Denna underökning syftar till att ge en bild av hur samhällskunskapslärare i sin undervisning av nyanlända elever bemöter utmaningar och tar tillvara på elevers bakgrund, erfarenheter och kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett interkulturellt perspektiv på undervisning och lärande där tre interkulturella läroprocesser använts. Materialet för undersökningen har utgjorts av samtalsintervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar nyanlända elever i samhällskunskap. Jag fann att samhällskunskapslärarna i stor utsträckning verbaliserar och visualiserar i samhällskunskapsundervisningen för nyanlända elever. Vidare fann jag utmaningar lärarna möter i form av stor tidsåtgången för undervisningen, olika värderingsmässiga tankesätt kopplat till att många elever kommer ifrån diktaturer, en annan kunskapssyn där faktakunskap värderas högre än analytisk förmåga samt språket kopplat till förståelse av samhällsvetenskapliga begrepp. Lärarna lyfte även fram vikten av att skapa relationer med eleverna vilket är nödvändigt för att nyanlända elever ska kunna ta till sig undervisningen. En avslutande slutsats är även behovet av fler samhällskunskapslärare med erfarenhet och kompetens att undervisa nyanlända elever.

The aim of this study is to examine how teachers view their teaching in civics in vocational programmes. The question formation are: in what extent civic teachers choose to connect the subject with the student’s future profession. Also how the teaching conditions in civics differ between vocational- and pre-university programmes. Lastly the study examines how the teachers experience that their teaching in civics has change since the upper secondary school reform in year 2011. The data was collected through nine interviews with teachers in civic who teach at vocational programmes in Jönköping municipality. The two theories used in the study is the motivational process and Kolbs learning styles. The result show that all the teachers choose to connect their subject with the students’ future profession. But in which extent the teachers choose to do it differs, depending on student’s wishes and the possibility of doing natural connections between the subject and the profession. The terms that differ between vocational- and preuniversity programmes civic lessions are the student’s motivation and how the students learn the best. The biggest change after GY11 is that the teacher’s feel that they have less time but as much material as before. They think it’s harder to do all the different parts of the course because they don’t have enough time. It’s also harder to individualize. The result consistently show that the teaching are most effected by which type of group the students consist of.

The purpose of the thesis project is to investigate if social studies in grade F-3 is taught by way of textbooks. The secondary aim is to learn if, and in what way, teachers include news media in their teaching, and what knowledge and skills can be developed by the students by doing so? Research shows that news media is included in social studies education in order to achieve knowledge goals. On the other hand, there is no research that highlights the inclusion of news media at lower grades. This created questions and raised considerations for me. These questions and considerations are the basis for this thesis work.   The research for this thesis project was carried out using qualitive interviews of teachers. Four respondents from four different schools participated in the survey. In the analysis, it became clear that the teachers use news media for different purposes in their teaching. It also emerged that the pupils develop diverse knowledge and skills when they learn from news media during the teaching. The teachers also perceive that teaching using the teaching aids, such as textbooks, that already exist at the schools is seen as outdated. The teachers believe that current developments in society limit the existing teaching aids preventing the students from achieving deeper knowledge.

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse om samhällskunskapsundervisningens innehåll, genomförande och utformning på gymnasiet där digital teknik används. Fokus i uppsatsen har legat på att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de två lärare som undervisar klasserna få inblickar i hur lärare designar undervisning och hur elevrollen kan förstås när digital teknik används i ämnet samhällskunskap. Till hjälp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lärsekvenser och iscensättning använts. Det senare begreppet syftar på faktorer såsom lärarnas arbetssätt och tillgängliga resurser som präglar en lärsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nämna ett exempel. Resultatet visar att datorer och Internet ofta i någon form ingår i lärarnas design av undervisningen. Exempelvis har lärarna genomfört genomgångar med hjälp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter där elever ska använda sig av sina datorer. I elevrollen ingår bland annat att vara dator- och Internetanvändare men också av att anteckna och lyssna. Dessutom hände det att elever antog en roll som exempelvis Facebookanvändare och bloggläsare, vilket väckt tankar om att kommande forskning exempelvis bör undersöka vilka kunskaper och färdigheter detta genererar för elever. Nyckelord: En-till-En, design, samhällskunskapsundervisning, digital teknik, didaktisk design

The purpose of the study is to investigate how the portrayal of women and their role has changed in textbooks between the years 1988-2016. The study´s point of departure has been three textbooks for the social studies subject for upper secondary school. Three studies have been conducted for the study, 1988, 1996 and 2016. Each year is represented by a textbook. The study aims to contribute knowledge about how women have been portrayed over time and what role women are attributed through the study of textbook images. The questions that answered the letter of intent were: What is the proportion of pictures of women in the textbooks between the years 1988-2016? In what way are the women described in the textbooks between the years 1988-2016? How does the portrayal of women change in the textbooks from 1988-2016? The study of textbooks has been a natural feature. This is because the textbooks are most often an element in teaching that teachers, especially new graduates, use to get a teaching that meets the control documents' requirements for teaching (Ammert, 2011, p. 17; Sparrlöf, 2012, p. 6). Textbooks for upper secondary school were also given because the textbooks convey certain information that becomes a truth for the students (Tingsten, 1969, p. 13, 281). The survey is both quantitative and qualitative. The textbooks have been compiled quantitatively through a table where the reader can see how many pictures there are of men and women respectively. The survey is also qualitative because semiotics has been used as a method to analyze the textbooks' images. The theory for the study has been a gender perspective where the textbooks have been studied based on this. The textbooks have shown that the quantitative presence of images of men is dominant throughout all three textbooks. The study of the textbooks shows a change in how women are portrayed. The change means that the women have been portrayed in roles as caring and supportive as the women have had professions such as nurses, midwives and primary school teachers. To the fact that the women in the later book from 2016 have more leading roles as the pictures show that women have a greater chance of influencing the development of society by being activists and politicians et cetera. Keywords: gender, gender equality, textbooks and social studies teaching

Den här kunskapsöversikten belyser utmaningar inom samhällskunskapsundervisning, medsärskilt fokus på samhällskunskapsdidaktik och ämnets dubbla uppdrag.En central aspekt är bristen på en gemensamt definierad ämnesdidaktik. Detta har resulterati en avsaknad av ett tydligt formulerat samhällskunskapsdidaktiskt språk och etableradebegrepp. Tillsammans med de abstrakta fostransmålen bidrar det till den grundläggandeotydlighet som ämnet verkar präglas av. Vilket i sin tur medför svårigheter för planering och bedömning. Studiens resultat indikerar att samhällskunskap ofta upplevs som gränslöst och inte sällan används som ett så kallat hjälpämne för andra samhällsorienterade ämnen.Ämnets dubbla uppdrag, att förmedla kunskap om samhället och fostra aktiva, självständigamedborgare, ger upphov till komplexa utmaningar. Lärare står inför svårigheter inför atthitta en balans mellan de traditionella kunskapsmålen och de mer abstrakta fostransmålen.Kunskapsmålen upplevs som enklare att skapa en strukturerad undervisning om ochbedömning av. Samtidigt argumenteras ämnets fostrande aspekt som ämnets viktigaste.Denna del av undervisningen beskrivs som mellanrummet. Här erbjuds en plats förspontana samtal bortom det planerade innehållet. Det är i dessa sammanhang som lärareupplever att eleverna utvecklar sin identitet som mest. Däremot kan detta skapa utmaningari bedömningen utifrån risken att det inte täcker innehållet enligt kursplanen. Lärare somintervjuats, observerats och samtalats med i kunskapsöversiktens artiklar har uttrycktbehovet av anpassningsförmåga och ledarskap för att navigera innehållet och undvika attämnet förvandlas till ostrukturerade diskussioner. Dessutom ställs läraren inför flera etiskaöverväganden om vad det är som faktiskt ska bedömas. Kunskapsöversiktens slutsats pekarmot behovet av ökad medvetenhet kring utmaningar som uppstår i undervisningen ochsatsning på ämnesdidaktisk forskning. Allt för att stödja lärare i att utveckla effektivaundervisningsmetoder och att tydliggöra ämnet samhällskunskap.

Skollagen fasställer att eleverna ska ha rätt till inflytande över undervisningen och ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar över sina studier och få förutsättningar att successivt öka sitt inflytande över sin utbildning. När eleverna får möjlighet till medinflytande och skolarbetet har en demokratisk utformning kan de ges möjligheter att utveckla demokratisk kompetens. Tidigare forskning har lyft fram att lärarens förhållningssätt är avgörande för elevers möjligheter till inflytande, deras upplevelse av delaktighet och utvecklandet av deras demokratiska kompetens. Den här studien syftar till att dels undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver begreppet elevinflytande och hur de arbetar med elevinflytande i undervisningen och dels vilka erfarenheter de har av arbete med elevinflytande i samhällskunskapsundervisningen. John Deweys teorier om pedagogik och demokrati är den teoretiska utgångspunkten och pragmatismen utgör den underliggande handlingsfilosofin som ett sätt att undersöka världen utan att ge läsaren några slutgiltiga lösningar.   Studien är baserad på intervjuer med sju lärare på fyra kommunala grundskolor som alla arbetar inom samma kommun. Genom intervjuer var målet att söka förståelse för lärarnas arbete med och erfarenheter av elevinflytande. Ett hermeneutiskt perspektiv är den övergripande vetenskapliga inriktningen som handlar om att tolka, förstå och förmedla.   Resultatet i studien ringade in fyra teman som framträder efter genomgång av materialet. Begreppet elevinflytandet beskrivs av lärarna, att det innebär att eleverna ska kunna vara med och påverka, få sin röst hörd och att de känner delaktighet. Det öppna och trygga klimatet blir grunden för att eleverna ska kunna uttrycka sin åsikt och på så sätt skapas mer plats för elevinflytande. När lärare lyssnar in och synliggör inflytande för eleverna, så skapas förutsättningar för att eleverna också upplever att de har ett inflytande. Syftet med elevinflytande är att eleverna successivt ska utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare. I samhällskunskapen blir det tydligt när lärarna beskriver sitt arbete med den formella demokratiundervisningen, samt klassråd som en del i elevernas möjligheter till inflytande. Slutsatser från studien är att lärarens inställning till elevinflytande har stor betydelse i dennes aktiva val av arbetssätt och arbetsformer, i att möjliggöra inflytande och delaktighet. Elevinflytande kan också bidra till utvecklandet av elevers demokratiska kompetens och som lärare handlar det om att försöka ge eleverna redskapen för att kunna påverka, därefter är det upp till eleven själv att vilja påverka.

Denna uppsats utforskar hur lärare förhåller sig till och arbetar med eurocentrism. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare i samhällsorienterande ämnen på högstadietanvänder eurocentrism som perspektiv i utformandet och genomförandet av sin undervisning. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av läroplansteori och frontlinjebyråkratteori. Resultatet visar att lärarna i låg grad förhåller sig till eurocentrism i sin undervisning. Ramfaktorer såsom lärarnas förkunskaper och läromedlens utformning påverkar i hög utsträckning lärarnas benägenhet att inte använda eurocentrism som teori i utformandet av sin undervisning. Vidare tolkar lärarna läroplanen som att det finns en intressekonflikt mellan skolans värdegrundsuppdrag som man menar kan ge stöd för att använda eurocentrism som perspektiv, och kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav som man menar inte ger stöd för att använda eurocentrism som teoretisktperspektiv. Slutligen visar resultatet att lärarnas uppfattningar om eleverna påverkar hur lärarna arbetar med eurocentrism.

Alla elever har lika rätt till lärande. Det är skolans skyldighet att ge det stöd som krävs för att elever oavsett behov ska lyckas utveckla de förmågor och kunskaper som behövs för att nå kunskapskraven och bli fullvärdiga medborgare. Denna litteraturstudie har i syfte att undersöka hur samhällskunskapsundervisning kan anpassas för att elever i årskurs 4–6 med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna uppnå kunskapskraven. Syftet besvaras genom två frågeställ-ningar; vilka utmaningar för lärande inom samhällskunskap innebär intellektuella funktionsnedsättningar hos elever på mellanstadiet samt hur lärmiljön kan anpassas för att dessa elever ska uppnå kunskapskraven i samhällskunskapsämnet. Det vetenskapliga materialet som använts i studien har tagits fram genom databassökningar och omfattar en stor del internationell forskning men också svensk forskning. Materialet har valts ut genom fyra olika urvalskriterier och därefter analyserats. Resultatet av materialet visar att elever med intellektuella funktions-nedsättningar ofta ställs inför utmaningar i att utveckla sin läs-, skriv- och resonemangsförmåga vilket även leder till svårigheter i att utveckla förståelse i ämnesinnehållet och i att använda ämnesrelaterade begrepp. Även utmaningar med sociala färdigheter påverkar dessa elever i undervisningssammanhang och i deras framtid i samhället. Anpassningar i lärmiljön som kan tillämpas för att stötta elever med intellektuell funktionsnedsättning handlar i resultatet om in-kluderande undervisning. För att uppnå detta påvisas samarbete mellan lärare men också samundervisning som metod. Även diskussioner mellan elever är avgörande för att elever med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta till sig innehåll i samhällskunskapsämnet. Resultatet visar också att ämnet inte är tillräckligt prioriterat och saknar tydliga ämnesmarkörer, vilket ses som en utmaning både för den undervisande lärarens arbete men även för lärandet hos elever med behov av särskilt stöd.

Genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om både innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter syftar detta examensarbete till att undersöka den outforskade beröringspunkt där det samhällskunskapsdidaktiska fältet och forskning om mänskliga rättigheter möts. Den ämnesdidaktiska frågan om innehåll omfattar påverkansfaktorer för urval som kan urskiljas i samhällskunskapslärares tal om sin undervisning om mänskliga rättigheter i kursen Samhällskunskap 1b. Som ett resultat av de påverkansfaktorer som lärarna gav uttryck för växte en underfråga fram, nämligen vilka mål som lärarna har med sin undervisning om mänskliga rättigheter. Den datainsamlingsmetod som används består av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet analyseras i två steg där det första steget innehåller påverkansfaktorer i form av fyra dimensioner som beskrivs i Öberg (2016). Resultatet visar att den styrande dimensionen och den didaktiska dimensionen är framträdande hos samtliga lärare. Dessutom synliggörs att den personliga dimensionen är tydlig i en av lärarnas tal medan den samhälleliga dimensionen är det hos någon annan. I ett andra steg analyseras lärarnas mål med sin undervisning utifrån fyra perspektiv på Human Rights Education som återges i Adami (2014). Fält A som syftar till att skapa kosmopolitiska medborgare är mest närvarande i lärarnas tal. Resultatet visar dock att perspektiven är otillräckliga för att beskriva lärarnas mål vilket härleds till dess bristande koppling till en svensk skolkontext i allmänhet och till samhällskunskapsämnet i synnerhet. Snarare bör lärarnas mål med undervisningen förstås utifrån samhällskunskapsämnets tudelade uppdrag om kunskap och fostran.