Flera teorier om självkänsla har gemensamt att självkänsla grundläggs i barndomen och berör individens syn på sig själv och hur omgivningen uppfattar individen. Tidigare studier av pornografiskt material har inriktat sig mot negativa effekter av konsumtion för beteendet. Studiens frågeställningar berörde huruvida det fanns några könsskillnader eller skillnader mellan individer med hög respektive låg självkänsla gällande hur ungdomar påverkas av pornografiskt material. Totalt deltog 131 personer av dessa var 80 kvinnor och 51 män. Män påverkades mer av pornografi än kvinnor Individer med låg självkänsla påverkas mer av pornografi än de med hög självkänsla. Studien visar att det finns en koppling mellan påverkan av pornografiskt material och individens självkänsla.

Kroppsuppfattningen handlar om hur en person ser på sin egen kropp. Höga nivåer av narcissism har tidigare sammankopplats med låga nivåer av kroppsmissnöje och höga nivåer av självkänsla (A. L. Jackson, S. K. Ervin & N. C. Hodge, 1992). Enkät undersökning genomfördes med syfte att studera om nivån av kroppsmissnöje hos pojkar i åldrarna 16 till 19 år (n = 104) påverkades av graden av narcissism samt graden av bas- och förvärvad självkänsla och nivån av BMI. Resultaten visade att narcissism var svagt korrelerande med både bas- och förvärvad självkänsla. Det fanns ingen skillnad mellan vare sig åldersgrupperna eller BMI nivåerna gällande nivån av kroppsmissnöje. Resultaten i den aktuella studien var överlag inte i linje med tidigare forskning.

Inom området för främjande av sexuell hälsa finns en övertygelse om att självkänsla fungerar som en psykologisk immunisering mot ohälsa. Fortfarande kvarstår dock frågetecken kring såväl självkänsla, sexuell hälsa och sambandet mellan dessa. Syftet med denna studie var att utveckla ett mätinstrument för sexuell hälsa samt att klargöra huruvida det finns ett samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla bland unga vuxna. En enkätundersökning genomfördes på 75 högskolestudenter i åldrarna 18 till 30. Resultatet visade att det fanns ett starkt positivt samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla. Studien visade även att män hade högre sexuell hälsa än kvinnor och att desto oftare deltagarna hade sexuellt umgänge desto högre sexuell hälsa hade de.

Tidigare forskning om sjuknärvaro har pekat på både inre personlighetsegenskaper och yttre arbetsrelaterade faktorer som betydelsefulla för fenomenet. Syftet med föreliggande enkätstudie, genomförd på tre arbetsplatser i Mellansverige (N = 76), var att undersöka sjuknärvarons samband med villkorlig självkänsla, baserad på prestationer eller relationer, samt med olika yttre faktorer. Även sjukfrånvaro, som visat sig vara nära knuten till sjuknärvaro, samt självskattad hälsa, beaktades. Resultatet visade att sjuknärvaro inte var relaterad till någon typ av villkorlig självkänsla och av yttre faktorer var det endast upplevelsen av arbetsplatsen som en viktig social funktion som visade ett signifikant samband med sjuknärvaro. Låg självskattad hälsa däremot var relaterad till sjuknärvaro samt prestationsbaserad självkänsla. Framtida forskning bör vidare undersöka den villkorliga självkänslans relation till sjuknärvaro.

Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla. Vidare diskuterades resultatet utifrån de tre hypoteserna vilka endast delvis bekräftades av informationen från de utförda analyserna. Studien motiverar till framtida forskning inom området.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest. Män fanns ha högre global self-esteem än kvinnor, däremot fanns kvinnor uppleva högre social kroppsångest än män. Det fanns ingen signifikant ålderskillnad när det gällde global sef-esteem. Vidare upplevde yngre högre social kroppsångest än medelålders. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan fysiskt aktiva och icke fysiskt aktiva när det gäller global self-esteem och social kroppsångest. Detta kan bero på att fysisk aktivitets påverkan på dessa till viss grad har blivit överdriven. Global self-esteem och social kroppsångest är enligt föreliggande studie inte beroende av fysisk aktivitet utan beror på något annat i individens omgivning.

Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog. Resultatet visade att personer som varit arbetslösa en längre tid inte hade lägre social kompetens utifrån de utvalda delarna men att vissa av delarna enskilt påverkades av tiden som arbetslös vilket tas upp för diskussion tillsammans med resultatet av arbetsförmedlingens insatser för de arbetslösa.

The aim with this study was to illustrate communicative meetings between people that are visiting and working in two different associations for people with intellectual disabilities. The method we used was interviews. To find out the meaning of the associations for the members creating of identity, participation and self esteem we asked them if they felt stigmatized and if they thought that the associations reduced that feeling and how the pedagogy cooperation between them selves and the coaches were working. The results of the study showed that the members of the association experienced that it had a positive influence according to their creating of identity, participation and self esteem. The members felt that coaching and the pedagogy cooperation had both positive and negative aspects but mostly it worked well.

Both positive and negative effects of exercise participation on health are shown in the literature. However, exercisers’ perceived health is still unexplored from this two-line influence perspective. The Perceived Health and Sport/Exercise Participation model (PHS/EP) served as theoretical framework for the study that aimed at testing the Perceived Health and Exercise Participation Profile (PHEPP) Questionnaire and examining factors involved in exercisers’ tendencies towards healthy versus unhealthy exercise participation and their association with perceived health, exercise satisfaction, goal orientation, self-esteem and physical self-perception. A package of four instruments was completed by 148 exercisers. The healthy tendency of exercise participation represented in the PHS/EP model was supported by the results obtained, whereas the unhealthy tendency needs further investigation and some related changes in the PHEPP questionnaire. Regression analyses confirmed some relationships between the PHS/EP model and established concepts such as goal orientation, self-esteem and physical self-perception dimensions. The results are discussed with reference to previous research and the PHS/EP model.

Ortorexia Nervosa (ON) är ett idag relativt okänt fenomen och detfinns skilda åsikter angående vilken typ av problem det är. Det finns desom menar på att det kan vara en ätstörning eller ett tvångssyndrom.Studien genomfördes med syfte att undersöka hur utbrett ON är hosträningsintresserade människor samt undersöka om bassjälvkänsla ochförvärvad självkänsla kunde relateras på olika sätt till graden av ONsamt se ifall kön och ålder har någon inverkan på detta.Undersökningen genomfördes med enkäter som mätte graden av ONoch självkänsla på 102 deltagare. Det visade sig att 33% av antaletdeltagare hade poäng över tröskelvärdet för ON. Studiens äldre ochyngre deltagare visade sig vara de som fick högst poäng på testet förON, dock hittades ingen skillnad beträffande kön. Inga signifikantasamband mellan ON och de två typerna av självkänsla kunde hittas.Idag är forskningen bristfällig inom ON och fler studier behövs.