Zugl.: Wien, Fachhochschule des Berufsförderungsinstituts, Diplomarbeit, 2004

Fachhochschule des Berufsförderungsinstituts, Diplomarbeit, 2004--Wien.

Thesis (Ed. D.)--Illinois State University, 1976. / Title from title page screen, viewed Dec. 9, 2004. Dissertation Committee: Elwood Egelston (chair), Mary Ferrell, Eugene Fitzpatrick, Clayton Thomas, Gene Watson. Includes bibliographical references (leaves 151-155) and abstract. Also available in print.

Zugl.: Karlsruhe, Universiẗat, Diss., 2009.

Thesis (Ph. D.)--Illinois State University, 1989. / Title from title page screen, viewed October 24, 2005. Dissertation Committee: Rodney P. Riegle (chair), Paul W. Batty, J. Christopher Eisele, Jerry R. Moskus, Thomas W. Nelson. Includes bibliographical references (leaves 180-191) and abstract. Also available in print.

Sabbaticals have long been linked to higher education institutions and their employees. Sabbaticals have been granted for the development and respite of employees teaching classes and conducting research. However, sabbaticals are not just limited to faculty at colleges or just linked to education. A number of businesses have also turned to sabbaticals to help recruit, retain, and develop employees and administrators. This study examines the practice of administrative sabbaticals to provide empirical research regarding sabbatical policies and benefits for administrative staff (professional, exempt staff). This study provides empirical research to understand how sabbaticals benefit institutions and their employees and how sabbatical policies are structured, conceptualized, and communicated. Content analysis and qualitative inquiry were used to examine sabbatical granting institutions and the individuals who use sabbaticals. This multi-institutional case study sampled a variety of institutional types in the United States. Data were obtained from 20 sabbatical policies (representing a total of 166 institutional locations) and nine semi-structured case study interviews with both the sabbicants and the administrators of the programs. The data for this study were analyzed through Amabile's organizational creativity theoretical framework. An extensive literature review on sabbaticals both inside and outside of academia provided the foundation for the study. Furthermore, document analysis of sabbatical proposals and final reports provided important background information. This study answered the following questions: How are staff sabbaticals structured and used at colleges and universities? How do administrators and sabbaticants in colleges and universities conceptualize and communicate individual and organizational benefits of staff sabbaticals? How do these individual and organizational benefits compare to the sabbatical policy?

The transitional process to retirement by today's professional women is an issue of great significance. Beginning in the 1960s, these women became the first generation en masse to form long-term careers and to join the professional ranks. Retirement is now affecting over seven million women who are age 55 or older. A void exists in literature concerning these women's experiences as they approach retirement. Their pre-retirement transitions and decision-making process have not been previously addressed. This study addressed the void and through qualitative research, employed a multiple-case study with a phenomenological frame. Through in-depth interviews, the data collected addressed professional women's pre-retirement decision-making. A five-phase working model was developed that illustrates the transitions to retirement of professional women. / Ph. D.

<p>Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.</p><p>Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform.</p><p>Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.</p>

Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det. Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform. Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.

This diploma thesis deals with the concept of (unconditional) basic income as a policy instrument and the conditions, costs and possible consequences of its full or partial implementation in the Czech Republic. The first aim of the diploma thesis is to describe this concept, which is still rather unknow in the Czech Republic, and put it into the context of Public and Social Policy. The diploma thesis decribes its alternative models, which are - in certain extent - interchangeable with it as well as the praxis of the basic income in the world The author tries to identify the main problems within the system of today's social policy and with respect to them put forward the main reason for the implementation of the basic income in the Czech Republic. Finally, some models and ways of implementation are presented as well as the estimation of the costs and possible consequences of their implementation. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)