Den pågående klimatkrisen kan otvivelaktigt förklaras av antropogena aktiviteter på jorden. Växthusgaserna som orsakar den globala uppvärmningen uppstår huvudsakligen genom förbränning av fossila ämnen och mätningar visar på exceptionella koncentrationer av växthusgaser i atmosfären – för koldioxid de högsta på 800 000 år. Planetens medeltemperatur har rubbats och lämnar idag inte någon del av planeten oberörd. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bekämpas genom globala överenskommelser, så som Parisavtalet, om drastiskt minskade nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges krav på utsläppsminskningar genom EU ligger på 50 procent fram till 2030. Näringslivet har en väsentlig och ansvarsfull roll för en hållbar utveckling, den gröna omställningen och genomförandet av de globala klimatmålen. GHG-protokollet är en icke-vinstdrivande organisation som etablerades i slutet av 1990-talet utifrån det ökande behovet av ett globalt standardiserat ramverk för redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp. Enligt GHG-protokollet sorteras utsläppen som direkta eller indirekta i tre scope: scope 1 (direkta), 2 (indirekta) och 3 (indirekta, som uppstår i värdekedjan utanför företagets grindar). Genom en fallstudie på Ramudden, ett företag inom bygg- och anläggningssektorn, utför den här studien klimatberäkningar inom scope 3 på ett trafikprojekt gällande en tunnelavstängning. Studiens utförande baseras på primär datainsamling från Ramudden, sekundär datainsamling från internationellt erkända databaser och med metodstöd genom GHG-protokollet. Målsättningen med studien är att utreda var de största växthusgasutsläppen uppstår i tunnelavstängningen, inom områdena material, transport och avfall, och var utsläppen kan minskas. Resultatet visar att de största utsläppen härrör från området transport, specifikt förbränning av diesel. Störst utsläppsreducering anses kunna uppnås inom området transport genom undvikande av nyinköpt material och byte från fossila bränslen till förnybara. Slutsatserna som dras är att inköp av nya produkter följer med höga växthusgasutsläpp genom transporten av dem. Vidare ger fossil diesel (miljöklass 1) sex gånger större växthusgasutsläpp än fossilfri diesel i form av HVO. / The current climate crisis can undoubtedly be explained by anthropogenic activities on Earth. The greenhouse gases enter the atmosphere through the burning of fossil fuels and cause global warming. Measurements show exceptional concentrations of greenhouse gases – for carbon dioxide the highest in 800 000 years. The planet´s average temperature has been thrown out of balance and does not leave any part of the planet unaffected.  Global warming and climate change are combated through global agreements, such as The Paris Agreement, with demands on drastically reduced net emissions of greenhouse gases. Sweden´s requirement within the EU is a 50 percent emission reduction until 2030. The business sector has an essential and responsible role for sustainable development, the green transition, and the implementation of global climate goals. The GHG protocol is a non-profit organization established in the late 1990s that arose out of the growing need for a globally standardized framework for accounting and reporting greenhouse gas emissions. The GHG protocol classifies emissions as direct or indirect emissions, into three scopes: scope 1 (direct), 2 (indirect) and 3 (indirect emissions that occur in the value chain and are not included in scope 2). Through a case study on Ramudden, a company in the building and construction sector, this study performs scope 3 climate calculations on a traffic project regarding a tunnel closure. The execution of the study is based on primary data collection from Ramudden, secondary data from international databases and a methodological guidance from the GHG protocol. The aim of this study is to examine where the largest greenhouse gas emissions occur within the project, in the areas of material, transport and waste, and identify where the emissions most effectively can be reduced. The result shows that the greatest emissions come from the transport area, specifically diesel emissions. The greatest emission reductions are achievable by avoiding purchases of new equipment and therefore avoiding its transportation emissions, and by switching from fossil fuels to renewable. The conclusions are that the purchase of new equipment generates large emissions from the equipment transportation. Furthermore, fossil diesel (environmental class 1) produces six times greater greenhouse gas emissions than fossil-free diesel (HVO).

Bakgrund: Bygg- och fastighetsbranschens växthusgasutsläpp i Sverige står i paritet med utsläppen från inrikes transporter i Sverige. För att uppnå Sveriges regerings mål om att landets nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll vid 2045 krävs en omställning i branschen. Av de totala växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står ombyggnationer och förvaltning för cirka 20 procent. För att kunna minska dessa utsläpp krävs det att fastighetsägare har möjlighet att ta medvetna val vid ombyggnationer för att minska deras klimatpåverkan. Det finns studier som fokuserar på klimatberäkning vid nybyggnationer av byggnader, men en aspekt som oftast utelämnas är klimatberäkningar vid ombyggnationer och renoveringar, trots att dessa bidrar med en betydande del av de totala växthusgasutsläppen från branschen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheten för fastighetsbolag att beräkna deras indirekta klimatutsläpp från ombyggnationer, samt att modellera en typisk ombyggnation för att estimera dess klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Metod: Studien utgår från forskning inom området för livscykelanalyser och information från leverantörer inom bygg- och fastighetsbranschen genom årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och information från hemsidor. Studien är baserad på en fallstudie bestående av en nulägesanalys av fyra leverantörer anlitade av Hufvudstaden vars hållbarhetsarbete analyserades, samt modellering av en typisk ombyggnation genomförd av Hufvudstaden. Modelleringen genomfördes med hjälp av programmet One Click LCA (2015) där klimatdata om material kunde inhämtas från programmets databas. Slutsats: Studien visar att möjligheterna för att fastighetsbolag ska kunna beräkna deras indirekta klimatutsläpp vid ombyggnationer beror till stor del av kvalitén av informationsutbyte mellan leverantörer och fastighetsbolag, vilket visade sig variera mellan olika företag. Bristen på kunskap om hur man genomför livscykelanalyser är också ett hinder som framkommit av studien. Resultatet av modelleringen visade att en typisk ombyggnation ger upphov till ett klimatutsläpp på 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2. / Background: Greenhouse gas emissions from the construction and real estate industry in Sweden stands for approximately the same amount as the emissions from Sweden’s domestic transports. To achieve Sweden´s governments goal that Sweden´s net emissions of greenhouse gases should become zero until 2045 a major readjustment in the industry is needed. Greenhouse gas emissions from reconstruction and management stands for approximately 20 percent of the total emissions from the whole construction and real estate industry. To reduce these emissions real estate owners must be able to take suitable options regarding material in the reconstruction process to be able to reduce their emissions. Most studies focus on climate calculation regarding new buildings, but often excludes emissions from reconstruction and refurbishments, although they stand for a significant part of the total emissions from the industry. Purpose: This study aims to investigate the possibility for a real estate owner to calculate their indirect emissions from reconstructions and construct a model for a typical reconstruction and estimate its climate emissions in terms of carbon dioxide equivalents per square meter. Method: The study is based on research in the field of life cycle analysis and information from suppliers within the construction and real estate industry through annual reports, sustainability reports and information from their websites. The study is based on a case study including an analysis of four suppliers and how they work with climate and model of a typical reconstruction of an office owned by Hufvudstaden. The model was based on the program One Click LCA (2015) where climate data could be retrieved from their database. Conclusions: The study show that it is important with information exchange between real estate owners and their suppliers to be able to calculate their indirect climate emissions, which can vary a lot between different companies. The lack of knowledge about life cycle analysis can also cause troubles while trying to get climate data about the material that is used during the reconstruction phase. The result from the modelling showed that a typical reconstruction causes climate emission of 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2.

Med anledning av de allt mer synliga klimatförändringarna har kartläggning av växthusgasutsläpp blivit ett uppmärksammat fenomen. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5 graders mål behöver företag initiera åtgärder för att reducera växthusgasutsläpp. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) har tagits fram av World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development för att främja företags arbete vid kartläggning av växthusgasutsläpp. GHG-protokollet tillhandahåller riktlinjer genom flertalet standarder för företag att tillämpa. Enligt GHG-protokollet är kartläggning av scope 1 och 2 obligatoriskt medan scope 3 är valfritt för de företag som väljer att rapportera i enlighet med GHG-protokollet. Detta trots att majoriteten av företags växthusgasutsläpp härleds till scope 3 enligt litteraturen, vilket ligger till grund för studien.Syftet med studien var att kritiskt granska GHG-protokollets riktlinjer och utvärdera standardens metod för kartläggning av scope 3 utsläpp, samt hur metoden tillämpas i ett tillverkande företag. Vidare syftade studien till att bidra med rekommendationer för att reducera industrins klimatpåverkan inom scope 3. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kartläggning av ett fallföretags scope 3 utsläpp genomförts i enlighet med GHG-protokollets metod. Studien har samlat in data genom intervjuer, kontakt med fallföretagets leverantörer, konsultationer och litteraturstudier. Fallstudien har avgränsats till kartläggning av kategorin uppströms transporter med anledning av tidsramen för studien. Studien konstaterar att det finns flertalet drivande faktorer till att kartlägga och rapportera växthusgasutsläpp för företag vilket skapar behovet av riktlinjer och standarder. Den starkaste drivande faktorn som identifierades var att intressenter efterfrågar hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor i allt bredare utsträckning. Däremot finns det även utmaningar när det kommer till kartläggning och rapportering av växthusgasutsläpp i form av resursbrist, behov av kunskap inom ämnet och stöd för beräkningar. Utifrån kartläggningen av fallföretagets scope 3 har GHG-protokollets metod utvärderats där det framkommer att det finns behov av en enhetlig kalkyleringsfil med stöd för beräkningar tillsammans med öppna databaser med schabloner för emissionsfaktorer. I studien utvecklades en egen kalkyleringsfil för beräkningar av fallföretagets scope 3 utsläpp då GHG-protokollets kalkyleringsfil inte var användbar för fallföretagets specifika data. Studien presenterar förbättringsförslag och rekommendationer på hur fallföretaget och andra företag kan arbeta för att minska sina växthusgasutsläpp. Resultatet visar att företag kan arbeta för att minska växthusgasutsläppen genom att exempelvis efterfråga leverantörer om gröna transportsätt och utbilda personal för att öka kunskapen samt kompetensen inom företaget. / Due to increasing climate change, mapping of greenhouse gas emissions has become a notable phenomenon. In order not to exceed the Paris Agreement's 1,5 degrees objective, companies need to initiate measures to reduce greenhouse gas emissions. The Greenhouse Gas protocol (GHG-protocol) has been developed by the World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development to promote mapping greenhouse gas emissions within companies. The GHG protocols provide standards and guidelines for companies to apply. According to the GHG protocol, mapping of scope 1 and 2 is mandatory while scope 3 is optional for those who choose to report by the GHG-protocol. This is despite the fact that the majority of company’s greenhouse gas emissions are derived to scope 3, which is the basis for this study. The purpose of the studies was to critically examine the GHG protocol's guidelines and evaluate the standard's method for mapping scope 3 emissions, as well as how the method is applied in a manufacturing company. Furthermore, the studies aimed to contribute with recommendations for reducing the industry's climate impact within scope 3. In order to be able to answer the case study's questions, a survey of a case company's scope 3 has been carried out in accordance with the GHG protocol's method. The study has collected data through interviews, contact with the case company's suppliers, consultations and literature studies. The case study has limited the mapping to the category of upstream transports due to the time frame for this study. The case study states that there are several driving factors in mapping and reporting greenhouse gas emissions for companies, which creates requirements for guidelines and standards. The strongest driving factor identified was that stakeholders demand how companies work with sustainability. However, there are also challenges when it comes to mapping and reporting greenhouse gas emissions in form of lack of resources, need for knowledge in the subject and support with calculations. Based on the mapping of the case company's scope 3, the GHG protocol's method has been evaluated where it emerges that there is a need for support and a standardization of calculation method together with open databases with templates for emission factors. In this case study, a separate calculation file was developed for calculations of the case company's scope 3 emissions because the calculation file of the GHG protocol was not useful for the specific company data. The study presents improvement proposals and recommendations on how the case company and other companies can work to reduce their greenhouse gas emissions. The results show that companies can work to reduce greenhouse gas emissions through inquiring suppliers about green transport services and to educate the staff to increase knowledge within the company.

This study investigates how cross-sector collaborations can mitigate value chain emissions, thereby reducing complex environmental issues. The point of departure is the Energize program, which ten pharmaceutical companies introduced at COP26 in November of 2021. Energize aims to accelerate the adaptation of renewable energy and reduce greenhouse gas emissions throughout the industry and its value chain, which refers to Scope 3 emissions. By interviewing 13 respondents from nine participating companies, the study’s objective is to increase the understanding of these collaborative activities through a case study of Energize. Moreover, it investigates and identifies the drivers to encourage collaboration, its constraints, and the factors to make a program productive. The research concludes that for a cross-sector collaboration program to become fruitful, internal factors such as corporate engagement, the importance of industry working groups, and intrinsic and extrinsic motivation are needed to exist throughout the process. Besides, external factors such as social awareness, legal requirements, and technological readiness are essential. Similar programs can efficiently try to solve complex issues by leveraging the combined bargaining power to increase the development within the value chain. Moreover, as a pre-competitive partnership, Energize has attractive benefits in reducing costly implementation processes and improving the resources of the participating actors.

Att motarbeta klimatkrisen ligger på allas axlar. Ett uppenbart tillvägagångssätt är att minska de utsläpp av växthusgaser som sker. Företags engagemang för frågan är kritiskt för att ha en chans att klara krisen. Idag är det praktiskt taget självklart för större företag att rapportera och därigenom arbeta med utsläpp som sker inom deras egna väggar, dels på grund av lagkrav, dels för att det efterfrågas av den internationellt vedertagna standarden för utsläppsredovisning GHG Protokollet. De indirekta utsläppen som sker i företags försörjningskedja motsvarar ofta flera gånger den påverkan som de direkta utsläppen står för. Trots detta faktum finns inga krav på rapportering för indirekta utsläpp. Det lämnas öppet för företagen att själva välja om de vill involvera detta i sin utsläppsredovisning eller inte. Vi vill med denna studie kartlägga erfarenheter av företag som har valt att involvera indirekta utsläpp i deras arbete samt hur och varför detta har gjorts. Tidigare forskning ger begränsad kännedom om utsläpp som sker indirekt i förhållande till företags försörjningskedja och på grund av den ökade påtagligheten av klimatkrisen är indirekta utsläpp ett område där forskningen måste fördjupas. Studien syftar till att bidra med kunskap om företags arbete med indirekta utsläpp till forskningsfälten inom CSR och hållbarhetsredovisning.  För att uppfylla studiens syfte har vi intervjuat åtta stora svenska företag inom olika branscher där alla påbörjat involveringen av indirekta utsläpp i sin redovisning. Den insamlade datan har sedan analyserats genom en tematisk analys för att möta studiens explorativa avsikt. Genom analysen har teman identifierats och vi har därigenom kunnat besvara våra forskningsfrågor.  Studien visar på att indirekta utsläpp är ett komplext område som företag börjat greppa mer och mer. De åtta medverkande företagen är alla i olika stadier av implementeringen av de indirekta utsläppen. Resultatet från studien visar på att de starkaste motiven till att inkludera indirekta utsläpp är påtryckningar från intressenter. Den tydligaste effekten av att arbeta med dessa utsläpp indikerar företagen är ökad medvetenhet om sin påverkan. Studien har identifierat ett antal utmaningar som företagen möter i arbetet, vilket bidrar till en förståelse för de barriärer företagen behöver överkomma. Gemensamt för alla företag var en förståelse för att indirekta utsläpp är något som kräver samarbete över försörjningskedjan. Det finns en upplevd förväntan på företagen att ta ansvar för sin miljömässiga påverkan. Vill företagen förstå och ta ansvar för detta måste de indirekta utsläppen involveras. Gör företagen detta gemensamma åtagande har vi en chans att klara klimatkrisen.

The food retail industry's Scope 3 GHG emissions significantly contribute to global GHG emissions. Furthermore, it is widely acknowledged that a company's leadership style and effective stakeholder communication are critical for GHG abatement. Nevertheless, research on stakeholder communicationto persuade them to become more active in a company's sustainability process beyond current regulations is scarce. Based on a qualitative study on a case company, the thesis aims to underline the importance of effective stakeholder communication and leadership in the decarbonization process, focusing on Scope 3 GHG emissions of the company’s own brands upstream supply chain in the field of animal products. It examines and identifies communication hinders and drivers that can be influencedby leadership. Furthermore, measures of how to improve stakeholder communication along the upstream supply chain for practitioners are developed. Conclusively, the thesis displays that stakeholder communication is important due to the complexity of Scope 3 GHG emission reporting and the lack of a common language among stakeholders. It is further confirmed that leadership is key to eliminating stakeholder communication barriers. Most barriers have been identified due to inconsistent communication, making communication the primary motivator for Scope 3 GHG emission reporting. Finally, measures to improve stakeholder communication and thus Scope 3 GHG emission reporting for Company X’s in the Austrian food retail sector are presented. Moreover, the necessity for joint governmental regulations to reach climate targets set by the Paris Agreement and the SBTi is highly emphasized. As a final step, theoretical contributions, as well as directions for future research, are identified.

The agricultural industry has an opportunity to shift to a more sustainable practice that helps restore vital topsoil, improve water quality, reduce environmental impact, and sequester atmospheric carbon into the vast soil carbon pool. However, to implement these practices at considerable scale, agricultural producers require access to resources and capital they rarely have and can be difficult to acquire. As a company, investing in regenerative agriculture in supply chains can lead to reduced Scope 3 emissions, more resilient supply chains, and better marketability as an investment fund, an employer, and a brand. Insetting regenerative agriculture can protect supply chains against climate risks and productivity loss, as well as serve as a more secure alternative to carbon credit offsets. Four successful companies, General Mills, Organic Valley, Nestlé, and Nespresso, have been shown to benefit from investing in regenerative agriculture as part of their evolution towards reaching net zero emissions. Based on their strategies, this paper has developed a recommended framework for programming investments for insetting regenerative agriculture. The recommendations rest on six pillars: 1) determining impact, 2) providing direct support to farmers, 3) place-specific strategies, 4) collaboration through partnerships, 5) scalable programming, and 6) educate consumers. Together, these represent a comprehensive approach to insetting that will provide long-term benefits to businesses, suppliers, and the planet.

Getinge AB is a global medical technology company. This master’s thesis is based on the outflow of capital equipments from Getinge’s factory in Växjö to four different sales and service units. The purpose of this thesis is to give Getinge a deeper insight of why the customers and the own organization do not know when they can expect their products. This makes most requests urgent and thus prohibits them from using the best environmental and cost efficient modes of transportation. Two sub-problems have been created in order to investigate this. Sub-problem 1 originates from an organizational perspective. The aim of this problem is to examine the possibilities to achieve less urgent transportations by improving the communication between sales and service units, factories and logistics services. This is evaluated based on semi-structured interviews containing both qualitative and quantitative questions with employees rep- resenting the different functions at the company. It appeared that different phrases, explaining the same thing, were used internally leading to confu- sion. Further, the different functions have harmonized follow-up sessions but do not share the information between each other. The resulting information vacuum creates trust issues and unnecessary time margins and buffers. Sub-problem 2 concerns the trade-off between the economic and environmen- tal impacts in relation to the Greenhouse Gas Protocol Scope 3. This trade- off is evaluated by a multi-objective optimization model, where emissions are priced based on the EU ETS market valuation. Current research argues that the choice of transportation mode is the simplest emissions abatement option in terms of implementation. This study indicates that it is possible for Getinge, in the short-term, to decrease costs and emissions by just chang- ing between current transportation modes. However, a long-term strategy should include evaluation of consolidations, alternative fuels and electrified vehicles since the cost of decreasing one kilogram of emissions by changing between current transportation modes will increase. Finally, increased transparency and communication between sales and ser- vice units, factory and logistics services could be achieved via a one point of contact solution. This could avoid unnecessary time margins and buffers and hence open up the possibility of better over all lead time utilization. This could make it easier to use more environmental friendly transportation modes and thus lower emissions and costs, while still satisfying the customers.

To combat climate change multiple initiatives have been launched to steer the financial market towards a more sustainable and resilient path. For example the Montreal Pledge that have committed over 120 investors to measure and disclose their carbon footprints of their portfolios. ISS-Ethix Climate Solution provides climate change related services to investors. In order to evaluate companies’ sustainability ISS-Ethix Climate Solution estimates companies’ direct and indirect greenhouse gas emissions. To simplify these estimations, the emissions from corporations are divided into three scopes, where scope 1 and 2 cover the emissions from the combustion of fuels used in the company and electricity generation. Scope 3 corresponds to all other emissions generated upstream and downstream the companies’ supply chain. The aim of this study was to help ISS-Ethix Climate Solution to develop a model that estimates the indirect scope-3-emission intensity for companies in the automobile sector, fossil fuel sector and utility sector. The first objective was to examine if the variations within the sectors could be explained and categorized. To carry this out each sector was defined and their emission sources identified. The emissions could be explained and categorized for the automobile sector and fossil fuel sector. However, the emissions for the utility sector could only partly be explained and categorized. The second objective was to examine which parameters and subcategories were relevant for estimating the emissions. Two methods were investigated to carry out the second objective; correlation analysis and the average-data method. No correlations could be found between any of the sectors and the selected parameters. The estimated emissions using the average-data method were verified to the companies reported emissions. For the automobile and the fossil fuel companies the estimated emissions followed the same trend as the reported data. However, no trend could be found for the utility companies. Estimating emissions using the average-data method requires a certain corporation structure. The method can be used for corporations with a specific output, but does not suit corporations with a more complex structure. The largest limitation with the models was the information shortages from the corporations. Therefore increased transparency from the companies is a necessity in order to develop the models. / För att minska klimatförändringen har ett flertal initiativ lanserats för att göra finanssektorn mer hållbar. Tillexempel Montreal förbindelsen som har fått över 120 investerare att mäta och publicera klimatutsläppen i sina aktieportföljer. Företaget ISS- Ethix Climate Solution erbjuder klimatrelaterade tjänster för investerare. För att värdera hur hållbart ett företag är estimerar ISS-Ethix deras direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. För att förenkla dessa estimeringar är utsläppen indelade i tre så kallade scopes (områden), där scope 1 och 2 motsvarar emissionerna som genereras av att företaget förbränner fossila bränslen och deras elanvändning. Scope 3 motsvarar alla utsläpp som sker uppströms och nedströms företagens leverantörskedja. Syftet med denna studie var att hjälpa ISS-Ethix Climate Solution att utveckla en modell som estimerade scope 3 utsläppen från företag inom fordonssektorn, fossila- bränslen-sektorn och energisektorn. Det första målet var att undersöka om variationerna inom sektorerna kunde förklaras och kategoriseras. Detta utfördes genom att varje sektor först definierades och utsläppskällorna identifierades. Emissionerna kunde förklaras och kategoriseras för fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn. Däremot kunde utsläppen från energisektorn bara delvis förklaras och kategoriseras. Det andra målet var att undersöka vilka parametrar och sub-kategorier som var viktiga för att estimera sektorernas emissioner. För att göra detta undersöktes två olika metoder; korrelationsanalys och medelvärdesmetoden. Inga korrelationer kunde hittas mellan någon av sektorerna och de undersökta parametrarna. De estimerade emissionerna när medelvärdesmetoden användes, verifierades mot företagens självrapporterade utsläpp. För fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn följde de estimerade och rapporterade utsläppen samma trend. Däremot påträffades ingen trend för energibolagen. Att estimera växthusgasutsläpp med hjälp av en medelvärdesmetod kräver en viss typ av företagsstruktur. Metoden kan användas för företag med en specifik produkt, men är inte lämplig för företag med en mer komplex struktur. Modellernas största begränsning var informationsbristen från företagen. Därför behövs mer transparens från företagen för att kunna utveckla modellerna.

As part of the EU’s sustainable strategy in reducing emissions and combating climate change the EU introduced the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) in 2022. This directive requires the reporting of sustainability information from a significantly wider group of companies. The CSRD imposes higher demands on reporting and especially within a company’s Scope 3 transportation emissions. The study aims to identify and understand the challenges newly affected companies face in collecting and reporting scope 3 transportation emissions to comply with the CSRD. The study also intends to shed light on the resource and capability gaps that newly affected companies encounter and propose strategies and solutions to address these challenges. The study draws from institutional theory combined with are source-based view of a company to propose a hypothesis that companies face resource and capability gaps due to institutional pressure. The research methodology employed was exploratory multi-method qualitative research. The findings identified how companies, needing to adapt to the CSRD, perceived a regulatory institutional pressure in the form of new and higher requirements and demands now placed on them. In addition the exploration resulted in identification of external challenges, affecting companies ability to comply with the new legalization. Furthermore, internal and supplier challenges were discovered as factors within companies that affect their compliance. These highlighted the presence of resource and capability gaps within companies. In order to close these gaps, the study proposes several strategies and solutions together with a roadmap to address these challenges, ultimately guiding companies towards managing institutional pressures and enhancing their sustainable competitive advantage. Solutions regarding management and strategy as well as tangible operations were identified. These solutions and strategies include developing a sustainability culture within the organization, engaging with stakeholders through collaboration and communication efforts, and implementing technology solutions for data collection and analysis. The study can potentially be utilized by companies to navigate useful solutions when trying to comply with the CSRD. Additionally, the study contributes to guiding companies towards a future position of managing institutional pressure while enhancing their sustainable competitive advantage. Companies are encouraged to shift and transform their viewpoint of complying with the institutional pressure of CSRD from a compliance-focused approach towards a corporate social responsibility-driven sustainable approach with long-term value development. The study thus contributes with a new perspective by highlighting how complying with sustainability reporting can become a tool for advancing corporate responsibility and contributing to a more sustainable development and responsible business landscape.