<p>Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog. Resultatet visade att personer som varit arbetslösa en längre tid inte hade lägre social kompetens utifrån de utvalda delarna men att vissa av delarna enskilt påverkades av tiden som arbetslös vilket tas upp för diskussion tillsammans med resultatet av arbetsförmedlingens insatser för de arbetslösa.</p>

<p>Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning. Studenter med längre studietid kvar oroade sig mindre. Denna undersökning kan hjälpa till att belysa studenters oro inför en allt hårdare arbetsmarknad.</p>

<p>Arbetstillfredsställelse innebär hur människor anpassar sig och trivs på arbetet. Forskning har visat att personer med hög självkänsla ofta upplever arbetstillfredställellse i högre grad än de med låg självkänsla. Det har också framkommit att människor som uppvisar perfektionistiska drag ofta har hög motivation men kan ha sämre välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka om arbetstillfredsställelse är relaterad till perfektionism samt vilken roll självkänsla spelar i perfektionism. En enkätundersökning genomfördes med 60 deltagare från ett internationellt företag. Resultatet visade att både perfektionism och självkänsla hade ett positivt samband med arbetstillfredsställelse men det framkom en interaktion som visade att det endast var perfektionister med hög självkänsla som var högt tillfredställda på sin arbetsplats.</p>

<p>Both positive and negative effects of exercise participation on health are shown in the literature. However, exercisers’ perceived health is still unexplored from this two-line influence perspective. The Perceived Health and Sport/Exercise Participation model (PHS/EP) served as theoretical framework for the study that aimed at testing the Perceived Health and Exercise Participation Profile (PHEPP) Questionnaire and examining factors involved in exercisers’ tendencies towards healthy versus unhealthy exercise participation and their association with perceived health, exercise satisfaction, goal orientation, self-esteem and physical self-perception. A package of four instruments was completed by 148 exercisers. The healthy tendency of exercise participation represented in the PHS/EP model was supported by the results obtained, whereas the unhealthy tendency needs further investigation and some related changes in the PHEPP questionnaire. Regression analyses confirmed some relationships between the PHS/EP model and established concepts such as goal orientation, self-esteem and physical self-perception dimensions. The results are discussed with reference to previous research and the PHS/EP model.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest. Män fanns ha högre global self-esteem än kvinnor, däremot fanns kvinnor uppleva högre social kroppsångest än män. Det fanns ingen signifikant ålderskillnad när det gällde global sef-esteem. Vidare upplevde yngre högre social kroppsångest än medelålders. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan fysiskt aktiva och icke fysiskt aktiva när det gäller global self-esteem och social kroppsångest. Detta kan bero på att fysisk aktivitets påverkan på dessa till viss grad har blivit överdriven. Global self-esteem och social kroppsångest är enligt föreliggande studie inte beroende av fysisk aktivitet utan beror på något annat i individens omgivning.</p>

<p>The aim with this study was to illustrate communicative meetings between people that are visiting and working in two different associations for people with intellectual disabilities. The method we used was interviews. To find out the meaning of the associations for the members creating of identity, participation and self esteem we asked them if they felt stigmatized and if they thought that the associations reduced that feeling and how the pedagogy cooperation between them selves and the coaches were working. The results of the study showed that the members of the association experienced that it had a positive influence according to their creating of identity, participation and self esteem. The members felt that coaching and the pedagogy cooperation had both positive and negative aspects but mostly it worked well.</p>

<p>An analysis of the customer behaviour through the self concept theories in this specific market</p>

<p>Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång.</p><p> </p> / <p>The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.</p>

The purpose of this study was to investigate what effect, if any, an outdoor orientation program conducted at a comprehensive public institution in the Northwest school had on first-year students' self-efficacy relative to success in their first year of college, measured as academic and social integration. A random sample of students who registered for the raft/hike option of the FOOTsteps program and a random sample of students not registered for FOOTsteps or for the university's orientation class were sent surveys through campus mail. These surveys asked them to rate their confidence in completing tasks associated with academic and social integration into the college setting. While no statistically significant difference between the groups was found, time was a significant factor in increasing efficacy expectations for both groups. Additionally, the study looked to see if there were any differential effects of the treatment program on participants' self-efficacy depending on the participants' prior outdoor adventure experience. Again, no statistically significant differences were found. Despite these insignificant statistical results, it was found through focus groups and participant journals that the outdoor orientation program aided in the participants ability to develop social connections and make friends, thus moderating the anxiety of the beginning of college. / Graduation date: 2003

This project focuses on organization members that use communication as their principle tool for carrying out job duties and responsibilities. More specifically, this study examines the factors that impact the communication of inside and outside sales representatives. The goal of this research is to investigate willingness to communicate, communication apprehension, and self-esteem in daily life and in organizational settings. A total of 87 participants completed questionnaires congruent with these three topics. Previous literature concerning willingness to communicate, communication apprehension, and self esteem were examined to explore relevant information concerning each topic. Results suggest that differences in men and women and willingness to communicate in daily life or communication apprehension are not highly significant. Yet, there is a slight significance in differences when comparing sex and willingness to communicate in the workplace. A longitudinal study of self-esteem and goal success proved self-esteem was not a significant variable when discussing goal attainment within an organization. Future research should explore other variables that could affect willingness to communicate, communication apprehension, and self-esteem to better understand communication within the workplace.