1 |
Samordning av sex- och samlevnadsundervisning i svenska grundskolanErsson, Karolina January 2014 (has links)
Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer. Bearbetning och analys av data gjordes med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visade att innebörden av skolämnet upplevdes diffust, samtal och samarbeten kring ämnet upplevdes som spontana mer än konsekventa och kontinuerliga. Ett ramverk ansågs saknas för dokumentering och uppföljning. Tidsbrist hade en inverkan på lärarnas och rektorernas prioriteringar av ämnet. RFSU och skolverket ser att rektorn bör ta en mer tydligt styrande roll för en bättre samordning.
|
2 |
Heteronormen - hur ser den ut i sex- och samlevnadsundervisningen på en jämställdcertifierad låg- och mellanstadieskola?Thomson, Frida January 2016 (has links)
Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet. / <p>NO</p>
|
3 |
Inkluderande sex- och samlevnadsundervisning : Hur några gymnasielärare i biologi uppfattar heteronormenHamrelius, Frida January 2014 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material. Lärarna anser att de läroböcker som finns är heteronormativa och därför används böckerna inte i undervisningen, lärarna menar att undervisningens innehåll till stor del utgår ifrån eleverna.
|
4 |
Sex- och samlevnadsrelaterade teman i läroböcker för Svenska 1 och Svenska 2 : En jämförande studie mellan läroböcker för Lpf94 och Lgy11Skog, Linnéa January 2017 (has links)
Sex education in Sweden is viewed as a subject that can be incorporated into many different school subjects in Swedish upper secondary school. Teachers in Swedish, however, are rarely educated in sex education, it is up to themselves to make sure that they have the knowledge and means to incorporate sex education into their lessons in Swedish. In this study seven textbooks for the courses Swedish 1 and 2 were analyzed to investigate whether they provide teachers and students with content connected to sex education. The study also focuses on what sort of sex educational content is present or absent, in the textbooks. The results are then compared to a previous study that analyzed textbooks in Swedish during the previous curriculum. The results show that in Swedish 1 2.5 % of all the content is related to sex education, compared to 6.5 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish A. Moreover, 10.2 % of the texts in the textbooks for Swedish 2 are related to sex educational content, compared to 8.7 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish B. The most common sex educational contents in the textbooks are "Love" and "Relationships". The least common sex educational contents in the textbooks were "Masturbation", "Reproduction, biology, the body" and "Pornography".
|
5 |
Ungdomars syn på sex- och samlevnadsundervisningen i skolan / Adolescents view of sex education in schoolBernanker Lundaahl, Sara, Klint Carlander, Anna-Karin January 2019 (has links)
Bakgrund: Sex och samlevnad är en av många faktorer som har betydelse för hälsa och välbefinnande hos såväl vuxna som ungdomar. Alla elever har rätt att få sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I arbetet med att stärka ungdomars förmåga att göra medvetna och ansvarstagande val som rör sexualitet och relationer är sex- och samlevnadsundervisningen en viktig del. Syfte: Att beskriva hur förstaårselever på gymnasiet upplever den sex- och samlevnadsundervisning som de hade i högstadiet. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och data analyserades med innehållsanalys. Fyra fokusgrupper genomfördes med totalt 20 deltagare. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Eleverna beskriver att sex- och samlevnadsundervisning är av stor betydelse, Att ha erfarenhet av en undervisning som upplevs bristfällig samt elevernas önskemål om förändring i undervisningen. Slutsats: Ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisning är viktig men att undervisningen i detta ämne också har brister. Det finns behov av att lyssna på och respektera unga människors åsikter gällande undervisningen i sex- och samlevnad. Detta för att anpassa undervisningen utifrån ungdomars livsvärld och deras behov och därmed bidra med betydelsefull kunskap i ämnet. Skolsköterskors omvårdnadsperspektiv kan tänkas bidra till den öppenhet och följsamhet för individens unika behov vilket efterfrågas av deltagarna.
|
6 |
Sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk friskola : En kvalitativ undersökning om hur sex- och samlevnadsundervisning utformat i en muslimsk friskolaJery, Shroq January 2010 (has links)
<p>Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation.</p><p>Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv.</p><p>Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse. En del elever drabbas av det fortfarande, därför uttrycker lärarna att det är viktigt att fokusera på de här ämnena mer än andra. Däremot är homosexualitet, preventivmedel och abort exempel på ämnen som inte har stor betydelse i undervisningen. Anledningen är homosexualitet är förbjudet enligt koranen, samt att abort och preventivmedel är områden som är förenade med äktenskapet.</p>
|
7 |
Sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk friskola : En kvalitativ undersökning om hur sex- och samlevnadsundervisning utformat i en muslimsk friskolaJery, Shroq January 2010 (has links)
Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation. Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv. Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse. En del elever drabbas av det fortfarande, därför uttrycker lärarna att det är viktigt att fokusera på de här ämnena mer än andra. Däremot är homosexualitet, preventivmedel och abort exempel på ämnen som inte har stor betydelse i undervisningen. Anledningen är homosexualitet är förbjudet enligt koranen, samt att abort och preventivmedel är områden som är förenade med äktenskapet.
|
8 |
Sex- och samlevnadsundervisning : Vad är det och vad gör den? Om lärarens roll i skapandet av barns sexualitetPhalén, Frida January 2007 (has links)
Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.
|
9 |
Det är allmänbildning : Ungdomars attityder och upplevelser av sex- och samlevnadsundervisningCarlsson, Filippa January 2012 (has links)
Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter. I sina attityder bekräftar ungdomarna heteronormen genom de uttalanden de gör om t.ex. HBT och sexuella relationer.
|
10 |
Sex- och samlevnadsundervisning : Vad är det och vad gör den? Om lärarens roll i skapandet av barns sexualitetPhalén, Frida January 2007 (has links)
<p>Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.</p>
|
Page generated in 0.1063 seconds