Den här essän kommer att behandla ett vanligt förekommande ämne inom förskolan, introduktioner av nya barn och föräldrar. Genom introduktionen måste pedagoger förhålla sig till den nya familjen för att försöka få till anknytning och trygghet. Utgångspunkten ligger i två egen upplevda dilemman där pedagogerna beskriver två olika introduktioner. Den ena introduktionen pågår en längre period. Barnet vill inte släppa sin förälder och är ledsen så fort föräldern försöker lämna honom. Den andra introduktionen går fort, barn och förälder visar glädje. Pedagogerna på den förskolan känner trots det en oro då barnet upplevs gränslöst när hon springer mellan aktiviteter, andra barn och deras föräldrar. Syftet med den här essän är att undersöka hur olika anknytningsmönster och förutsättningar kan påverka introduktionen av nya familjer i förskolan. Den kommer även att belysa pedagogens eller pedagogernas erfarenhet, samt hur viktigt det är med ett gott samarbete. Förskolans miljö och organisation kommer också att undersökas och vilken roll den spelar för barnets introduktion och även för pedagogernas möjlighet att utföra en god introduktion. Detta kommer att göras genom tre frågeställningar, vilka är: Hur kan vi som pedagoger möta Pelle och Almas olika behov? Vilka är förutsättningarna för en god introduktion? Vilka psykologiska fenomen är relevanta för introduktionen? Genom att använda olika begrepp såsom affektteori, affektintoning, trygg bas, säker hamn och anknytning kan den här essän närma sig dessa frågeställningar. Essäns huvudsakliga uppgift är att ge pedagoger, oavsett erfarenhet, olika perspektiv på introduktionen och hur dessa kan tillämpas på nya familjer. I essän beskrivs anknytningsteorins framväxt och graderingar av olika anknytningar. Trygg bas och säker hamn är olika sätt att se hur en anknytning fungerar mellan barnet och föräldern, då det är där den första anknytningen börjar. Under arbetets gång har fokus på barn och föräldrar blivit mer nyanserat och pedagogernas roll undersökts allt mer kritiskt. Genom litteraturstudier och samtal i handledningsgruppen på skolan och med kollegor har vi fått en större förståelse för alla parter som deltar under introduktion till förskolan. En viktig slutsats vi kom fram till är att anknytning, oavsett till vem, inte kan skyndas fram. Den måste få växa fram genom tillit och trygghet. / This essay will treat a common subject within the preschool environment, the introductions of new children and parents. Throughout the introduction, teachers must relate to the new family to try and achieve a connection/attachment and provide security. The starting point is two self-perceived dilemmas where the teachers describe two different introductions. One introduction goes on for a longer period. The child does not want to let go of its parent and is sad as soon as the parent tries to leave it. The second introduction goes fast, children and parents are expressing happiness. The teachers at the preschool nevertheless are concernedwhen the child is perceived boundless as it runs between activities, other children and their parents. The purpose of this essay is to investigate how different connection patterns and prerequisites can affect the introduction of new families to the preschool environment. It will also examine the experience of the teacher or teachers, and the importance of good cooperation between the teachers. The preschool's environment and organisation will also be investigated and the role it plays in the introduction of the child and also for allowing the teachers to carry out a good introduction. This will be done through three questions, which are: How can we, as teachers, meet Pelle and Alma's different needs? What are the prerequisites and conditions needed for a good introduction? What psychological phenomena are relevant to the introduction? By using different concepts such as affect theory, mirroring, safe base, safe heaven and connection/attachment, this essay can approach these issues. Essen's main task is to provide teachers, regardless of experience, with different perspectives on the introduction and how these can be applied to new families. The essay describes the progression of the connection/attachment theory with different levels of connection. Safe base and safe heaven are different ways to see how a connection/attachment works between the child and the parent, as that is where the first connection/attachment is established. During the work, the focus on the children and parents has become more nuanced and the role of teachers is increasingly critical. Through literature studies and discussions in the tutoring group at school and with colleagues, we have gained a greater understanding of all parties involved in the introduction to preschool. An important conclusion we found is that connection/attachment, regardless of who cannot be accelerated. It must grow through trust and confidence.

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig. / When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.

The purpose of this study is to investigate changes in dynamic conditional correlations between Swedish equity sector indices and commodities using oil, gold, copper and a general commodity index. Additionally the purpose is to evaluate which of the two methods, DCC- GARCH or GO-GARCH that is more efficient in estimating correlation for hedge ratio calculation. Daily data on the FTSE30 index of Sweden and its sector indices have been studied between the years 1994 and 2017. A DCC-GARCH (1,1) and GO-GARCH (1,1) model with one autoregressive term AR(1) using multivariate Student t- and Multivariate Affine Negative Inverse Gaussian distribution were used to estimate conditional correlations. Correlations between Swedish FTSE30, its sector indices and commodities are considerably lower than previous research has found American or emerging markets correlation with commodities to be. This suggests better diversification opportunities with commodities for the Swedish market. Optimal hedge ratios (OHR) was calculated and back tested using a rolling window analysis with 1000 days forecast length and 20 days re-estimation window and evaluated using a calculated hedge effectiveness index (HE). Determined by HE, copper is the best hedge for the Swedish composite FTSE30 and sector indices using conditional correlation from the GO-GARCH during the data period. Gold is considered as a semi-strong safe haven due to its negative correlation with all sectors. Additionally, this study identifies a temporarily large increase in the correlation between the Swedish equities sectors and composite index with commodities around the years 2015/2016. This study also emphasizes the difference between stressful and calm periods in the market.