som på systemnivå. Två specifik utvecklingsfaktorer handlar om teknisk/instrumentell dimension (utveckling av en ny kommunikationskanal på vertikal nivå). Båda lösningar frigör individens kompetens. Skulle det öppnas en mer direkt kontakt med ledningen det skulle skapa förutsättningar för snabbare utveckling av nödvändiga tekniska lösningar.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett globalt problem och innebär ökade kostnader för samhället. Sårvård är en stor del av distriktssköterskans arbete och innebär samverkan med patient och andra yrkeskategorier. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av samverkan vid vård av patienter med svårläkta sår i hemsjukvård. Metod: Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom elva kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med distriktssköterskor som har arbetat med sår inom kommunal hälso- och sjukvård. Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskans upplevelse av samverkan vid sårvård kan liknas vid ett lagspel, där det finns möjligheter och hinder under spelets gång. Samverkan vid sårvård påverkas av olika spelregler, vilka som deltar och i vilken grad de tar sitt ansvar. Distriktssköterskornas kunskap skapar möjlighet till utveckling. Slutsats: Vilka möjligheter och hinder som distriktssköterskan stöter på under samverkan kring sårvård är avgörande för hur utgången blir för patienten med såret. Hinder kan vara både prövande och tidskrävande processer. Möjligheter skapas genom kunskap och kännedom om varandra som personer bakom vår yrkesroll. / Background: Wound Care is a global problem and involves increased costs for society. Wound care is a major part of the district nurse's work in the home care setting and involves collaboration with patients and other occupational categories. Aim: To describe the district nurse's experiences of collaboration in the care of patients with difficult-to-heal wounds in home health care. Method: A qualitative method was used in the study and the result was analyzed according to meaning analysis. Eleven district nurses were interviewed. The thesis used qualitative content analysis. Results: The result shows that the district nurse's experience of cooperation in wound care can be compared to a team game, where there are opportunities and obstacles during the course of the game. Collaboration in wound care is influenced by different rules of play, who participate and the degree to which they take their responsibility. The district nurses' knowledge creates opportunities for development. Conclusion: The opportunities and obstacles that the district nurse encounters during collaboration on wound care are decisive for how the outcome will be for the patient with the wound. Obstacles can be both trying and time-consuming processes. Opportunities are created through knowledge and knowledge of each other as people behind our professional role.

Bakgrund: Sårbehandling är en del av distriktssköterskans dagliga arbetsuppgifter, en uppgift som ofta är tidskrävande. Fokus läggs ofta på att hitta rätt förband och omläggningsintervall. Patientens levnadsvanor påverkar sårläkningsprocessen. Genom en helhetssyn och ett samarbete med patienten kan sårläkningen underlättas. Syfte: Syfte med studien var att beskriva hur distriktssköterskan arbetar med den äldre patientens levnadsvanor i samband med svårläkta bensår. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.  Datainsamlingen genomfördes med en webbaserad, asynkron enkät. Urvalet bestod av distriktssköterskor från sydöstra regionen och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.  Resultat: Distriktssköterskorna beskrev en bristande struktur i arbetet med patientens levnadsvanor. Dokumentationen gjordes på olika sätt inom primärvården och den kommunala hemsjukvården. Detta ledde till en bristande informationsöverföring och uppföljning. Distriktssköterskan diskuterades patientens levnadsvanor med öppna frågor och motiverande samtal. Samtidigt betonade de vikten av patientens eget ansvar. Distriktssköterskorna upplevde att levnadsvanorna borde medvetandegöras och tas upp mer i det dagliga arbetet. För att göra det behövdes tid och kontinuitet. Distriktssköterskorna beskrev att reflektion sällan genomfördes på ett strukturerat sätt. Reflektion efterfrågades av distriktssköterskorna för kunskapsutbyte och för att medvetandegöra levnadsvanorna. Slutsats: Trots att distriktssköterskorna har stor kompetens att arbeta med levnadsvanor i samband med sårläkning får det för lite fokus i det dagliga arbetet. Distriktssköterskornas förebyggande arbete ses som ett kärnelement i professionen. Levnadsvanorna behöver få en större plats i sårvårdsarbetet inom primärvården och den kommunala hemsjukvården för att uppmärksamma sambandet med sårläkning. / Background: Wound treatment is a part of the district nurse daily tasks, a task that is time consuming. The focus is often in finding the right dressing and conversion interval. The patient's lifestyle affects the wound healing process. Through a holistic view and a collaboration with the patient, wound healing can be facilitated. Aim: The aim of the study was to describe how the district nurse works with the elderly patient's lifestyle in connection with difficult-to-heal leg ulcers. Method: Qualitative method with inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with a web-based, asynchronous survey. The sample consisted of district nurses from the southeastern region and the collected material was analyzed using a content analysis. Results: The district nurses described a lack of structure in the work with the patient's lifestyle. The documentation was made in different ways in primary care and municipal home health care. This led to a lack of information transfer and follow-up. The district nurse discussed the patient's lifestyle with open questions and motivational conversations. At the same time, they emphasized the importance of the patient's own responsibility. The district nurses felt that more attention should be paid to the importance of living habits. To do that, time and continuity are needed. The district nurses described that reflection is seldom carried out in a structured way. Reflection was requested by the district nurses for the exchange of knowledge and for raising awareness of living habits. Conclusion: Despite the fact that the district nurses have great competence in working with living habits in connection with wound healing, there is too little focus in the daily work. The district nurses' preventive work is seen as a core element in the profession. Living habits need to be given a greater place in wound care work in primary care and municipal home health care to draw attention to the connection with wound healing.