Spelbalans är ett viktigt koncept inom spelutveckling, generellt sett så anses datorspel där det finns många olika strategier för att vinna, och där alla är effektiva, vara bättre än spel där det bara finns några få effektiva strategier. För att uppnå bra spelbalans krävs ofta att mycket tid med att testa spelet med speltestare för att hitta strategier som kan förstöra denna balans. Arbetet undersöker om man kan snabba upp speltestningsprocessen genom att låta en evolutionär algoritm automatiskt undersöka ett spels strategirymd, och sedan dra slutsatser på hur spelet skulle ändras för att förbättra spelbalansen. Resultatet pekar på att metoden kan hantera extremfall, men förlorar effektivitet vid en viss gräns. I framtiden kan algoritmens effektivitet förbättras genom att förbättra sättet algoritmen tar ekonomiska faktorer i åtanke.

Det här arbetet undersöker hur konkurrenskraftiga byggordningar det går att generera genom att använda sig av en genetisk algoritm baserad på samevolution. För att realisera detta togs det fram en experimentmiljö genom att modifiera en utgåva av en open source spelmotor. För att kunna utvärdera hur konkurrenskraftiga byggordningarna som togs fram var; spelades ett antal matcher mot tre stycken vedertagna byggordningar. Resultatet visade på att byggordningarna som togs fram inte kunde anses hålla måttet för konkurrenskraftighet då de till stor del blev besegrade av de vedertagna byggordningarna. På grund av tekniska begränsningar var algoritmen som genererade byggordningarna tvungen att ha låga parametervärden på populationsstorleken och maximalt antal generationer. Detta påverkade sannolikt byggordningarnas konkurrenskraftighet. För framtida arbete kan en undersökning där spelmotorn är mer optimerad och klarar av att köra en samevolutionsalgoritm med högre parametervärden vara intressant. Tekniker som case-injection skulle också kunna undersökas. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

NEAT är en neuroevolutionsteknik som kan användas för att träna upp AI-kontrollerade robotar utan att behöva tillföra någon mänsklig expertis eller tidigare kunskap till systemet. Detta arbete undersöker hur väl denna teknik fungerar tillsammans med samevolution för att utveckla robotar i en tävlingsmiljö, med fokus på att testa tekniken på flera olika nivåer med varierande mängd komplexitet i form av väggar och hinder. Tekniken utvärderas genom att låta robotarna tävla mot varandra, deras kompetens mäts sedan från resultaten av dessa tävlingar. Exempelvis deras förmåga att vinna matcher. Resultaten visar att tekniken fungerade bra på nivån med låg komplexitet, men att robotarna har vissa svårigheter att lära sig kompetenta strategier på nivåerna med högre komplexitet. Tekniken har dock potential för flera olika varianter och förbättringar som potentiellt kan förbättra resultatet även på de mer komplexa nivåerna.

Does the active membrane transporter, Na+,K+-ATPase dimerize? If it does, whatis the functional benefit? Does it increase or decrease the turnover rate? Theseare still unanswered questions and current research topics. Previous studies havedemonstrated dimerizations in closely related proteins of the P-type ATPase family.For the Na+, K+-ATPase a first indication of dimerization has been shown viaFluorescence lifetime imaging microscopy (FLIM) or Fluorescence resonance energytransfer - Fluorescence correlation spectroscopy (FRET-FCS) experiments. Theprecise dimer structure, dimerization process, and its ultimate functional effecthowever, remain to be found. This master thesis approaches those questions froma co-evolutionary standpoint. It predicts a possible dimer structure by starting with amultiple sequence alignment, direct coupling analysis, and structural contact filteringalgorithm. This model would strengthen the dimerization model of a decreasedturnover rate due to a competitive behavior of two Na+, K+-ATPases for its energysource ATP. / Dimeriserar den aktiva membrantransporten Na+,K+-ATPas? Om den gör det,vad är den funktionella nyttan? Ökar eller minskar det omsättningshastigheten?Dessa är obesvarade frågor och rådande forskningsämnen. Tidigare studier hardemonstrerat dimeriseringar i nära relaterade proteiner av P-typ ATPas-familjen.För Na+, K+-ATPas har en första indikation av dimerisering visats via ”Flourescencelifetime imaging microscopy (FLIM)” eller ”Flourescence resonance energy transfer- Flourescence correlation spectroscopy (FRET-FCS)”. Den precisa dimerstrukturen,dimeriseringsprocessen och dess slutgiltiga funktionella effekt emellertid, återståratt ses. Detta examensarbete på masternivå närmar sig dessa frågor från ettsamevolutionärt perspektiv. Det förutser en möjlig dimerstruktur genom att utgåfrån en flersekvenslinjering, direkt kopplingsanalys och en strukturell kontaktfiltreringsalgoritm. Denna modell skulle stärka dimeriseringsmodellen av minskadomsättningshastighet till följd av tävlingsbeteende mellan två Na+,K+-ATPaser fördess energikälla ATP.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar är mycket stor i växtriket, särskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan växters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionära och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domänstruktur och interagerar både direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillväxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt på R-gener, något som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos många patogen-växtsystem formar det evolutionära utvecklingsmönstret av R-gener. Diversifierande positiv selektion via den biologiska kapprustningsmodellen och bevarande negativ frekvensberoende selektion är båda viktiga samevolutionära processer. Denna artikel indikerar att växters immunförsvar är anpassningsbart och robust, men belyser också den kunskapsbrist som råder inom resistensforskningen. / The diversity among genes conferring resistance (R) against infectious diseases is very high in the plant kingdom, especially in the effector triggered class of defense. This article describes the interactions between the plant effector triggered immunity and pathogen effectors and examines the evolutionary and genetic mechanisms for the emergence of new resistance. R gene products have a typical domain structure and interacts both directly and indirectly with pathogen effectors. Upon contact with an effector a defense response is triggered that may prevent the further pathogen growth. Multiple genetic mechanisms act simultaneously on the R-genes, which results in a rapid diversification of novel R variants. The intimate co-evolution of many existing plant-pathogen systems form the evolutionary pattern of R genes. Diversifying positive selection via the biological arms race model and conservative negative frequency-dependent selection are both important coevolutionary processes. This article indicates that the plant immune system is adaptive and robust, but also highlights the lack of knowledge in plant resistance research.