Det här examensarbetet är inspirerat av fenomenografin och hade i syfte att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med läsförståelse inom svenskämnet och hur undervisningen möjliggör en god utveckling av läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Studiens teoretiska ramverk är sociokulturellt perspektiv och fenomenografisk forskningsansats. Examensarbetet besvarar frågorna: Vad anser lärarna är viktigt i undervisningen för att elever ska nå läsförståelse? Hur arbetar lärarna konkret med läsförståelse i sin undervisning? samt Vad finner lärarna utmanande vid läsförståelseundervisning? Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare som har erfarenhet av att undervisa i årskurs 1-3. Resultatet visar på att lärarna upplever att det viktigaste i undervisningen av läsförståelse är individanpassad undervisning. Detta säger lärarna också är det som upplevs vara den största utmaningen. Slutsatsen är att samtliga lärare arbetar på liknande sätt och ser utmaningar i att individanpassa undervisningen samt varierande arbetssätt. / This thesis is inspired by phenomenography and aims at examining how educators teach reading comprehension in the Swedish subject and how the teaching enables good reading ability among pupils in years 1-3. The study’s theoretical framework is Socio-cultural perspective and phenomenographic research effort. The project answers the questions: What do educators think is important for teaching so that pupils can achieve reading comprehension? How do the teachers work practically with reading comprehension while teaching? And what do educators find challenging in teaching reading comprehension? Qualitative interviews were conducted with teachers who have or work in years 1-3. The result shows that teachers feel that the most important thing in teaching comprehension is individualized teaching. At the same time, this is also what teachers find the most challenging. The conclusion is that all teachers work in a similar way and face challenges with individual learning as well as varying working methods.

Bakgrund Flera kvantitativa studier redogör för att många elever har svårigheter att tolka likhetstecknet men ger dessvärre inte läsaren en inblick i hur eleverna tänker kring likhetstecknet. Den svenska läroplanen lyfter att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Resultaten som presenterats i TIMSS-undersökningar visar att svenska elever ligger under genomsnittet och detta kan tolkas bland annat bero på en bristande förtrogenhet med de matematiska begreppen. Av den anledningen ville vi genom en kvalitativ metod undersöka vad eleverna tänker om begreppet likhetstecknet. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att undersöka elevernas förmåga att uttrycka sig och föra matematiska resonemang. Syfte Syftet med denna studie är undersöka elevers uppfattningar om och förståelse för likhetstecknet. Vidare vill vi undersöka i vilken form matematiska samtal gestaltar sig i användandet av arbetsmaterialet concept cartoon. Metod För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes en matematiklektion med arbetsmaterialet concept cartoon. De deltagande eleverna valdes ut utefter ett kartläggningstest med fokus på uppfattningen av likhetstecknet. Vid lektionen agerade vi båda två som deltagande observatörer. Lektionen spelades in med ljudupptagning. Resultat Studiens resultat synliggör elevernas tankar och uppfattningar om likhetstecknet med utgångspunkt i en concept cartoon. Under lektionen kunde vi även identifiera olika samtalstyper samt hur dessa upplevdes påverka samtalet och elevernas uppfattningar av likhetstecknet.