Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 94-103).

Thesis (M. Soc. Sc.)--University of Hong Kong, 2004.

The debate about how to frame health messages to maximize their effectiveness is ongoing. Research supports the use of both positive and negative frames under different conditions. This project was developed to further clarify the circumstances under which a negative frame may be harmful, or even backfire. In Study 1 it was proposed that past drinking behavior would moderate the relationship between message frame and behavioral intention to drink alcohol in the future such that people with a heavy drinking past would react to a negatively framed message by increasing their intention to consume alcohol. A total of 212 students participated in the study where they completed a questionnaire to provide information on some of the key variables, such as drinking history, and then were asked to read mock health materials with either a positive or negative frame. They concluded the study by responding to a final questionnaire where they provided feedback on the health materials and indicated their intentions to drink in the future. Results of this study supported the hypothesis. The goals of Study 2 were to replicate the findings of Study 1 and to test the hypothesis that self-esteem would be a second-order moderator of this effect such that people with a heavy drinking past and high self-esteem would be most likely to respond to a negatively framed message by increasing their intention to drink alcohol in the future. A total of 490 students participated in the study, which followed the same procedure as the first study. Results of Study 2 failed to replicate the findings from Study 1, and indicated that self-esteem did influence the relationship between past behavior, message frame and behavioral intention but not in the proposed direction. The marginally-significant effect found in Study 2 suggested that heavy drinkers with high self-esteem were actually more likely to decrease their intentions to drink alcohol after reading a negatively framed message. Because of the inconsistency in the results of the two studies presented, proposed directions for future research are discussed.

Egalitarian liberal theories of justice – so this dissertation argues – fail to take into accountthe full implications of the way citizens’ socio-cultural backgrounds work to undermine theequal opportunities these same theories demand. While egalitarians support extensiveredistribution of income and wealth from the privileged to the less privileged, and advocateequal opportunities for all, they do not properly attend either to how our shared societalcultures structure social esteem and related advantages, or to how our individual socioculturalenvironments structure the very act of choice. They thus fail to acknowledge ourunequal opportunities to make choices which bring us esteem and related advantages,particularly the advantages that flow from our having established for ourselves lives thatothers consider good. Alternative approaches to the interplay between justice, culture, and choice are rejected forillegitimately restricting the right to go our own way (communitarianism), or for regulatingpolitically that which cannot legitimately be regulated politically (recognition theory).Against the former position it is argued that we should draw on our culturalunderstandings, not to restrict free choice, but to identify opportunities to be safeguarded.Against the latter it is argued that we should not renegotiate prevailing cultural structurespolitically, but rather acknowledge these same structures and ensure that no one falls too farbehind in the competition for the advantages they generate. Suggesting that one of the more thoroughgoing hierarchies of esteem and disesteem is thatattached to our occupational positions, broadly construed, the dissertation concretizes theclaims defended in relation to this hierarchy in particular. It is argued that the just societyowes it to its citizens to protect them from involuntary occupation of positions that comewith potentially harmful disesteem attached. It is not for society to overrule theindependent choices of citizens, however, but rather to provide enduring opportunities totraining and education for more highly regarded positions, thus both equalizingopportunities to esteem and related advantages, and ensuring that those who continue tooccupy positions at the lower end of the hierarchy in question do so through their owngenuinely free choice.

Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång. / The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.

An analysis of the customer behaviour through the self concept theories in this specific market

Tidigare forskning har visat att kvinnor jämför sig socialt för att utvärdera sig själva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsåg att undersöka dessa typer av media och social jämförelses påverkan på kvinnors globala, kroppsliga och sexuella självkänsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkät innehållande reliabla skalor samt egenutformade frågor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jämförelse på kvinnors globala självkänsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion på sexuell självkänsla påträffades. Inga signifikanta effekter av konsumtion av media innehållande idealiserade bilder av kvinnor på global och kroppslig självkänsla kunde finnas. Studiens resultat har bidragit till ytterligare kunskap kring social jämförelses påverkan på kvinnors globala självkänsla och kunskap om pornografikonsumtions påverkan på kvinnors sexuella självkänsla.

A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. A contingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-efficacy. Only some of the under dimensions were significant predictors. The vulnerability of the contingent self-esteem is discussed in the light of the findings.

Studier har visat att kvinnor har lägre självkänsla och lägre förväntan på den egna prestationen än männen, trots att fler kvinnor än män studerar på högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde självkänslan och upplevda studieprestationen beroende på mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkätundersökning med 86 studenter varav 40 var män och 46 var kvinnor. Fyra mätinstrument användes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mätinstrumenten utformades av författaren och mätte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser ställdes med könsjämförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre än manliga studenters. Vidare fanns tendens att manliga studenter upplevde högre självkänsla än kvinnliga studenter. Diskussionens förslag på framtida forskning var varför högskolan är kvinnodominerad men arbetslivet mansdominerat.

Många faktorer påverkar självkänslan, såsom uppskattning och beröm. Finns det skillnad mellan arbetare och tjänstemän hur den egna självkänslan upplevs på arbetet? M. Rosenbergs (1965) self-esteem scale användes som globalt begrepp för att undersöka skillnader i självkänsla. Nittiofyra arbetare och tjänstemän deltog i enkätstudien. En signifikant skillnad fanns mellan arbetarna och tjänstemännen. Det var på betydelsefulla områden. Det visade sig att arbetet var viktigare för tjänstemännen än för arbetaren. Olikheter fanns mellan mäns och kvinnors självkänsla indelat i ålderskategorier. De starkaste prediktorerna för självkänslan var uppskattning och återkoppling. Således kan sägas: om företagsledningen bidrar till att höja de anställdas självkänsla ökar förutsättningarna för större vinst. Äldre män visade sig ha den svagaste självkänslan. Detta vore intressant att forska vidare om.