Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat och sociala hållbarhetsaspekter får allt större betydelse. Organisationer redovisar en nollvision avseende arbetsplatsolyckor och Sveriges arbetsmarknadsminister uppger att detta är prioriterat hos regeringen. Samtidigt som organisationer redogör för vikten av säkerhetsarbete i hållbarhetsrapporter har antalet dödsolyckor ökat istället för att minska. Hållbarhetsprocesser saknar prissättning och går inte att kostnadsföra i dagsläget. Examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för om processer som inte går att prissätta kan styras samt en förståelse till varför säkerhetsutfall avviker från organisationers målsättningar. Den teoretiska referensramen belyser vikten av säkerhetsarbete samt objektifieringens betydelse för styrningens möjligheter till beteendeförändring. Vidare lade den teoretiska referensramen grunden till examensarbetets teorimodell samt utformning av intervjuguide. För att besvara examensarbetets syfte har en kvalitativ studie utförts genom intervjuer med organisationer inom gruv-, stål- och byggindustrin i Norrbotten. Vidare har innehållsanalyser med avseende på social hållbarhet, säkerhet och hälsa gjorts på respektive organisations hållbarhetsrapporter. För att få organisationers och arbetstagares perspektiv utfördes intervjuer med både tjänstemän och fackliga representanter. Empiriinsamlingen bidrog med kunskap om bakomliggande orsaksfaktorer samt visade på styrningsproblematik, vilket lade grunden för examensarbetets analys och resultatdiskussion. Analysen antyder att det är svårt att styra processer som inte har ett pris eller går att kostnadsföra, vilket medför att det finns en styrningsproblematik. Styrningsproblematiken grundar sig även i att det finns en diskrepans i uppfattning om säkerhet, medvetenhet och kommunikation mellan tjänstemän och arbetstagare. / The interest in sustainability issues has increased and aspects of social sustainability are gaining importance. Organizations report a zero-vision regarding occupational accidents and the Ministry of Employment in Sweden states that it is highly prioritized within the government. While organizations report on the importance of safety work in sustainability reports, the fatal accidents have increased instead of decreased. There is a lack of price setting methods for sustainability processes, which results in the inability for these to be expensed. The purpose of this study is to gain an understanding of whether processes can be controlled if they lack pricing methods and obtain an explanation to why safety outcomes deviate from the goals and objectives. The theoretical framework highlights the importance of safety work and objectification for the control’s possibilities for behavioral change. It also laid the foundation for the theory model and the design of the interview guide. To answer the study’s purpose, a qualitative study has been conducted through interviews with organizations in the mining, steel and construction industry in Norrbotten. Furthermore, content analysis regarding social sustainability and safety and health have been made of the organizations' sustainability reports. To gain the organizations' and employees' perspectives interviews were conducted with both officials and union representatives. The empirical result contributed with knowledge of the causal factors, as well as indicated control issues. This laid the foundation for the analysis and results discussion. The analysis suggests that it is difficult to control processes that do not have a price or can be expensed, which means that there is a management and control problem. The management and control problem is also based on the fact that there is a discrepancy in the perception of safety, awareness and communication between officials and employees.

Industri 4.0 är idag ett omtalat koncept inom industrin som innebär att fabriker ska digitaliseras och automatiseras för att kunna uppnå effektiva produktionsfördelar. Intern transport är ett av områdena som går att automatisera där man kan ersätta de traditionella truckarna med förarlösa truckar, så kallade Automated Guided Vehicles. Syftet med arbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som är viktiga vid implementering av självkörande truckar. För att uppnå syftet använde studien sig av följande frågeställning: • Vilka viktiga faktorer behöver man ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar? Genom litteraturstudie, studiebesök, empiriskt material och ostrukturerade intervjuer kom studien fram till att följande huvudrubriker med tillhörande underrubriker är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar: System/IT Underhåll Batteri och laddning Support och service Förutsättningar i produktionen Övrigt Kostnader Målet med fallstudien var att ta fram en rekommendation angående vilken leverantör som är mest lämplig för applikationen utifrån specificerade krav och behov som möjliggör implementering av självkörande truckar i Electrolux’ produktion, med avseende på att förbättra arbetsmiljö och resurseffektivitet.

As the technical progress goes on new ways to improve safe navigation continues to arise. One of these technical possibilities is Augmented Reality (AR) which has already proved its value within the car and flight industry. The purpose of this content analysis was to investigate accidents where human error, the so-called human factor, is behind the accident. This has been done by investigating the underlying factors for collision in over 800 accidents and then categorizing these to get a clearer picture of what leads up to the collision. After analyzing the reports relevant to the study from a scenario where the bridge is equipped with AR technology, the study finds that AR contributes with great benefits for safer navigation, however, some technical work behind the technology is required, which can be costly both financially and in terms of time. The study shows that AR would have been helpful in all collisions that are investigated further, mainly by making the navigator more aware of the surroundings with clearly projected information from the various information sources on the bridge. The study finally formulates the theory that AR can prevent collisions in shipping by making the navigator more aware of potential obstacles to safe navigation. / I samband med teknikens ständiga framstegupp som kan bidra till en säkrare navigation. En av dessa tekniker är Augmented Reality (AR) som redan rönt stor framgång inom såväl bil- som flygindustrin. Syftet med denna studie var att genom en innehållsanalys undersöka haverier under 2010- talet där mänskligt felhandlande, den så kallade mänskliga faktorn, ligger bakom haveriet. Detta har gjorts genom att utreda de bakomliggande faktorerna till kollision i över 800 haverier och kategorisera dessa för att få en tydligare bild över vad som leder fram till haveriet. Efter att ha analyserat de för studien relevanta rapporterna och satt dem i ett scenario där bryggan är utrustad med AR-teknik finner studien att AR skulle ha varit behjälpligt i samtliga fall, då främst genom att göra navigatören mer uppmärksam på omgivningen med tydligt projicerad information från de olika informationskällorna på bryggan. Studien kommer fram till att AR bidrar stora fördelar för en säkrare navigation, dock krävs det en del tekniskt arbete bakom tekniken vilket kan vara kostsamt både ekonomiskt och tidsmässigt. Studien formulerar slutligen teorin att AR kan förebygga kollisioner inom sjöfarten genom att göra navigatören mer uppmärksam på potentiella hinder för säker navigation.