Schemaläggning är en utmaning för de flesta företag och så även hos ground handling bolaget Aviator på Göteborg Landvetter Airport. Flygbranschen är en komplex bransch som påverkas av konjunkturer och efterfrågan. Branschen präglas av hård konkurrens och för Aviator är personalkostnaden den dyraste posten vilket gör schemaläggningen viktig, men svår. De upplever problem med sin schemaläggning som läggs på längre sikte i fyra veckors perioder, främst tidsåtgången det tar att schemalägga. Tidsåtgången beror på många olika faktorer som skall tas i hänsyn, så kallade input. Examensarbetet har utförts på uppdrag av Aviator, Göteborg Landvetter Airport, främst Mathias Johansson som är stationschef och schemaläggare. Syftet är att kartlägga processen av vilka input de använder sig av och hitta svagheter och styrkor i deras schemaläggning. Den metod som använts vid undersökningen av problemet har huvudsakligen varit litteraturstudier, observationer och en intervju. Det har resulterat i en processkartläggning av schemaläggningen och en SWOT-analys som identifierar svagheterna och styrkorna. Resultatet är en rekommendation till företaget om hur de skall gå tillväga för att få en mer tidseffektiv schemaläggning samt reducera kostnader och slöseri. Några av de förslagna förbättringarna är att genomföra ett system som samlar all data på ett ställa, anställa en person som enbart jobbar med schemaläggningen, se över sina processer oftare samt eventuellt börja använda sig av bemanningsföretag för att kunna hänga med i de olika konjunkturerna.

Detta examensarbete har förlagt sig på Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar simulatorer som används för att testa olika versioner av mjukvara som används i JAS Gripen plan. Dessa simulatorer används inte bara av utvecklare i testsyften utan även av piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet på simulatorcentralen på området. På just den avdelningen vi arbetade på utförs skötsel, bokning och nyttjande av simulatorerna. På simulatoravdelningen används ett schemaverktyg där användare på Saab kan boka tid och betala användning av simulatorerna. Detta verktyg var gammalt och utdaterat samt innehöll verktyget väldigt många buggar. Målet med vårt examensarbete var att bygga upp ett nytt verktyg för att hantera bokningar av simulatorer. Det skulle förenkla användandet för användaren och administratörer. För att spara tid åt administratörer och operatörer att lösa applikationsfel som kunnat uppstå och istället fokusera på sitt arbete. Sammanfattningsvis visar detta arbete hur ny modern teknik kan förenkla verktyg som har fungerat som ett stort kugghjul i ett företag. Med hjälp av ny teknik och ramverk kan man skapa en webbapplikation som underlättar för slutanvändaren. Detta arbete är en del utav två. Detta arbete fokuserar på den grafiska delen av arbetet och för att få en komplett helhet rekommenderas det att ni även läser rapporten om server och logik delen skriven utav Jesper Larsson och Andrè Teintang.

Scandinavian Airlines (SAS) är nordens största flygbolag och har en besättning på 5 000 personer med baser i Danmark, Norge och Sverige. SAS besättningsscheman för kabinpersonal med bas Stockholm samt piloter med samma bas och kvalifikationer för flygplanstypen Boeing 737 har analyserats. Genomförda förändringar efter att scheman publicerats under 2013 och 2014 har kartlagts. Förändringarna har utretts för att fastställa hur stor andel av ett schema som genomförs som planerat. Vidare har ett mätetal som även tar hänsyn till antalet ändringar som sker från planerad ledighet och sjukdom till någon form av produktion tagits fram, mätetalet kallas förändringskvot. Andelen avvecklat enligt plan och förändringskvoten är beräknade per produktionsdag. Mätetalens resultat är relativt jämna för 2013 och 2014. År 2013 avvecklades i genomsnitt 75 % av panerade produktionsdagar och förändringskvoten utgjorde i genomsnitt 30 %. Motsvarande siffror för år 2014 var 77 % och 29 %.

Schemakonstruktion för järnvägspersonal är en stor utmaning. En orsak är att arbetsuppgifterna vid järnvägen kräver olika kunskaps- och kompetenskrav, samt att det finns många arbetsregler som utgör restriktioner för schemakonstruktionen. I detta examensarbete har en fallstudie utförts för datorstödd schemakonstruktion för personalbemanning. Examensarbetet har utförts vid avdelningen för bemanningsplanering som ansvarar för planering av personal vid två av Green Cargos olika bangårdar. Huvudsyftet med det här examensarbetet är att utreda skillnaderna i scheman som skapats manuellt respektive automatiskt med hjälp av programvaran BP. Schemajämförelserna ska också redovisa nyttan av det automatiska planeringssättet där det finns applicerat. Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt en fallstudie. I fallstudien genomfördes testkörningar med olika schemakonstruktionsmetoder på två bangårdar. Det numeriska resultatet visar att den datorassisterade bemanningsmetoden innebär en förbättrad bemanningsplanering ur företagets synvinkel då produktionsbehovet kan täckas utan ökade kostnader. Detta innebär också en ökad flexibilitet i produktionsplaneringen då tjänstgöringsturer enkelt kan ändras. Det gör det också mycket enklare att tilldela personal olika arbetsuppgifter som de har kompetens för. Den optimeringsbaserade bemanningsplanen innebär inte en ökad arbetsbelastning för medarbetaren. Trots att fler bangårdstjänster kan bemannas genom att använda den datorassisterade metoden visar det sig att den totala utlagda arbetstiden inte alls ökar eller att den bara ökar marginellt för vissa medarbetare. När planering sker med programvaran styrs denna av parametrar som är lätta att ändra. Dessa inställningar av parametrar är avgörande för utseendet på schemat. Indata kan vara fridagsplanering, kompetenstillgång och produktionsbehov. De i sin tur avgör i betydande grad på hur balansen mellan livs- och ekonomiska kvalitetsmåtten ser ut för medarbetarna.

<p>Många organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sådana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gång. Beroende på hur dessa arbetsscheman utformas kan de få en negativ inverkan på personalens hälsa. Den här rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill säga arbetsscheman som utformats på ett sådant sätt att negativa effekter på personalens hälsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras på optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization. Resultatet av arbetet visar att arbetsscheman som genererats av algoritmen är av sådan hög kvalité att de skulle kunna appliceras praktiskt hos en organisation som har ett bemanningsbehov hela dygnet alla dagar i veckan. Tack vare algoritmens generella karaktär kan algoritmen användas som ett verktyg för schemagenerering hos en stor mängd företag.</p>

Många organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sådana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gång. Beroende på hur dessa arbetsscheman utformas kan de få en negativ inverkan på personalens hälsa. Den här rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill säga arbetsscheman som utformats på ett sådant sätt att negativa effekter på personalens hälsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras på optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization. Resultatet av arbetet visar att arbetsscheman som genererats av algoritmen är av sådan hög kvalité att de skulle kunna appliceras praktiskt hos en organisation som har ett bemanningsbehov hela dygnet alla dagar i veckan. Tack vare algoritmens generella karaktär kan algoritmen användas som ett verktyg för schemagenerering hos en stor mängd företag.

Examensarbetet undersöker huruvida det är möjligt att helt eller delvis automatisera en universitetslärares schemaläggning av tjänstgöringsplaneringen. För detta ändamål har Design and Creation använts som forskningsmetod genom att utveckla en prototyp som baseras på ’constraint problem solver’-verktyget OptaPlanner. Prototypen har testats med hjälp av ett fallexempel som tillät att jämföra de automatiskt genererade scheman med ett verkligt schema. Fallexemplet visar vilken information om arbetsuppgifterna för en lärare som är tillgänglig samt hur individuella krav och önskemål av en lärare beträffande schemaläggningen kan se ut. Resultaten visar att prototypen klarar av att lägga till aktiviteter och generera olika scheman baserat på lärarnas individuella önskemål och krav. Det förekommer fall där prototypen inte klarar av att lägga ett godkänt schema p.g.a. att några av de hårda reglerna bryts mot. Syftet med den automatiska schemaläggningen är att generera en grundstomme för planeringen, så att lärare vet att de aktiviteterna i schemat motsvarar de förväntade arbetsinsatserna enligt tjänstgöringsplanen. Det tillåter en kontroll av den egna arbetstiden som annars är mycket besvärlig att uppnå. Examensarbetets främsta bidrag är att visa på vilket sätt det är möjligt att schemalägga kalendertiden av en tjänstgöringsplan utan att det blir någon övertid. / This thesis examines whether it is possible to automate a university teacher’s scheduling of service planning fully or partially. For this purpose, Design and Creation has been used as a research method by developing a prototype based on the constraint problem solver tool OptaPlanner. The prototype has been tested using a case study that allowed to compare the automatically generated schemes with a real scheme. The case example shows what information about the tasks for a teacher is available and how individual requirements and wishes of a teacher regarding scheduling can look like. The results show that the prototype can add activities and generate different schedules based on the teachers' individual wishes and requirements. There are cases where the prototype is unable to schedule an approved schedule due to the hard rules are being violated. The purpose of the automatic scheduling is to generate a basic framework for the planning, so that teachers know that the activities in the schedule correspond to the expected work efforts according to the duty plan. It allows a control of one's own working hours which is otherwise very difficult to achieve. The main contribution of the degree project is to show in what way it is possible to schedule the calendar time of a duty plan without any overtime.

Schemaläggning är en viktig del i många företag för att få verksamheten att fungera. Det ställs krav som gör att behovet av en effektiv schemaläggning ständigt växer och flexibilitet, kommunikation och informationsdelning är viktiga delar för att kunna optimera ett schema. Det problem som denna studie avser undersöka är hur en logistikterminal kan optimera sin schemaläggning genom att planera bättre i lastningsschemat och anpassa schemat efter inkommande beställningars storlek samt kvantitet. Genom denna anpassning kan utlastningarna effektiviseras, utnyttjandegraden av varje lastzon höjas och varje schemalagd timme utnyttjas och optimeras bättre. Syftet är att arbeta fram förbättringsförslag som genererar i att lastzonerna utnyttjas mer optimalt samt ta reda på hur buntschema kan samspela bättre med lastningsschemat på en logistikterminal.   Denna fallstudie, som genomförts på en logistikterminal, har angripits med en mixad forskningsmetod vilket innebär både kvalitativa- och kvantitativa forskningsinslag har tillämpats i datainsamlingen. Genom intervjuer och intern dokumentation hos logistikterminalen framkom det information som tyder på att schemaoptimeringar är svåra att genomföra i praktiken. Ytterligare information uppdagades i form av hur bättre planering och samspel kring en orders storlek skulle kunna bidra till ett effektivare och mer optimalt schema där en lastzon genom detta kan utnyttjas effektivare.   Utelämnad information på grund av bristande kommunikation är något som kan leda till onödigt tidskrävande arbete. Kommunikationen vid en terminal bör förbättras även gällande försenade transporter då truckförare står och väntar när annat arbete hade kunnat förberedas istället. Genom bättre planering och kommunikation kan schema förbättras, optimeras och anpassas efter hur stor tidsåtgången för de faktiska ordrarna är och genom detta kan lastzoner nyttjas mer effektivt. Informationsdelning och planering är de pusselbitar som kan göra att en försörjningskedja kan möta kunders krav samtidigt som det kan förbättra företagets prestanda och skapa en konkurrenskraftig försörjningskedja. / Scheduling is an important part of many companies to make their business work. Requirements are made that make the need for effective scheduling continually growing where flexibility, communication and information sharing are important components to optimize a schedule. The problem that this study intends to investigate is how a logistics terminal can optimize its scheduling by planning better in the loading schedule and adjusting the schedule according to the size and quantity of incoming orders. Through this adjustment, the loads can be streamlined, the utilization rate of each load zone is increased and each scheduled hour is utilized and optimized better. The purpose is to work out improvement proposals that generate the optimization of load zones and find out how the bundle schedule can interact better with the loading schedule at a logistics terminal.  This case study, conducted at a logistics terminal, has been attacked by a mixed research method, which means that both qualitative and quantitative research elements have been applied in the data collection. Through interviews and internal documentation at the logistics terminal, there was information that indicates that schedule optimizations are difficult to implement in practice. Further information was discovered in terms of how better planning and interaction around an order size could contribute to a more efficient and more optimal schedule, whereby a load zone through this can be used more efficiently.  Excluded information due to lack of communication is something that can lead to unnecessary time-consuming work. Communication at a terminal should also be improved in case of delayed transports when truck drivers are waiting when other work could be prepared instead. Through better planning and communication schedules can be improved, optimized and adapted to the amount of time spent on the actual orders and through this, load zones can be used more efficiently. Information sharing and planning are the parts that can make a supply chain meet customer requirements while improving business performance and creating a competitive supply chain.

Den här rapporten behandlar arbetet utfört av sju studenter på Linköpings universitet som går programmen civilingenjör i datateknik och mjukvaruteknik. Rapporten är en del av kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programutveckling under vårterminen 2018. Arbetet har omfattat utveckling av webbapplikationen Placeholder, på uppdrag av Niclas Hjorth vid Röntgenkliniken Linköping. Applikationen som utvecklades är ett verktyg skapat för att underlätta schemaläggningen av personalen på röntgenkliniken. Schemaläggarens jobb underlättades genom funktionalitet som att tydligt visa var personer är inbokade samt vilka personer som finns tillgängliga. Arbetssättet följde en anpassad och avskalad variant av Scrum. Utvecklingsarbetet har utförts inkrementellt och iterativt med delleveranser av produkten i form av prototyper under projektets gång. Arbetssättet resulterade i att projektets arbete har kunnat anpassats efter ändringar i kundens önskemål om funktion. Projektet resulterade i en prototyp för kunden som kan användas för fortsatt utveckling. Under projektets gång upplevde gruppen erfarenheter som fångats upp, dessa erfarenheter visade på att kommunikation i projekt är viktiga. Gruppen visade även att Trello är ett användbart verktyg för agil systemutveckling

Denna rapport är resultatet av kandidatprojektkursen TDDD96 som ges vid Linköpings Universitet. Rapporten omfattas av sju studenter som har utvecklat ett schemaläggnings-stöd för kirurgin till Region Östergötland. I rapporten behandlas de tekniska val som har gjorts, hur utvecklingsarbetet har fortgått och hur resultat blev. Varje student har också bidragit med en individuell studie, dessa finns i slutet av dokumentet.